<p>Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS – modellen. I Resultatet framkom det att barnmorskorna inte hade de teoretiska och praktiska kunskaper som krävdes i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Kvinnorna ansåg att omvårdnaden inte såg till deras specifika problem. Konklusionen var att kommunikativa, kulturella och etiska aspekter är av betydelse i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Det behövs kvalitativ forskning som belyser omvårdnadsmötet och dess problematik samt mer utbildning både för studerande och sjukvårdspersonal.</p>

Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS – modellen. I Resultatet framkom det att barnmorskorna inte hade de teoretiska och praktiska kunskaper som krävdes i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Kvinnorna ansåg att omvårdnaden inte såg till deras specifika problem. Konklusionen var att kommunikativa, kulturella och etiska aspekter är av betydelse i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Det behövs kvalitativ forskning som belyser omvårdnadsmötet och dess problematik samt mer utbildning både för studerande och sjukvårdspersonal.

<p>Då Sverige har blivit allt mer mångkulturellt ökar även behovet av att förstå andra kulturer och dess förändlighet. I denna uppsats har vi försökt ge några somaliska män boende i Sverige möjlighet att utrycka hur de ser på kvinnlig omskärelse och hur det har påverkat deras liv. Männen har fått ge förslag på hur kvinnlig omskärelse ska kunna avskaffas, samt fått beskriva vilken roll de tror att somaliska män har i upprätthållandet av traditionen. Denna forskning bygger på ett hermeneutisk ansatts med genus, feministisk och social konstruktion som teoretisk referensram. För att få underlag till studien har tio somaliska män boende i en medelstor stad intervjuats. Vi har läste tidigare forskning och har använt sex artiklar som berör ämnet. Resultatet visar vad männen anser om kvinnlig omskärelse och vilka erfarenhet de har av fenomenet. Genom att koppla resultatet till de teoretiska referensramarna belyses problemets komplexitet. Resultatet visar att de män som intervjuades var negativa till kvinnlig omskärelse och ville att traditionen skulle avskaffas.</p><p> </p><p>Nyckelord: Kvinnlig omskärelse, könsstympning, somaliska män.</p>

Då Sverige har blivit allt mer mångkulturellt ökar även behovet av att förstå andra kulturer och dess förändlighet. I denna uppsats har vi försökt ge några somaliska män boende i Sverige möjlighet att utrycka hur de ser på kvinnlig omskärelse och hur det har påverkat deras liv. Männen har fått ge förslag på hur kvinnlig omskärelse ska kunna avskaffas, samt fått beskriva vilken roll de tror att somaliska män har i upprätthållandet av traditionen. Denna forskning bygger på ett hermeneutisk ansatts med genus, feministisk och social konstruktion som teoretisk referensram. För att få underlag till studien har tio somaliska män boende i en medelstor stad intervjuats. Vi har läste tidigare forskning och har använt sex artiklar som berör ämnet. Resultatet visar vad männen anser om kvinnlig omskärelse och vilka erfarenhet de har av fenomenet. Genom att koppla resultatet till de teoretiska referensramarna belyses problemets komplexitet. Resultatet visar att de män som intervjuades var negativa till kvinnlig omskärelse och ville att traditionen skulle avskaffas.   Nyckelord: Kvinnlig omskärelse, könsstympning, somaliska män.

Background  Female genital mutilation refers to procedures where the external female genitalia are either partially or entirely removed. It is estimated that on a global scale more than 200 million girls and women alive today have undergone some form of genital mutilation. It is a present issue and a violation against women’s rights causing severe health consequences, both physical as well as psychological. There is a lack of knowledge and understanding among nurses regarding the issue. Nurses may encounter these women in any medical setting hence increased awareness regarding the consequences is essential.  Aim The aim was to describe the experiences of women who have undergone female genital mutilation. Method The chosen design for the degree project was a literature review which is used in presenting an overview of current research within a specific topic and can easily be applied to clinical work. Data was collected using the bibliographic databases PubMed, CINAHL and PsychInfo from which 15 scientific articles were analyzed and compiled. Result The result showed that women consequently experienced suffering in various ways due to female genital mutilation. The procedure was described as a traumatic experience causing psychological issues. Pain was experienced either in connection to the circumcision procedure or as a result of it. Other commonly presented issues were consequences related to sexual health. These consequences included, but were not limited to, pain, lack of sexual desire and pleasure. Women seeking health care in western countries expressed mostly negative experiences due to how they were approached by health care providers, making them feel abnormal and embarrassed for example.  Conclusion Women suffer in different forms due to female genital mutilation and are treated with a lack of respect and understanding by health care providers. Increased knowledge and awareness is needed in order for women to be treated in a person-centered way. / Bakgrund  Kvinnlig könsstympning innebär procedurer där det yttre kvinnliga könsorganet helt eller delvis avlägsnas och det beräknas att fler än 200 miljoner flickor och kvinnor runt om i världen har utsatts för könsstympning. Det är ett aktuellt problem då det är en kränkning av kvinnors rättigheter och orsakar allvarliga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser. Eftersom sjuksköterskor kan möta dessa kvinnor i många olika sammanhang behövs en ökad kunskap och förståelse kring konsekvenserna.   Syfte Syftet var att beskriva upplevelser hos kvinnor som är könsstympade. Metod Litteraturöversikt valdes som design för arbetet vilket ger en överskådlig blick kring nuvarande forskning inom ett specifikt ämne och som enkelt kan tillämpas på kliniskt arbete. Resultatet sammanställdes av 15 vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo.  Resultat Resultatet visade att kvinnlig könsstympning orsakar olika former av lidande. Proceduren beskrevs som en traumatisk upplevelse som resulterade i psykisk ohälsa. Smärta var en vanlig förekommande komplikation som antingen uppstod under själva proceduren eller som en långvarig konsekvens. Ett annat vanligt förekommande problem var sexuell ohälsa som uttrycktes genom exempelvis smärta, nedsatt sexlust och njutning. Kvinnor som sökte sjukvård i västerländska länder beskrev främst negativa upplevelser i hur de blev bemötta av sjukvårdspersonal, vilket orsakade att kvinnorna kände sig generade och onormala.   Slutsats Lidande i olika former är vanligt förekommande hos kvinnor som genomgått könsstympning. Dessa kvinnor blir ofta bemötta på ett respektlöst sätt av sjukvårdpersonal. Ökad kunskap och förståelse för deras situation krävs för att sjukvårdspersonalen ska kunna bemöta dessa kvinnor på ett personcentrerat sätt.

Sweden, being a multicultural society, has an increased need for transcultural care. The purpose of this literature review is to provide, through Madeleine Leinger's Culture Care-theory and her Sunrise model, a greater knowledge to nurses and to other professions within the health care units in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. The result is based upon two scientific dissertations and nine scientific studies. It emerged mainly the etic (outsider) perspective. To underline the emic (insider) perspective, pure literature and fiction have been used. The result shows that seven out of twelve factors from the Sunrise model helps the nurse to behave in a culture congruent way, related to an emic and etic- prospective. The factors are cultural values, belief and lifeways, kinship and social factors, language and communication, religion and philosophical factors, political and legal factors, technological factors, educational factors. Even more, the result also shows the importance of health care professionals' knowledge and understanding of circumcised or genitally mutilated girls or women and of their culture, as well as the importance of always keeping the genus perspective in mind. This review proposes a way for nurses on how to handle difficulties which they may encounter in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. / I och med att Sverige är ett mångkulturellt samhälle finns det ett ökat behov av transkulturell omvårdnad. Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av Madeleine Leiningers Culture Care - teori och hennes Sunrise-modell, ge ökad kunskap för sjuksköterskor och andra professioner inom vården i bemötandet av omskurna eller könsstympade flickor eller kvinnor. Resultatet baseras på två vetenskapliga avhandlingar och nio vetenskapliga artiklar. Där framkom främst etic perspektivet (utifrån). Skönlitteratur används för att ge emic perspektivet (inifrån). I resultatet framkommer att sju av tolv faktorer i Sunrise-modellen visar sig ge sjuksköterskan ett kulturkongruent bemötande, kopplat till ett emic- och etic-perpektiv. Faktorerna är kulturellt betingade värderingar och livsstilar, släktband och sociala faktorer, språk och kommunikation, religion och filosofiska faktorer, politiska och juridiska faktorer, teknologiska faktorer, utbildningsfaktorer. Dessutom framkommer vikten av sjukvårdpersonalens kunskap och förståelse för omskurna eller könsstympade flickor och kvinnor och deras kultur, samt vikten av att ha ett genusperspektiv i åtanke. Utifrån resultatet framkommer hur sjuksköterskor kan hantera svårigheter som kan uppstå i mötet med omskurna eller könsstympade flickor och kvinnor.

