<p>Female genital mutilation is an ancient custom, practiced mainly in African countries. For several years, Africans has immigrated to Sweden and many of the women are genitally mutilated or circumcised. The aim of this study was to bring some clarity to the attitudes and experiences regarding female genital mutilation among those who are affected. Articles for this literature review were searched for in international databases, and in the university library database. The outcome of this study shows that health care staff is in need of greater knowledge about this custom, in order to be able to handle the situation appropriately. They don't always know how to act, and sometimes treat these women as objects on public display. To be aware of the importance of taking care of these women just as respectfully as you do with every other woman, is crucial for the outcome of the care situation.</p>

Female genital mutilation is an ancient custom, practiced mainly in African countries. For several years, Africans has immigrated to Sweden and many of the women are genitally mutilated or circumcised. The aim of this study was to bring some clarity to the attitudes and experiences regarding female genital mutilation among those who are affected. Articles for this literature review were searched for in international databases, and in the university library database. The outcome of this study shows that health care staff is in need of greater knowledge about this custom, in order to be able to handle the situation appropriately. They don't always know how to act, and sometimes treat these women as objects on public display. To be aware of the importance of taking care of these women just as respectfully as you do with every other woman, is crucial for the outcome of the care situation.

Sedan år 1982 har könsstympning varit förbjudet i Sverige. Men på senare år har så kallade intimkirurgiska ingrepp av kosmetiska skäl blivit allt vanligare. Av någon anledning omfattas inte det senare ingreppet av lagen och mitt syfte är därför att reda ut varför. Är det någon skillnad mellan de båda ingreppen? Jag ska också göra en jämförelse med fyra andra europeiska länder, Danmark, Norge, Storbritannien och Frankrike, för att se hur de löst problematiken samt hur förbud mot könsstympning tillämpas. Slutligen vill jag ta reda på om intimkirurgi borde omfattas av lagen. För att besvara mina frågor har jag använt en rättsvetenskaplig metod, men jag har även gjort en inblick i några andra rättsordningar samt tagit del av olika icke-juridiska källor. Redan i förarbetena till lagen uppkom diskussion om lagens tillämpning och anmärkningar kom till uttryck om att den inte var helt tydlig. Lagstiftaren valde att bortse från invändningarna och förbjöd alla former av omskärelse, oavsett om kvinnan har samtyckt till ingreppet eller inte. Sedan lagens tillkomst har två fall avgjorts i domstol. Men som en kontrast till könsstympningsförbudet blir alltså de intimkirurgiska ingreppen alltmer populära. De båda påminner mycket om varandra och de intimkirurgiska ingreppen överlappar till och med de förbjudna formerna av omskärelse. I båda fallen handlar det även om ett kulturellt betingat ingrepp; könsstympning har utförts som tradition i tusentals år och intimkirurgiska ingrepp efterfrågas till följd av västerländska skönhetsideal. Men då flickor som utsätts för könsstympning alltid ses som ett försvarslöst offer, även om hon själv begärt ingreppet, anses kvinnor som efterfrågar intimkirurgi ge utlopp för sin personliga frihet. Samma utveckling märks i de fyra andra länderna jag studerat där könsstympning förbjuds parallellt med att intimkirurgin ökar i hela västvärlden. I Danmark har dock justitieministern svarat jakande på frågan om även intimkirurgi omfattas av lagen. I Danmark har ett rättsfall nyligen avgjorts och i Frankrike finns en mängd avgöranden från högsta instans. Det finns dock vissa tecken på att sedvänjan avtar något, framförallt att människor som flyttat till ett icke-praktiserande land inte längre genomför könsstympningar i samma utsträckning. Trots det kvarstår det faktum att dagens lagtext är olycklig och till och med diskriminerande och en förändring måste ske. Antingen måste alla icke-medicinska ingrepp omfattas av lagen och således vara förbjudna, eller också undantas vissa ingrepp, men då för alla kvinnor på lika villkor oavsett om de är födda i Afrika eller etniskt svenska. Ett annat, mer lämpligt, tillvägagångssätt vore att införa en åldersgräns i lagen. Därmed är alla barn även fortsättningsvis skyddade, men alla kvinnor som fyllt 18 år kan välja att genomgå ett ingrepp på eget initiativ oavsett anledning.

No description available.

No description available.

Denna C-uppsats är en litteraturstudie som tar upp kvinnlig könsstympning, något som cirka tre miljoner flickor utsätts för varje år, kvinnlig kosmetisk intimkirurgi, en företeelse som ökar i västvärlden, samt liknande företeelser i västvärldens historia. Dessa jämförs med varandra samt används i en diskussion kring den fria viljan. Datamaterialet består av sex vetenskapliga artiklar, en avhandling, två rapporter samt en bok. Resultatet har analyserats och kodats enligt en kvalitativ dataanalys och sedan sammanställts för att svara på syftet och frågeställningarna. Kollektivismen och individualismen, feministiska teorier samt Maslows behovsteori har använts för att förklara och förstå de resultat som kommit fram. Slutsatserna är att det finns både likheter och skillnader mellan könsstympning och intimkirurgi och att den fria viljan är någonting mycket subjektivt. Slutsatserna är också att västvärldens historia innehåller ett förtryck mot kvinnor vilket visat sig genom att koppla kvinnliga åkommor till hennes kön.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen beräknar att det finns 140 miljoner könsstympade kvinnor världen över, varav de flesta återfinns i Afrika. I Sverige återfinns 28 000 kvinnor från detta område på grund av flyktingströmmar. Det är viktigt att känna till hur symtomen efter utförd könsstympning kan se ut för att kunna se vilka som behöver stöd eller behandling.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur könstympade kvinnor upplever mötet med vårdpersonal inom sjukvården.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut via olika databaser. Fynden analyserades och sorterades därefter in i fem olika kategorier.Resultat: Resultatet sorterades in i följande kategorier: Kommunikation, Attityder i mötet, Att känna sig annorlunda, Okunskap och Goda erfarenheter. Resultatet visade att könsstympade kvinnor upplever mötet med vårdpersonalen som utlämnande och skamfullt. Kunskapen om könsstympning hos vårdpersonalen är bristande och detta ter sig i uttryck inte minst i bemötandet.Diskussion: Bemötandet gentemot den könsstympade kvinnan kräver stor respekt för individen och hennes bakgrund. Det är viktigt att som vårdpersonal vara väl förberedd inför mötet för att på så vis kunna lägga sina egna åsikter och känslor åt sidan och ge patienten bästa möjliga vård.

No description available.

No description available.

No description available.