Sedan år 1982 har könsstympning varit förbjudet i Sverige. Men på senare år har så kallade intimkirurgiska ingrepp av kosmetiska skäl blivit allt vanligare. Av någon anledning omfattas inte det senare ingreppet av lagen och mitt syfte är därför att reda ut varför. Är det någon skillnad mellan de båda ingreppen? Jag ska också göra en jämförelse med fyra andra europeiska länder, Danmark, Norge, Storbritannien och Frankrike, för att se hur de löst problematiken samt hur förbud mot könsstympning tillämpas. Slutligen vill jag ta reda på om intimkirurgi borde omfattas av lagen. För att besvara mina frågor har jag använt en rättsvetenskaplig metod, men jag har även gjort en inblick i några andra rättsordningar samt tagit del av olika icke-juridiska källor. Redan i förarbetena till lagen uppkom diskussion om lagens tillämpning och anmärkningar kom till uttryck om att den inte var helt tydlig. Lagstiftaren valde att bortse från invändningarna och förbjöd alla former av omskärelse, oavsett om kvinnan har samtyckt till ingreppet eller inte. Sedan lagens tillkomst har två fall avgjorts i domstol. Men som en kontrast till könsstympningsförbudet blir alltså de intimkirurgiska ingreppen alltmer populära. De båda påminner mycket om varandra och de intimkirurgiska ingreppen överlappar till och med de förbjudna formerna av omskärelse. I båda fallen handlar det även om ett kulturellt betingat ingrepp; könsstympning har utförts som tradition i tusentals år och intimkirurgiska ingrepp efterfrågas till följd av västerländska skönhetsideal. Men då flickor som utsätts för könsstympning alltid ses som ett försvarslöst offer, även om hon själv begärt ingreppet, anses kvinnor som efterfrågar intimkirurgi ge utlopp för sin personliga frihet. Samma utveckling märks i de fyra andra länderna jag studerat där könsstympning förbjuds parallellt med att intimkirurgin ökar i hela västvärlden. I Danmark har dock justitieministern svarat jakande på frågan om även intimkirurgi omfattas av lagen. I Danmark har ett rättsfall nyligen avgjorts och i Frankrike finns en mängd avgöranden från högsta instans. Det finns dock vissa tecken på att sedvänjan avtar något, framförallt att människor som flyttat till ett icke-praktiserande land inte längre genomför könsstympningar i samma utsträckning. Trots det kvarstår det faktum att dagens lagtext är olycklig och till och med diskriminerande och en förändring måste ske. Antingen måste alla icke-medicinska ingrepp omfattas av lagen och således vara förbjudna, eller också undantas vissa ingrepp, men då för alla kvinnor på lika villkor oavsett om de är födda i Afrika eller etniskt svenska. Ett annat, mer lämpligt, tillvägagångssätt vore att införa en åldersgräns i lagen. Därmed är alla barn även fortsättningsvis skyddade, men alla kvinnor som fyllt 18 år kan välja att genomgå ett ingrepp på eget initiativ oavsett anledning.

Denna C-uppsats är en litteraturstudie som tar upp kvinnlig könsstympning, något som cirka tre miljoner flickor utsätts för varje år, kvinnlig kosmetisk intimkirurgi, en företeelse som ökar i västvärlden, samt liknande företeelser i västvärldens historia. Dessa jämförs med varandra samt används i en diskussion kring den fria viljan. Datamaterialet består av sex vetenskapliga artiklar, en avhandling, två rapporter samt en bok. Resultatet har analyserats och kodats enligt en kvalitativ dataanalys och sedan sammanställts för att svara på syftet och frågeställningarna. Kollektivismen och individualismen, feministiska teorier samt Maslows behovsteori har använts för att förklara och förstå de resultat som kommit fram. Slutsatserna är att det finns både likheter och skillnader mellan könsstympning och intimkirurgi och att den fria viljan är någonting mycket subjektivt. Slutsatserna är också att västvärldens historia innehåller ett förtryck mot kvinnor vilket visat sig genom att koppla kvinnliga åkommor till hennes kön.

Plastikkirurgi av kosmetiska skäl, även kallat kosmetisk intimkirurgi, av det kvinnliga könsorganet har de senaste åren blivit uppmärksammat av medier i Sverige. Dels på grund av det blir allt vanligare bland svenska kvinnor, dels eftersom kosmetisk intimkirurgi är ett ingrepp som väcker diskussioner kring varför kvinnor vill göra ett riskfyllt ingrepp för att förändra sitt könsorgan. Mitt intresse väcktes kring ämnet och vid en närmare undersökning av tidigare forskning upptäckte jag att det inte finns forskning eller studier som undersöker hur kvinnor talar/skriver om och konstruerar det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi med varandra i en vardaglig interaktion. För att kunna fylla denna kunskapslucka blev mitt syfte med denna uppsats att genom en kritisk diskurspsykologisk analys undersöka hur svenska kvinnor i 13 trådar på Plastikoperationsforum och Familjelivs forum skriver om det kvinnliga könsorganet och behovet/icke-behovet av att förändra könsorganet genom kosmetisk intimkirurgi. Med hjälp av Nigel Edleys kritiska diskurspsykologi som ligger som grund för teori och metod så har resultatet visat på hur kvinnorna i internetforumen använder sig av tolkningsrepertoarer kring det kvinnliga könsorganet för att antingen legitimera eller avfärda kosmetisk intimkirurgi. Det visade även på hur konflikter och skillnader mellan tolkningsrepertoarerna kring kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi ser ut och hur det påverkas av ideologi. Kvinnorna i internetforumen positionerade sig själva och andra kvinnor för att kunna handla och övertyga om sin konstruktion av det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi. Som ett tillägg till den kritiska diskurspsykologin har även Judith Butlers teori om görandet av genus i diskurser genom performativa handlingar undersökts i materialet, vilket visade på att kvinnornas görande av genus i internetforumen är en produkt av rådande tolkningsrepertoarer och subjektspositioner som kvinnorna använder sig av.

The swedish law against female genital mutilation (FGM) prohibits procedures that removes parts of the female genitalia and thereby makes permanent changes in the body. The problem with the wording of the law is that it may also apply to the western phenomenon cosmetic genital surgery. This paper therefore examines if cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM, by making a critical comparing analysis. The paper begins with comparing FGM with cosmetic genital surgery to prove that there are more similarities than differences between the procedures. By using the theoretical perspectives universalism and postcolonialism, the paper then examines why, particularly in the West, there is a different approach to FGM than to cosmetic genital surgery, regardless of the similarities of the procedures. Further the paper also examines consent and why consent to FGM is seen as illegitimate while consent to cosmetic genital surgery is seen as legitimate. On basis of the critical comparing analysis the paper then argues: that the procedures cosmetic genital surgery and FGM are very much alike; that cosmetic genital surgery is accepted over FGM because it is more familiar in the West and; that consent should be as illegitimate when given to cosmetic genital surgery as when given to FGM. Thus the conclusion of the paper is that cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM.