Bakgrund: Förekomsten av fetma ökar till följd av dålig kost, stillasittande, ärftlighet och att fler väljer motordrivna transportmedel. Fetma ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och flertalet andra komorbida sjukdomar. Att leva med fetma är utmanande och att ta sig ur det osunda leverne som föranlett fetman är inget som görs enkelt. Oftast finns kunskapen om hur, men strategierna som krävs för att lyckas saknas. För de som gjort upprepade försök men misslyckas kan fetmakirurgi vara en alternativ lösning. Syfte: Beskriva patienters upplevelser efter fetmakirurgi. Metod: En sammanställning av resultatet från 12 artiklar har gjorts med tematisk dataanalys. Huvudresultat: Nya fysiska och psykiska utmaningar uppstod efter operation. Den plötsliga kroppsliga förändringen lockade nyfikenhet från omgivningen i både positiv och negativ bemärkelse. En ny mage krävde ett nytt sätt att äta och felsteg resulterade i flera möjliga oönskade konsekvenser såsom gasbildning, illamående, kräkningar, mm. Att plötsligt rasa i vikt medför även en stor mängd överbliven hud. Trots flertalet svårigheter så anser merparten att operationen varit värd mödan. Positiva aspekter som nyvunnen energi, bättre fysisk och psykisk hälsa, sundare leverne, mindre komorbida sjukdomar samt upplevelsen av att ha fått en ny chans i livet. Slutsats: Fetmakirurgi påverkar patienternas liv på flera sätt. Fördelarna grundar sig i bättre sociala relationer och familj, friskare kroppar och en bättre hälsa. Nackdelarna är komplikationer som patienterna drabbats av och förvirrande tankar och känslor. Genom bättre kunskap om patienters upplevelser efter fetmakirurgi kan sjuksköterskor ge bättre och mer närvarande vård till dessa patienter.

Världshälsoorganisationen klassar numera övervikt och fetma som en global epidemi. Enligt statistik påvisas det att 70,2 % av den vuxna befolkningen i USA idag är överviktiga eller lever med fetma. I Sverige utfördes det ungefär 5400 fetmaoperationer under året 2017. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att veta hur livskvalitet kan upplevas av människor i samband med fetmakirurgi. Syftet med detta examensarbete är att utforska och skapa större förståelse för patientens upplevelse av livskvalitet i samband med fetmakirurgi. Examensarbetet grundar sig i en litteraturöversikt som utgår ifrån Fribergs analysprocess. I litteraturöversikten granskas tio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysen genererade slutligen två huvudteman – kroppsligt och mentalt. Resultatet berör deltagarnas upplevelser utifrån olika aspekter av tillvaron. Deltagarna berättar om fysiska hälsovinster som följer efter fetmakirurgi, hur deras livsstil och aktivitetsnivå har förändrats samt hur det kroppsliga välbefinnandet har berörts i samband med fetmakirurgi. Ur en kroppslig aspekt gynnades många deltagare av att genomgå fetmakirurgi då livskvaliteten, hos de flesta deltagarna, upplevdes som förbättrad. Samtidigt berör även resultatet deltagarnas beskrivna upplevelser av självkänsla, kroppsuppfattning och försoning i förhållande till fetmakirurgi. Upplevelserna av de mentala aspekterna, i samband med fetmakirurgi, varierade bland deltagarna. Vissa deltagare beskrev en lycka eller belåtenhet efter operationen. Samtidigt som andra deltagare kunde beskriva en besvikelse, då viktnedgången blottade andra svårigheter som övervikten tidigare maskerat. I diskussionen konstateras en korrelation mellan hållbar utveckling och fetmakirurgi, då operationen gynnar alla tre dimensioner som ingår i hållbar utveckling. Vidare i diskussionen belystes aspekter som manligt och kvinnligt i relation till fetmakirurgi, då författarna fann en dominans av kvinnor i analysprocessen. Dessutom berördes den mentala delen i samband med fetmakirurgi, då den bör premieras i högre grad än vad den i nuläget görs.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem i Sverige och har ökat kraftigt de senaste decennierna. Fetmakirurgi i allmänhet och gastric bypass (GBP) i synnerhet är effektiva sätt att gå ner i vikt när traditionella metoder inte hjälper. Det är väl känt att den fysiska dimensionen av livskvaliteten förbättras efter operationen men den psykiska dimensionen är mer oklar. Syfte: Att undersöka hur den psykiska hälsan påverkas hos vuxna personer som genomgått GBP. Metod: En litteraturöversikt gjordes efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ design valdes ut. Resultat: Hälften av artiklarna visade på minskad depression och ångest efter operationen. Samtliga artiklar som undersökte självmord och självskadebeteende hittade en ökning postoperativt. Två av sju artiklar visade på förbättringar i Mental Component Summary (MCS) enligt frågeformuläret SF-36 efter operationen. För mental hälsa visade fem artiklar statistiskt signifikanta förbättringar efter