Bakgrund: Kvinnlig omskärelse är sedan 1999 kriminaliserat i Sverige även i fall då ingreppet utförts i ett land där omskärelse är tillåtet. Vid ett flertal tillfällen har misstankar om ett en flicka omskurits lett till att gynekologiska tvångsundersökningar utförts. Kvinnlig omskärelse beskrivs ofta som ett kulturellt fenomen och omvårdnadsteoretiskt behandlas relationen mellan omvårdnad och kultur framförallt av den transkulturella omvårdnaden.Syfte: Att med hjälp av den transkulturella omvårdnaden förklara vårdens agerande i samband med ett fall av misstänkt kvinnlig omskärelse.Metod: En fallstudie med utgångspunkt i den transkulturella omvårdnadens beskrivning av kulturkongruent vård. Det undersökta fallet rör en somalisk flicka som genomgick en gynekologisk tvångsundersökning efter att en distriktssköterska fattat misstanke om att hon riskerade att omskäras. I studiens material ingår Diskrimineringsombudsmannens utredning av ärendet samt Socialstyrelsens utbildningsmaterial om kvinnlig omskärelse.Resultat: Analysen visar att vården i den transkulturella omvårdnadens mening inte varit kulturkongruent då familjens individuella perspektiv inte i tillräcklig grad beaktats.Konklusion: Resultatet utvecklades med hjälp av en kritisk diskussion av den transkulturella omvårdnaden. Begreppet stereotypisering användes för att visa hur fokus på kulturella förklaringar på ett tidigt stadium definierade familjen som annorlunda och avvikande. Den beskrivning av kvinnlig omskärelse Socialstyrelsen gett uttryck för förstods vidare med hjälp av begreppet räddningspolitik som en historiskt konstruerad diskurs vilken upprätthåller koloniala synsätt. Önskan att förstå familjen utifrån kulturella beskrivningar dolde på detta sätt hur olika samhällspositioner strukturelltförhåller sig till varandra. Slutligen beskrevs hur fokus på kulturell olikhet i det undersökta fallet lett till en avsaknad av kritiskt tänkande då föreställningen att familjenska förstås utifrån sin tänkta somaliska kultur inte utmanats. / Background: Female circumcision is since 1999 criminalized in Sweden even in cases when the procedure is done in a country where circumcision is legal. On numerous occasions suspicion of circumcision has led to the performance of forced gynecological examinations. Female circumcision is often described as a cultural phenomenon and from a theoretical perspective the relationship between nursing and culture is primarily explored by the theory of transcultural nursing.Aim: To explain the actions undertaken by health care professionals in connection with a case of suspected female circumcision with the aid of transcultural nursing.Method: A case study based on the description of culturally congruent care in the theory of transcultural nursing. The investigated case involves a Somali girl who was forced to undergo a gynecological examination as a district nurse suspected that she had been circumcised. The case is based on the investigation of Diskrimineringsombudsmannen and on an educational material from the National Board of Health.Results: Analyses show that the care of the family was not culturally congruent as the family's individual perspectives were not adequately taken into account.Conclusion: The results were elaborated through a critical discussion of transcultural nursing. The concept of stereotyping was used to demonstrate how the focus on cultural explanations at an early stage defined the family as different and deviant. The description of female circumcision expressed by the National Board was through the concept of politics of rescue understood as a historically constructed discourse that maintains colonial views and the desire to understand the family based on cultural descriptions concealed how different social positions are structurally related to each other. Finally the focus on cultural differences in the investigated case led to a lack of critical thinking as the idea that the family is to be understood based on its cultural heritage was never challenged.

Könsstympning är en sedvänja som främst förekommer i ett trettiotal afrikanska länder och i ett antal länder i Mellanöstern och Asien. På grund av ökad migration har ämnet kommit att bli mer aktuellt i Sverige. Enligt en rapport från Nationellt Centrum för Kvinnofrid ser majoriteten av den svenska befolkningen könsstympning som en främmande företeelse. Vid frågor som är svåra för vanliga medborgare att erfara blir massmedier ofta den huvudsakliga källan till information. Syftet med studien var att ta reda på hur ämnet förmedlas i svenska tidningsmedier. Genom kritisk diskursanalys har jag undersökt artiklar om könsstympning i fem svenska nyhetstidningar under perioden 30 november 2014 – 30 november 2016. Ett antal återkommande teman har förekommit i materialet såsom att det i flera artiklar finns indikationer på att sedvänjan upprätthålls i Sverige. Analysen visar en diskurs om ingreppet som ett övergrepp och ett brott mot mänskliga rättigheter. I lite mer än en fjärdedel av artiklarna förekommer det flickor och kvinnor med egna erfarenheter av ingreppet som uttalar sig om sedvänjan. Men det är i hög grad representanter från samhällsinstitutioner som definierar problemet och presenterar åtgärdsförslag i artiklarna. Utöver diskursteori har dagordningsteorin och gestaltningsteorin varit teoretisk grund för studien. / Genital mutilation is a practice that mainly occurs in about thirty African countries and in several countries in the Middle East and Asia. The topic has become more relevant in Sweden due to the increased migration. Most of the Swedish population sees genital mutilation as an alien phenomenon according to a report from the Swedish National Center for Protection of Women. The mass media often tend to be the main source of information when issues are difficult for ordinary citizens to experience. The purpose of the study was to find out how the issue is conveyed in the Swedish newspaper media. I have analyzed articles on genital mutilation in five Swedish news magazines during the period November 30, 2014 - November 30, in 2016 using critical discourse analysis as method. Several recurring themes have appeared in the material such as frequent indications that the practice is maintained in Sweden. The analysis reveals a general view of the procedure as an abuse and a violation of human rights in the discourse. In more than a quarter of the articles there are girls and women with personal experience of the procedure who speak out about the practice. But it is mostly representatives of social institutions that define the problem and presents proposals for action in the articles. The discourse theory, the agenda-setting theory and framing theory has been the theoretical basis for the study.

