<p>Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna. I undervisningsförsöken kommer vi att se på de olika sätt på vilket man kan arbeta kring dilemmasagor som ingång till tematiskt undervisning, samt att vi intervjuar lärarna om deras arbetssätt när det gäller att använda skönlitteratur i undervisningen, både traditionellt och på ett ämnesöverskridande sätt. Det vi kom fram till var att det är väldigt givande att arbeta tematiskt, både för lärare och för elever. Eleverna var entusiastiska och vi fick för den begränsade tiden, ett tillfredställande kunskapsresultat. Vi fick också reda på att lärarna på vår försöksskola redan arbetade ämnesövergripande men att de skulle vilja göra det mer. Vi hoppas att vårt arbete kunde verka inspirerande för lärarna.</p>

<p>Patienters upplevelser av internetbaserad självhjälpsbehandling är ett obeforskat område inom psykoterapiforskningen. I syfte att utforska upplevelser av att genomgå internetadministrerad kognitiv beteendeterapeutisk självhjälpsbehandling mot depression intervjuades 12 deltagare. Tematisk analys genererade de övergripande kategorierna:</p><p>Läsa och göra; Någon som.. bryr sig; Det svåra är det givande samt Orden man bär med sig. Mönster av upplevelser och förändringsprocesser i informanternas berättelser föll ut i tre grupperingar: Noviser, Lärjungar och Mästare. Dessa mönster av upplevelser kan förstås utifrån tidigare studier av förändringsprocesser i psykoterapi. Kvalitativa studier på autonomi, kontext och funktionen av terapeutkontakt behövs för att ytterligare utreda förändringsprocesser i internetbaserad självhjälpsbehandling.</p>

<p>Denna uppsats handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP) som är ett relativt nytt forskningsområde. Uppsatsens första del består av en genomgång av vad tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner har kommit fram till, denna ser vi som betydelsefull för att placera in vår studie i aktuell forskning. I första delen av uppsatsen reflekterar och problematiserar vi kring tidigare forskning. För att vidare undersöka i vilken utsträckning individuella utvecklingsplaner integreras i den pedagogiska verksamheten har vi gjort en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fyra lärare. Vi har inte har funnit någon tidigare forskning om i vilken utsträckning lärare integrerar IUP i den pedagogiska verksamheten. Vi menar att det är en viktig del i arbetet med IUP och ser det därför betydelsefullt att undersöka detta.</p><p> </p><p>Resultatet av vår empiriska undersökning presenteras i form av tre olika integreringsstrategier, som lärare kan använda sig av. I tre termer beskriver vi hur lärare i varierande utsträckning kan integrera individuella utvecklingsplaner i den pedagogiska verksamheten. Termerna vi använder oss av är välintegrerad IUP, löst integrerad IUP och tidvis integrerad IUP. Den löst integrerade IUP: n kan även delas upp i två varianter.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning. De slutsatser som jag då kan dra är att tematisk undervisning är gynnsamt på grund av att olika ämnen integreras inom temat och då bildar en helhet för eleven. Den är också gynnsam på grund av den erfarenhetspedagogiska riktningen den tematiska undervisningen ofta antar.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna. I undervisningsförsöken kommer vi att se på de olika sätt på vilket man kan arbeta kring dilemmasagor som ingång till tematiskt undervisning, samt att vi intervjuar lärarna om deras arbetssätt när det gäller att använda skönlitteratur i undervisningen, både traditionellt och på ett ämnesöverskridande sätt. Det vi kom fram till var att det är väldigt givande att arbeta tematiskt, både för lärare och för elever. Eleverna var entusiastiska och vi fick för den begränsade tiden, ett tillfredställande kunskapsresultat. Vi fick också reda på att lärarna på vår försöksskola redan arbetade ämnesövergripande men att de skulle vilja göra det mer. Vi hoppas att vårt arbete kunde verka inspirerande för lärarna.

