Syftet med studien är att bidra med kunskap och erfarenheter från sex utlandssvenska föräldrar om skolgång för svenska barn, som har behov av specialpedagogiska insatser för att finna social samvaro och utvecklas akademiskt, i en utländsk kontext. Studien har en kvalitativ praxisnära förståelsegrund och ger perspektiv på det omtvistade begreppet inkludering och vad det kan innebära för individer i en vinstdriven skolmarknad i Singapore. Denna berättelseinspirerade intervjustudie har sin utgångspunkt i sociokulturell systemteori med ett utvecklingsekologiskt perspektiv som betonar människors utveckling i samspel med sin miljö. Med Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell som referensram synliggörs en kulturellt grundad obalans i specialpedagogiska perspektivmöten samt kontrasterande eller kompletterande perspektiv på specialpedagogiska behov med olika följder som föräldrarna måste förhålla sig till.   Resultatet visar att föräldrarna i studien önskar ökad transparens, minskad ovisshet och större tydlighet om förutsättningarna för funktionell och upplevd inkluderingskvalitet i en aktiv skolvalsprocess för deras barns skull. Inkluderingsbegreppet i Singapore är i dagsläget långt ifrån likställt med ett likvärdighetsperspektiv eller idén om att skolor skulle ha ett kompensatoriskt uppdrag. Studien påvisar att genom stora kunskaper om det egna barnets specialpedagogiska behov, noggranna förberedelser inför en flytt, aktiv delaktighet i skolgången samt ekonomiska resurser ökas graden av inkluderingsupplevelse för en långsiktigt positiv identitetsutveckling. Vidare visas att finna skolor med inkluderande förhållningssätt och gedigna kunskaper om specialpedagogiska behov underlättas av ett stödjande nätverk, driftiga förmågor och mycket tid för att förstå underliggande specialpedagogiska värderingar och förutsättningar på flera nivåer inom den utvecklingsekologiska modellen. Med tid och erfarenhet ökar kvaliteten på samverkan och en holistisk samsyn runt barnet. Detta sker framför allt på skolor med lång historia, väl inarbetade mångfaldsperspektiv och en inkluderande skolgemenskap för både barn och föräldrar.  Sökord: inkludering, utlandssvenska barn, föräldraperspektiv, specialpedagogiska behov

Denna studie har haft som utgångspunkt att undersöka och bidra med ökad kunskap om hur lärare upplever att de tillägnats tillräckliga kunskaper från lärarutbildningen gällande att möta elevers specialpedagogiska behov i undervisningen, exempelvis elever med NPF-diagnoser. Studiens teorier utgår från tre specialpedagogiska perspektiv, det kompensatoriska, det relationella och det kritiska perspektivet. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur upplever lärare att kunskapen om specialpedagogiska behov representeras i lärarutbildningen? Samt, Hur upplever lärare att lärarutbildningen mot specialpedagogiken förhåller sig gentemot arbetet i verksamheten? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ metod, detta gjordes genom en kvalitativ enkät. Efter att enkäten genomfördes användes det en tematisk analysmetod för att analysera empirin i studien.   I studiens analys har sex olika teman framkommit, Brist av kunskaper i verksamheten och på lärarutbildningen, Tillvägagångsätt för att få tillräckligt med kunskaper, Praktisk arbete med specialpedagogik samt Det centrala en lärare behöver veta om specialpedagogiska behov. I resultatet framkom det att majoriteten av lärarna kände att de inte har fått tillräckliga kunskaper om specialpedagogiska behov från lärarutbildningen gentemot verkligheten. Vidare såg man att det var fler lärare som arbetade med det kompensatoriska perspektivet eller det relationella perspektivet och att det var ytterst få lärare som förhåller sig till det kritiska perspektivet. I den tidigare forskningen framkommer att det finns ett större fokus inom skolan att arbeta på ett kompensatoriskt och relationellt perspektiv. Trots denna fokusering så upplever respondenterna att de har en saknad av det kompensatoriska perspektivet samt det relationella perspektivet i sin undervisning. Tidigare forskning visar att lärare som har för lite kunskaper om specialpedagogiska behov har en negativ påverkan på elever med specialpedagogiska behov. En slutsats av arbetet är att det vid genomförd lärarutbildning finns en brist i kunskap om specialpedagogik och behovet av ytterligare fortbildningar inom området behövs kontinuerligt.

Denna studie syftar på att undersöka hur förskollärare beskriver hur de anpassar verksamheten för barn med specialpedagogiska behov utifrån deras erfarenheter. Vilka hinder och möjligheter förskollärarna kan stöta på när de anpassar verksamheten. Det teoretiska perspektiv som valts till denna uppsats är ramfaktorteorin som används för att förstå och kontextualisera hur dessa faktorer interagerar och påverkar förskollärares arbete med anpassning och stöd för barn med specialpedagogiska behov. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor i Stockholm.   Ur empirin kunde vi finna tre framträdande teman som brister i specialpedagogisk utbildning, resursbrist och behov av anpassning och strategier för att stödja barnen. Dessa teman lyfter fram de komplexa utmaningarna som förskollärare möter i sitt arbete med inkludering. Studien bidrar till förståelsen av de komplexa utmaningarna inom förskolans inkluderingsarbete.