operationen. Alla kvalitativa artiklar visade på en stor förändring i det dagliga livet efter operationen. Förändringen kunde uttrycka sig både positivt och negativt. Till exempel kunde de positiva upplevelserna vara en känsla av ett nytt liv. De negativa upplevelserna som kunde förekomma var överskottshud, dumping-syndrom samt diskrepans i kroppsuppfattningen. Slutsats: Sammanfattningsvis har detta arbete kommit fram till att det saknas ett entydigt svar på hur den psykiska hälsan påverkas av GBP. / Background: Obesity is a public health issue that has been increasing in Sweden the last few decades. Bariatric surgery and gastric bypass (GBP) in particular are effective in achieving weight loss and is growing in numbers. It is well known that gastric bypass has a positive influence on the physical domain of the quality of life. However, the effect that gastric bypass has on the mental health remains uncertain. Aim: To investigate how the mental health is affected in adults that undergo GBP. Method: A literature review was made after searches in databases PubMed and CINAHL. 14 articles with qualitative and quantitative design were chosen. Results: Half of the articles showed a decrease in depression and anxiety after surgery. All of the articles investigating suicide and self-harm found a postoperative increase. Two out of seven articles showed improvement in the Mental Component Summary (MCS) according to the questionnaire SF-36 after surgery. As for mental health, five out of six articles showed a significant improvement after surgery. All of the qualitative data proved great differences in daily life. These changes were both positive and negative, where the positive changes were a feeling of a new life. The negative changes were excess skin folds, dumping syndrome and a discrepancy in body image.  Conclusions: In conclusion, this essay states that there is no substantial evidence on how mental health is affected by GBP.

No description available.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt hälsoproblem somår 2016drabbade1.9 miljarder människor. Individer med fetma har en högre förekomst av psykisk ohälsa. Ångest och depression drabbar cirka 600 miljoner människor per år och är de två vanligaste formerna av fetmarelaterad psykisk ohälsa. En viktminskningsmetod som har haft goda resultat på lång sikt är bariatrisk kirurgi. Sjuksköterskans postoperativa roll omfattar identifiering av patientens individuella vårdbehov och vården därefter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka psykisk hälsa hos patienter efter fetmakirurgi. Metod: En litteraturstudie genomfördes som baserades på åttaresultatartiklar vilka granskades och kategoriserades efter likheter och olikheter. Resultat: Resultatet sammanställdes enligt två olika resultatkategorier: Förändring i psykisk hälsa efter fetmakirurgi -tidsperspektivsamt Förändring i psykisk hälsa efter fetmakirurgi -livsstilsperspektivet. Konklusion: Den psykiska hälsan förbättrades det första året efter fetmakirurgin men stagnerade därefter. Vissa studier visade även att den psykiska hälsan försämrades postoperativt. I samband med fetmakirurgi bör den psykiska-och fysiska hälsan behandlas likvärdigt då de båda är viktiga faktorer som kan relateras till en förändrad livsstil. Sjuksköterskor bör erbjudas mer resurser för dessa patienter för att främja en personcentrerad vård och därmed öka chansen till goda postoperativa resultat. / Background: Obesity and overweight is a worldwidehealth concern which in 2016 affected1.9 billion people. Individuals with obesity have a higher risk of mental health problems. Anxiety and depression affectabout 600 million people every year and are two of the mostcommon forms of obesity related mental health illnesses. The nurse’spostoperative role includes identifying patients' individual healthcare needs and to adapt the care thereafter. Aim: The aim of the study was to examine the mental health of patients after bariatric surgery. Method: A literature review was conducted based on eight result articles which were reviewed and categorized after similarities and differences. Findings: The findings were compiled into two main categories: Changes in mental health after bariatric surgery -time perspective and Changes in mental health after bariatric surgery -lifestyle perspective. Conclusion: The mental health improved the first year after the bariatric surgery but stagnated thereafter. Some studies showed that themental health worsened postoperative. In regard tobariatric surgery should the physical-and mental health be treated equal since they both are important factors that can be related to a change in lifestyle. Nurses should be offered more resources for these patients to promote an individually based healthcare and thus increasing the chances of positive postoperative results.

