<p>Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning. De slutsatser som jag då kan dra är att tematisk undervisning är gynnsamt på grund av att olika ämnen integreras inom temat och då bildar en helhet för eleven. Den är också gynnsam på grund av den erfarenhetspedagogiska riktningen den tematiska undervisningen ofta antar.</p>

Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning. De slutsatser som jag då kan dra är att tematisk undervisning är gynnsamt på grund av att olika ämnen integreras inom temat och då bildar en helhet för eleven. Den är också gynnsam på grund av den erfarenhetspedagogiska riktningen den tematiska undervisningen ofta antar.

<p>Sammanfattning</p><p>Svenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.</p><p>Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.</p><p>Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.</p><p>I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.</p><p>Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning. Enligt forskning är dessa arbetssätt att föredra eftersom det leder till att eleverna kan koppla undervisning till erfarenhet och vardag samt öka sin förståelse och därmed uppleva sammanhang.</p><p>Nyckelord är vardagsmatematik, laborativ matematik, erfarenhetsbaserad undervisning samt att prata matematik.</p> / <p>Abstract</p><p>Compared with pupils in other countries Swedish pupils show weak results in algebra. Lacking knowledge about fractions might be one reason for this.</p><p>The purpose of the essay is from a didactic perspective to see how four specific teachers introduce and teach fractions in secondary and upper secondary school. My intention is to link the results of my study to curriculums and research, in order to find out how to teach fractions so that better understanding ensues.</p><p>Subjects dealt with in the essay are, among others, experimental mathematics, language and mathematics, everyday mathematics as well as teaching based on the experience of pupils.</p><p>The study is based on the “Self Report”–method and it is fenomenological which means that peoples’ knowledge, experience and views are central. Furthermore, I chose to focus quality rather than quantity, the content in the stories that the informants provided were central, not the amount of informants.</p><p>The results of the study show that four specific teachers with particular devotion had varied, concrete and experimental teaching, as well as teaching based on the experience of pupils. According to research these methods are to prefer, since pupils are able to link their learning to their experiences and everyday life. It is then possible to gain further knowledge and therefore a sense of consistency.</p><p>Key words are everyday mathematics, experimental mathematics, teaching based on experiences and finally discussion.</p>

Sammanfattning Svenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta. Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse. Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning. I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser. Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning. Enligt forskning är dessa arbetssätt att föredra eftersom det leder till att eleverna kan koppla undervisning till erfarenhet och vardag samt öka sin förståelse och därmed uppleva sammanhang. Nyckelord är vardagsmatematik, laborativ matematik, erfarenhetsbaserad undervisning samt att prata matematik. / Abstract Compared with pupils in other countries Swedish pupils show weak results in algebra. Lacking knowledge about fractions might be one reason for this. The purpose of the essay is from a didactic perspective to see how four specific teachers introduce and teach fractions in secondary and upper secondary school. My intention is to link the results of my study to curriculums and research, in order to find out how to teach fractions so that better understanding ensues. Subjects dealt with in the essay are, among others, experimental mathematics, language and mathematics, everyday mathematics as well as teaching based on the experience of pupils. The study is based on the “Self Report”–method and it is fenomenological which means that peoples’ knowledge, experience and views are central. Furthermore, I chose to focus quality rather than quantity, the content in the stories that the informants provided were central, not the amount of informants. The results of the study show that four specific teachers with particular devotion had varied, concrete and experimental teaching, as well as teaching based on the experience of pupils. According to research these methods are to prefer, since pupils are able to link their learning to their experiences and everyday life. It is then possible to gain further knowledge and therefore a sense of consistency. Key words are everyday mathematics, experimental mathematics, teaching based on experiences and finally discussion.

