ABSTRACT The issue of integration and working status of migrants from Somalia has been a topic of discussion in recent years. Looking into working Somali women's experience with social belonging this study hopes to offer a bigger understanding of the factors they believe have a part in their possible inclusion and exclusion.  This study aims to investigate and observe how the first generation of women migrants of Somali descent experience social exclusion and social belonging in Swedish society. The role of various factors such as housing, ethnicity, attitudes, religion and culture in women's social belonging is examined as well as which of these factors contribute to and hinder their inclusion in Swedish society. The study has been conducted through the use of interviews and a deductive analysis. The results have been analyzed through the lenses of social identity theory and intersectionality theory.  When presenting the results of the interviews it was found that the participants experienced social exclusion because of their religion, skin color and residential area. They have experienced this in their work, when integrating within the society and when living their day-to-day life. Their perceived feeling of social belonging was mostly due to their participation in the workforce as well as their knowledge about Swedish culture and language. / SAMMANFATTNING  Integreringen av migranter från Somalia och dess arbetsstatus har varit ett omtalat och omdiskuterat ämne den senaste tiden. Vilka faktorer försvårar för denna invandrargrupp att integreras i samhället och vilka hinder upplever de? Denna studie syftar till att undersöka och observera hur den första generationen kvinnliga migranter av somalisk härkomst upplever socialt utanförskap och social tillhörighet till det svenska samhället. Olika faktorer som bostadsområde, etnicitet, attityder, religion och kultur och dess roll för kvinnornas sociala tillhörighet undersöks samt vilka av dessa faktorer som bidrar till och hindrar deras tillhörighet i det svenska samhället. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och deduktiv analys. Resultatet har analyserats med hjälp av social identitetsteori och intersektionalitetsteori. Resultatet från intervjuerna visade att deltagarna upplevde utanförskap på grund av sin religion, hudfärg och bostadsområde. Detta har de upplevt på sina arbetsplatser och ute i samhället under deras vardagliga liv. Deras upplevda känsla av social tillhörighet berodde mest på deras deltagande i arbetsmarknaden samt deras kunskaper om den svenska kulturen och språket.

Syftet med vår studie är att undersöka modersmålslärares strategier för att välja läromedel samt motiven som ligger till grund för dessa val på deras modersmålsundervisning i somaliska och arabiska.Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv och ramverk som betonar att elever lär sig i samspel med andra människor, med hjälp av fysiska och intellektuella språkliga redskap liksom läromedel.Denna studie använde en kvalitativ forskningsmetod för att genomföra tio intervjuer med tio modersmålslärare från tre olika kommuner. Nio av intervjuerna genomfördes på plats, medan den tionde genomfördes via Zoom.Studiens empiriska resultat presenteras utifrån lärarnas upplevelser om läromedelsval, och analyseras utifrån olika teoretiska perspektiv.Resultatet har visat att elevernas språknivå och inlärningsbehov vara av yttersta betydelse när de modersmålslärarna väljer läromedel. Resultatet har också visat att läraren strävar efter att hitta läromedel som ofta stämmer överens med Skolverkets läroplan, även om att det är omöjligt att hitta läromedel som täcker hela delar i centrala innehållet i ämnet modersmål.Resultat har även visat att tillgänglighet och ekonomi är två avgörande faktorer som styr skolors inköp av läromedel. / The purpose of our study is to investigate mother tongue teachers' strategies for selecting teaching materials and the motivations underlying these choices in their mother tongue instruction in Somali and Arabic. The study is based on a sociocultural perspective and a framework that emphasizes that students learn in interaction with others, using physical and intellectual linguistic tools as well as teaching materials. This study employed a qualitative research method, conducting ten interviews with mother tongue teachers from three different municipalities. Nine of the interviews were conducted in person, while the tenth was carried out via Zoom. The empirical results of the study are presented based on the teachers' experiences with the selection of teaching materials and analyzed from various theoretical perspectives. The results have shown that students' language proficiency and learning needs are of utmost importance when mother tongue teachers choose teaching materials. The results have also indicated that teachers strive to find teaching materials that align with the Swedish National Agency for Education's curriculum, even though it is impossible to find materials that cover all aspects of the central content in the subject of mother tongue. Furthermore, the results have shown that accessibility and economics are two crucial factors influencing schools' procurement of teaching materials.