Bakgrund: Fetma är ett allvarligt folkhälsoproblem då fetma ökar risken att drabbas av följdsjukdomar, samt att patienter med fetma visat sig ha lägre genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) jämfört med befolkningen i allmänhet. Syfte: med denna litteraturöversikt var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet bland personer som genomgått fetmakirurgi. Metod: Litteraturöversikt baserad på 8 kvantitativa interventionsstudier med uppföljningar mellan 9 månader - 10 år efter genomförd behandling. Litteratursökning skedde i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av studierna skedde genom att studierna sammanställdes baserat på redovisning av frågeformulär SF-36 för index fysisk och mental hälsa och dess åtta dimensioner. Resultat: Samtliga studier indikerar att den fysiska hälsan i genomsnitt ökar efter fetmakirurgi. Samtliga utom en studie indikerar att hälsoindex för mental hälsa i genomsnitt ökar efter fetmakirurgi. Studier som sträcker sig över flera uppföljningsperioder visar att den initiala ökningen av hälsoindex minskar med tiden och effekten är som högst 1–2 år efter fetmakirurgi. Konklusion: Resultaten pekar på att fetmakirurgi initialt leder till en förbättring av fysisk och mental HRQoL med en tydlig topp efter 1–2 år. Studier med högt deltagande och uppföljning över tid är för få för att dra slutsatser kring effekten av fetmakirurgi på HRQoL på längre sikt. Utbildning av vårdpersonal och uppföljningsprogram kan bidra till ökat uppföljningsdeltagande, och minska risken för bortfall till följd av brister i vårdpersonalens bemötande. / Background: Obesity is a serious public health problem as it increases the risk of secondary diseases. Patients with obesity have been shown to have lower average health-related quality of life (HRQoL) compared to the general population. Aim: of this literature review was to describe health-related quality of life among people who have undergone bariatric surgery. Methods: Literature review of eight quantitative intervention studies with follow-ups between 9 months to 10 years. Literature search took place in the databases PuBMed and Cinahl. Analysis of the studies was done by summarizing the studies based on the reported result of the SF-36 questionnaire for physical and mental health and its eight dimensions. Results: All studies indicate that physical health increases on average after bariatric surgery. All but one study indicate that the mental health index increases, on average, after bariatric surgery. Studies that extend over several follow-up periods show that the initial increase in mental health decreases over time and the effect is highest 1–2 years after bariatric surgery. Conclusion: The results indicate that bariatric surgery initially leads to an improvement in physical and mental HRQoL with a clear peak after 1–2 years. Studies with high participation and follow-up over time are too few to draw conclusions about the effect of bariatric surgery on HRQoL in the longer term. Training of healthcare professionals and follow-up programs can contribute to increased follow-up participation, and reduce the risk of non-response.

Bakgrund: Fetma är en medicinsk diagnos och många av kroppens biologiska funktioner är i obalans med ökad risk för följdtillstånd. För att motverka ohälsan är viktminskning ofta det enda alternativet. Fetmakirurgi är en hållbar viktminskningsmetod, vanligast är gastric bypass, med snabba långsiktiga effekter på följdtillstånd. I riket, liksom i Västmanlands län opereras en övervägande majoritet kvinnor. Varför män i Västmanland opereras i lägre utsträckning än kvinnor är okänt. Syfte: Studiens syfte var att erhålla och analysera mäns värderingar och drivkrafter bakom fetmakirurgi. Målet var även att studera mäns subjektiva uppfattningar av västerländska kroppsideal och dess roll bakom beslutet till fetmakirurgi, samt deras förväntningar av det kirurgiska ingreppet. Metod: Informanterna rekryterades genom Överviktigas riksförbund i Västmanland. Urvalet bestod av fem män i åldern 40-49 år som samtliga intervjuades om subjektiva erfarenheter av och attityder till fetma och fetmakirurgi. Intervjuerna utfördes med hjälp av ett intervjuschema och en tematisk tankekarta baserade på Hälsouppfattningsmodellen. Resultat: Den övergripande drivkraften bakom beslutet var männens hälsa och välbefinnande. Att orka jobba och vara aktiv med familj och vänner beskrevs även som avgörande. Rådande kroppsideal eftersträvades inte. Enligt männen var fetmakirurgi resultatet av insiktsprocesser och ett tillräckligt socialt stöd; fler bör se fetmakirurgi som en hållbar viktminskningsmetod