Enligt den svenska läroplanen ska elever erbjudas en varierad undervisning där nyfikenhet och engagemang väcks. De ska även få möjlighet att söka svar på frågor om naturen genom systematiska undersökningar. Samtidigt larmar myndigheter att barn vistas allt mindre utomhus samt att de rör sig långt under rekommendationer. Det finns här underlag för att tänka utanför den traditionella undervisningen och för att möjliggöra alternativ undervisning såsom utomhuspedagogik. Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares erfarenhet av utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena. För att belysa föregående erfarenheter av effekter kring utomhuspedagogik har granskning av tidigare forskning sammanställts. Med detta som grund undersöks i studien utmaningar och möjligheter ur lärar- och elevperspektiv. Arbetets teoretiska förankring har en pragmatisk prägel där lärare och elevers erfarenheter undersöks. Studien baseras på kvalitativ metod genom intervjuer och har en hermeneutisk ansats där uppfattningar och erfarenheter tolkas. Resultatet av studien visar på positiva effekter av utomhuspedagogik och speciellt inom de naturvetenskapliga ämnena. Eleverna uttryckte att de bland annat lär sig att samarbeta och visa vördnad för naturen. Framför allt uppskattar eleverna att kunna röra sig fritt. Lärarna beskriver att de ser att eleverna är nyfikna och hur de engagerar sig i undervisningen då de får använda alla sina sinnen. Utmaningarna som lyfts fram är bland annat väderleken, resurs och planering. Lärarna från undersökningen betonar att det är viktigt att våga, och att börja smått för att arbeta sig framåt.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattningar gällande användning av skönlitteratur i svenska som andraspråk. Undersökningens realiseras genom att skapa empiriska data om lärarnas uppfattningar. Detta görs genom att besvara på frågeställningar som gäller vad lärarna berättar om användning av skönlitterära texter i undervisningen och hur de beskriver deras egna arbete med skönlitteratur i svenska som andraspråk. Studien använder sig av fenomenografi med en kvalitativ metod. Metoden i studien tillämpas med användningen av en semistrukturerad intervju. Resultat som framkommer är att lärarna uppfattar urval av skönlitteratur som en komplex och väsentlig del gällande användning av skönlitteratur och undervisningen bör utgå från en erfarenhetsbaserad undervisning med fokus på elevernas bakgrund, förkunskap och erfarenhet. Dessutom visar denna studie att lärarna uppfattar att syftet med undervisningen innebär skapande av läslust bland eleverna samt engagerade och analytiska läsare. Slutsatser är att lärarna uppfattar undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv med en erfarenhetsbaserad undervisning där elevernas varierade sociala, ekonomiska och kulturella bakgrunder övervägs i hög grad. Dessutom uppfattar de att arbetssättet består av en interaktionell och integrerad språklig undervisning med muntliga och skriftliga uppgifter som innebär en högkognitiv undervisning. Lärarna berättar också att de vanligaste skönlitterära texter som väljs i undervisningen är noveller och ungdomsnoveller. Det som studien åskådliggör framför allt är att skillnader i uppfattningar synliggörs på en detaljerade nivå där olika typer av texter och arbetssätt uppfattas som användbara och övervägs beroende på elevernas förutsättningar och lärarnas erfarenheter. Studien visar även att det inte finns någon bestämd och unik formel för att verkställa en andraspråksundervisning med användning av skönlitteratur.