Bakgrund Ungefär 200 miljoner kvinnor i 30 olika länder har blivit utsatta för könsstympning världen över. Prevalensen för ingreppet är vanligt förekommande i länder inom Afrika och Asien. På grund av den rådande globaliseringen kommer tillståndet vara något som hälso- och sjukvården i höginkomstländer kommer komma i kontakt med i allt större utsträckning. Könsstympningen delas in i fyra olika kategorier och kan ge både fysiska, psykiska och sociala efterföljder. Det är genom hälso- och sjukvården som nya fall av kvinnor som genomgått ingreppet upptäcks och det är därför viktigt att vårdpersonal har kunskap om ingreppet och dess konsekvenser. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av könsstympning. Metod Föreliggande studie är en icke-systematisk litteraturöversikt. De sammanslagna sökningarna resulterade i 618 träffar som gav artiklar av kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL med relevanta sökord och avgränsningar utifrån exklusions- och inklusionskriterier. Sökorden som användes var “circumcision, female”, “circumcision, female/psychology”, “female genital mutilation”, “perception”, “culture”, “universal healthcare”, “psychological trauma”, “experiences” och “beliefs”. Artiklarna analyserades i sin tur genom en integrerad analys. Resultat Resultatet visade på att kvinnorna upplever fysiska, psykologiska och sociala konsekvenser av ingreppet. De fysiska konsekvenserna var enbart negativa. De psykologiska konsekvenserna var till största delen negativa, med positiva inslag. De sociala konsekvenserna kunde vara positiva förutsatt att kvinnan var bosatt i ett land där ingreppet praktiseras. Vidare framkom att vårdpersonal uppfattas som antingen okunniga, okänsliga, eller osäkra vid vårdmötet. Slutsats De fysiska, psykologiska och sociala konsekvenser som kvinnlig könsstympning leder till är mångfaldiga och komplexa. Då kvinnans upplevelser av könsstympningen i hög grad visades variera ställs det höga krav på vårdens förmåga att anpassa bemötandet därefter. God kompetens hos sjukvårdspersonal inom behandling, kommunikation och kulturella skillnader samt kunskap om ingreppets konsekvenser är av stor vikt för att kunna bidra till ökad hälsa hos dessa kvinnor. / Background  Approximately 200 million women in 30 different countries has been subjected to female genital mutilation worldwide. The prevalence of the procedure is common in countries in Africa and Asia. Due to the current globalization, it will also be something that healthcare professionals in high-income countries will encounter to an increasing extent. The procedure is categorized into four different types which all may cause physical, psychological and social consequences. It is through health care that new cases of women who have undergone the procedure are discovered, which is why it is of high importance that healthcare staff have knowledge of the procedure and its consequences. Aim  The aim was to illustrate women´s experiences of genital mutilation. Method  The present study is a non-systematic literature review. The combined searches resulted in 618 hits that presented articles of qualitative and quantitative study design. The articles were searched in the databases PubMed and CINAHL with relevant keywords and delimitations based on exclusion and inclusion criteria. The keywords used were “circumcision, female”, “circumcision, female/psychology”, “female genital mutilation”, “perception”, “culture”, “universal healthcare”, “psychological trauma”, “experiences” and “beliefs”. The articles were analyzed through an integrated analysis. Result  The results showed that women experienced physical, psychological and social consequences of the genital mutilation. The physical consequences were only negative. The psychological consequences were mostly negative, with positive elements. The social consequences could be positive given that the women were living in a country whereas the procedure is commonly practiced. Furthermore, it emerged that care staff are perceived as either ignorant, insensitive, or insecure at the care meeting. Conclusion  The physical, psychological and social consequences which the procedure leads to are nuanced and complex. With the knowledge that women's experiences can vary greatly there is a demand on the healthcare´s ability to adapt its treatments accordingly. The treatment, communication and cultural competence of the care staff, as well as knowledge about all the consequences of the procedure, are therefore of great importance in order to be able to contribute to increased health in these women.

Is it possible to cover an issue as a journalist to the extent that you are practically a human rights activist, and still contribute to its continuation by unconsciously upholding the values causing the issue? This study asks the question if journalists help or hinder the elimination of female genital mutilation (FGM), and puts forth the thesis that journalists as a collective in fact are affecting the development more negatively through their attitudes than positively through their actions. The study consists of a theoretical analysis connecting to patriarchy and post-colonialism, and a field study from Tanzania where journalists are interviewed. The theoretical results show a clear connection between patriarchal values and FGM, and that if a journalist upholds these values she will not be as inclined to see the victim of FGM as a subaltern, she will be more likely to generalize the groups status and characteristics and she will be caught in between traditional and modern values. If a journalist ascribes to more traditional values when it comes to the difference between the genders, her attitudes will to some extent be counterproductive to the work she does when she covers FGM with the intention to prevent it. The field study supports this by showing that awareness about gender inequality and FGM does not necessarily mean awareness of patriarchal structures and how they affect men, women and traditions. One journalist can make a significant difference, but if she is a part of a journalist collective with strong, patriarchal values her efforts might not be sufficient to help in changing the overall development of FGM.