Patienters upplevelser av internetbaserad självhjälpsbehandling är ett obeforskat område inom psykoterapiforskningen. I syfte att utforska upplevelser av att genomgå internetadministrerad kognitiv beteendeterapeutisk självhjälpsbehandling mot depression intervjuades 12 deltagare. Tematisk analys genererade de övergripande kategorierna: Läsa och göra; Någon som.. bryr sig; Det svåra är det givande samt Orden man bär med sig. Mönster av upplevelser och förändringsprocesser i informanternas berättelser föll ut i tre grupperingar: Noviser, Lärjungar och Mästare. Dessa mönster av upplevelser kan förstås utifrån tidigare studier av förändringsprocesser i psykoterapi. Kvalitativa studier på autonomi, kontext och funktionen av terapeutkontakt behövs för att ytterligare utreda förändringsprocesser i internetbaserad självhjälpsbehandling.

Prestationens betydelse och normer kring presterandet kopplat till organisationen och individen är viktiga att studera inom dagens föränderliga yrkesliv. Försvarsmakten är idag under strukturell och kulturell förändring med den enskilde yrkesofficeren allt mer i fokus. Syftet med denna studie var att få förståelse för yrkesofficerens upplevelse runt begreppet prestation samt lyfta fram synpunkter utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med både manliga och kvinnliga yrkesofficerare tillhörande Försvarshögskolan eller Signalregemente 1. Analysmetoden som användes var induktivt tematisk. Av resultaten framträdde en enhetlig bild kring förståelsen av begreppet prestation där en kollektiv dimension betonas. Övriga teman antyder även att yrkesprestationen är betydelsefull för individen, att prestationsnormerna inom Försvarsmakten skiftar betydligt, att yrkesofficerare bibehåller prestationsnivån trots organisatoriska svårigheter vilket kan få konsekvenser på välmående samt att de kvinnliga officerarnas prestationer bedöms något annorlunda. Studien har lyft fram kunskap om intressanta företeelser i yrkesofficerens arbetsvardag som är praktiskt användbar och kan ligga till grund för nya frågeställningar.

Denna uppsats handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP) som är ett relativt nytt forskningsområde. Uppsatsens första del består av en genomgång av vad tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner har kommit fram till, denna ser vi som betydelsefull för att placera in vår studie i aktuell forskning. I första delen av uppsatsen reflekterar och problematiserar vi kring tidigare forskning. För att vidare undersöka i vilken utsträckning individuella utvecklingsplaner integreras i den pedagogiska verksamheten har vi gjort en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fyra lärare. Vi har inte har funnit någon tidigare forskning om i vilken utsträckning lärare integrerar IUP i den pedagogiska verksamheten. Vi menar att det är en viktig del i arbetet med IUP och ser det därför betydelsefullt att undersöka detta.   Resultatet av vår empiriska undersökning presenteras i form av tre olika integreringsstrategier, som lärare kan använda sig av. I tre termer beskriver vi hur lärare i varierande utsträckning kan integrera individuella utvecklingsplaner i den pedagogiska verksamheten. Termerna vi använder oss av är välintegrerad IUP, löst integrerad IUP och tidvis integrerad IUP. Den löst integrerade IUP: n kan även delas upp i två varianter.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur de svårigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lärare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som används, för att motverka de svårigheter som förekommer. Metoden är att intervjua tre lärare och sedan göra en tematisk analys, där fem teman bildats, som står för de största svårigheterna. Dessa är resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik är ytterligare ett tema som bildats och som står för de metoder som används för att motverka de svårigheter som förekommer. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de svårigheter som förekommer. Dock visar forskningen på fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svårigheterna, än vad respondenterna nämner. Slutsatsen är att det råder brist på metoder som krävs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, både vad det gäller språkinlärningen, men också metoder för att höja elevernas motivation.

Utvärderingar av utbildningar är högst nödvändiga att genomföra för att hjälpa organisationer att välja rätt utbildningssatsning, men även för att vidareutveckla utbildningarna. Studiens syfte var att utvärdera om deltagarna i coachningsutbildningen ”Empatisk coachning” upplevde att utbildningen gett relevanta färdigheter och hur det gått att tillämpa dessa mot målgruppen långtidsarbetslösa. Syftet var också att utvärdera inslagen i utbildningen som handlar om motståndshantering och motivation. Sju anställda i ett projekt för långtidsarbetslösa, som gått utbildningen intervjuades. En tematisk innehållsanalys användes. Analysen resulterade i 7 olika teman. Deltagarna hade en positiv upplevelse av kursens upplägg och struktur. Metoden som lärdes ut kan vara svår till en början, men metoden med de olika momenten har ändå upplevs som användbara för deltagarna.