Ett övergripande mål för gymnasieskolan har länge varit att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. Därför gäller numera att elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetssätt skall vara viktiga principer i undervisningen. Syftet med studien är att studera elevernas inflytande i centrala undervisningsfrågor. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är: - Hur sker val av innehåll och arbetssätt och vilket utrymme ges åt elevernas inflytande? Förekommer det någon skillnad mellan olika ämnen? - Vilka kunskaper och vilket lärande lyfts fram och efterfrågas av elever respektive lärare i situationer då respektive grupp har inflytande över innehållet? - Hur uppfattar eleverna möjligheten till inflytande i olika arbetssätt? - Vilka faktorer uppfattar elever och lärare har betydelse för elevernas inflytande över val av innehåll och arbetssätt? Resultaten visar att kursplanerna har stor betydelse för innehållet i undervisningen. Elevernas möjlighet till inflytande kommer till uttryck bl. a. genom att påkalla handledning, avgöra svårighetsgrad på arbetsuppgifter och konstruera instuderingsfrågor. Förutsättningarna för att påverka kvaliteten på kunskaper och lärande varierar med ämnets legitimitet, elevernas studiekompetens och möjlighet till interaktion med läraren. Elevernas utrymme för eget ansvar, deras möjlighet till handledning och en variation avseende gruppsammansättning, arbetssätt och beslutsfattande är viktiga faktorer för att eleverna skall känna sig motiverade och intresserade av arbetet i skolan. Det visar sig finnas flera faktorer som inverkar negativt på elevernas möjlighet till inflytande exempelvis stoffträngsel och otillräckliga baskunskaper. Eleverna påtalar behovet av undervisning och handledning för att komma vidare i sina studier och kunna utöva inflytande. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till John Deweys utbildningsfilosofiska tankar och relateras till läroplanen som styrfaktor, erfarenheten som grunden för undervisningens innehåll, frihet och möjlighet till växande och handledning som en nödvändig interaktion. / One of the overarching goals of Swedish upper secondary education is to foster students to become citizens in a democratic society. It is, therefore, essential that the students learn to take responsibility for planning and carrying through their studies. The aim of this study is to investigate whether students have any influence on central teaching matters such as the choice of subject matter and working methods and what types of knowledge and learning students and teachers, respectively, request in situations where either of these groups is in charge of the contents. The study is based on field work, interviews and document analysis and it is carried out in one upper secondary vocational class. The results demonstrate that the syllabi are very important for the contents of teaching. The students‘ opportunities to influence the choice are expressed, for instance, in asking for tutoring, in deciding the level of task difficulty, and in constructing advance questions. The conditions for influencing the quality of knowledge and learning vary with the legitimacy of the subject, the study competence of the students, and their possibilities to interact with the teacher. The students‘ possibilities to take responsibility and to be supervised by the teacher, as well as a variation as regards group composition, working methods, and decision making are important factors for the students to be motivated for and interested in schoolwork. There seems to be several factors that are important for the students‘ possibilities to influence, e.g., crowding of contents, and insufficient basic knowledge, and the students also comment on the need of teaching and tutoring in order for them to get further in their studies. In conclusion, the results of the study are discussed in relation to John Dewey’s educational philosophy, i. e. the national curriculum, experiences - the point of departure of the contents of teaching, freedom and opportunities to grow, and tutoring - the necessary interaction.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur rektorer väljer att organisera kompetensutveckling för lärare gällande erfarenhetsbaserad undervisning. Min empiri är insamlad med hjälp av datorstödda mailintervjuer. I och med detta söker jag mönster i respondenternas olika svar utifrån en fenomenografisk ansats. Studiens resultat har gett svar på de frågeställningar som studien utgår ifrån och resultatet visar på en stor variation. Dels finns det variation i respondenternas tolkning av begreppet erfarenhetsbaserad undervisning och det finns även variationer kring deras tolkning av styrdokumenten. Det går också att se olikheter gällande den kompetensutveckling som rektorer organiserar för lärare. På grund av de variationer som råder i samtliga utsagor så kan det bli aktuellt att lyfta vikten av centraliserad tolkning av bärande begrepp på nationell nivå för att komma så nära likvärdig undervisning som möjligt. / The aim of this study is to gain an understanding how the principals choose to develop teacher competence in experience-based teaching. I seek patterns in the different interview answers based on phenomenographic approach. My empirical data was collected with the help of computer-aided mail interviews. The results of the study have given answers to the questions on which the study is based upon and the results show a great variation. Variation in the interpretation of the concept of experience-based teaching and the governance document. But the results also vary regarding the skills development the principals offers teachers. Due to the variations that seem to prevail in all statements, it may be relevant to emphasize the importance of centralized interpretation of key concepts at the national level, in order to get as close to equivalent teaching as possible.