I beskrivningar av somaliska noteras i vissa kontexter en dialektal variation i vokalkvalitet och duration mellan sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Modersmålstalare av somaliska bekräftar noterade dialektala skillnader i vokalkvalitet och duration, och anser att det finns en possessivändelse på benadiri eey vilken skiljer sig från den nordsomaliska motsvarigheten ay. Undersökningen syftade till att ta reda på om och på vilket sätt vokalkvalitet och duration varierar, i diftongen ay i de somaliska dialekterna sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Studien begränsades till mätning av vokalkvalitet och duration i possessivändelsen -ay. Värden för F1 och F2 i diftongens initialfas, såväl som diftongens duration, mättes i uttal som av modersmålstalare kategoriserats som nordsomaliska respektive sydsomaliska. De uppmätta skillnaderna i vokalkvalitet motsvarade förväntningarna. Genomsnittliga värden för F1 och F2 var lägre respektive högre i samtliga mätgrupper för de uttal som av modersmålstalare klassificerats som sydliga, än för de som klassificerats som nordliga. Det noterades dock att avståndet mellan diftongerna i nordliga och sydliga uttal var betydligt större i ordet aabahay än i hooyaday. Orsaken till detta bör utredas vidare, med fokus på kontextuella skillnader. Endast en obetydlig genomsnittlig durationsskillnad uppmättes. Ett förväntat samband i längdskillnad mellan sydligt och nordligt klassificerade uttal kunde således ej konstateras. / Descriptions of the Somali dialects include a variation in vowel quality and duration, between southern Somali (Benadiri) and northern Somali. Native speakers of Somali confirm noted variations and describe a possessive ending eey in Benadiri, different from the northern Somali equivalent ay. This survey aimed to investigate if, and how, vowel quality and duration vary in the diphthong ay in southern Somali and northern Somali. This study was limited to measuring vowel quality and duration of the possessive ending -ay. Values of F1 and F2 in the initial phase of the diphthong, as well as the duration, were measured in pronunciations, which native speakers have labeled as northern or southern respectively. The measured differences in vowel quality were in line with the expectations. Mean values of F1 and F2 were lower/higher in all measuring groups for the pronunciations labeled as southern, than for those labeled as northern. It was noted, however, that the distance between the diphthongs in northern and southern Somali, was significantly larger in the word aabahay than in hooyaday. The reason for this should be investigated further, focusing on contextual differences. The expected difference in duration between the southern and northern pronunciations could not be found. / <p>Institutionen för lingvistik</p><p>Examensarbete för kandidatexamen 15 hp</p><p>Fonetik</p><p>Kandidatprogram i lingvistik</p><p>Vårterminen 2013</p><p>Handledare: Mattias Heldner</p><p>Examinator: Henrik Liljegren</p><p>English title: Vowel quality and duration of diphthongs in Benadiri and northern Somali </p>

Under de senaste trettio åren, har antalet flerspråkiga individer ökat i Sverige betydligt. Antalet flerspråkiga barn i behov av en noggrann språklig undersökning är därmed stort. Det råder dessutom en generell brist på språkliga bedömningsmaterial för flerspråkiga barn i Sverige. Somalier utgör en stor del av den flerspråkiga gruppen i Sverige, vilket motiverar behovet av ett språkligt instrument för denna population. En översättning till somaliska av föräldraskattningsformuläret The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III) har därför skapats. SCDI-III är en anpassning av MacArthur-Bates Communicative Development Inventory (MB-CDI) och är utformat för att via föräldraskattning undersöka tal- och språkförmågan hos barn mellan 2;6–4;0 år. Ett antal språkspecifika korrigeringar har gjorts från svenska SCDI-III till den somaliska versionen för en bättre anpassning till det somaliska språket. Syftet med föreliggande studie var att pröva den somaliska översatta versionen av SCDI-III. Totalt tio somalisktalande vårdnadshavare inkluderades i studien. Deltagarna rekryterades via barnavårdscentraler, förskolor samt genom privata kontakter. Resultatet i föreliggande studie visar att deltagarnas inlämnade frågeformulär var ofullständigt ifyllda. Ingen samstämmighet avseende vilka sektioner av instrumentet som inte besvarades kunde iakttas. Dessutom noterades inga korrelationer mellan bakgrundsvariablerna och hur vårdnadshavarna svarade. På grund av det låga deltagarantalet, i kombination med ovan nämnda faktorer, kan inga slutsatser om huruvida instrumentet är användbart för gruppen somaliska vårdnadshavare i Sverige dras. Sannolikt behöver instrumentet revideras och prövas igen, innan det kan användas kliniskt. / Over the last thirty years the number of multilingual individuals has significantly increased in Sweden. Consequently, there are several multilingual children in need of a detailed language assessment. At the same time, there is a general lack of tools for assessing speech and language in multilingual children in Sweden. People from Somalia are a substantial part of the multilingual community in Sweden, which motivates a need for a language assessment tool for this population. A translation of the parent-report instrument The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III) to Somali has been made. The SCDI-III is an adapted version from the MacArthurBates Communicative Development Inventory (MB-CDI). The instrument is designed to investigate the speech and language ability of children between 2;6–4;0 years via parental reports. In order to develop a better adaption to the Somali language, a number of language-specific revisions have been made from the Swedish SCDI-III to the Somali version. The aim of the current study was to evaluate the Somali translated version of SCDIIII. A total of ten Somali-speaking caretakers were included in the study. The participants were recruited through child-care centers, preschools and private contacts. The results of the present study show that the participants' submitted questionnaires were incomplete. No common patterns as to which sections that were incomplete could be identified, nor could any correlations between any of the background information items and incomplete sections be found. Due to the low number of participants, in combination with the above-mentioned factors, no conclusions can be drawn as to whether the instrument is applicable for the group of Somali caretakers in Sweden or not. The instrument is likely in need of a revision, and a thorough pre-test before it can be implemented clinically.

The purpose of this thesis is to be able to contribute a small insight into how first-generationSomali women experience higher education and what they experience as opportunities andobstacles. The data has been collected through a semi-structured qualitative telephoneinterview. The result is based on five interviews with first-generation Somali femalestudents who have lived in Sweden for less than ten years and who are currently pursuingbachelors or master's level of education. The results showed that higher education plays animportant role in the lives of all the students, it also shows that the students socio-culturalupbringing is the driving force behind their pursuing of higher education. Education is alsoseen as crucial for gaining social cultural and economic capital. The results also shows thatthe female students face challenges such as prejudices, socio-cultural barriers and evendifficulties in finding work after their education.