Studien undersöker förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter kring utomhuspedagogik och undervisning av matematik utomhus i förskolan. Tidigare forskning och rapporter visar att det är otillräckligt att endast förlägga undervisning utomhus utan gedigen planering och systematiskt arbete. Forskningsöversikten visar även på brister i matematikundervisningen utomhus i förskolan. Datainsamling har skett genom kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare vid sex olika förskolor i Stockholm. Studien har haft den didaktiska triangeln, den didaktiska pyramiden och en didaktisk relief som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet är det tydligt att samtliga förskollärare som deltagit i studien har en positiv uppfattning kringhur matematikundervisningen utomhus påverkar barns hälsa, sinnesutveckling och motivation för lärande. Resultatet visar även på uppfattningen bland samtliga intervjupersoner att naturens resurser ger näst intill oändlig tillgång till material. Studien belyser även hur förskollärares didaktiska val i undervisningen sätter miljö och barnens relation till utomhusmiljön i förgrunden medan andra komponenter såsom förskollärarens relation till innehåll ofta hamnar i bakgrunden eller utesluts helt.

Undervisningsuppdraget i förskolan har förstärkts i och med den reviderade Läroplanen för förskolan (2018). Samtidigt visar tidigare forskning på brister i hur uppdraget förstås och omsätts i praktiken. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i behovet av mer forskning om hur undervisningsbegreppet omsätts i praktiken i förskolan, genom att fokusera på planeringen av undervisning. I uppsatsen används de klassiska didaktiska frågorna; vad, hur och varför samt begreppet didaktisk relief för att undersöka hur didaktiska val beskrivs och motiveras i planeringar i förskolan. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilken didaktisk relief som blir synlig i autentiska pedagogiska planeringar i förskolan. En tematisk textanalys med utgångspunkt i teorin har genomförts av 34 planeringar från förskolan. Resultatet visar att de undersökta planeringarna i huvudsak svarar på de klassiska didaktiska frågorna vad, hur och varför. Samtidigt framträder brister i den didaktiska kompetensen då en stor del av de undersökta planeringarna saknar tydlighet och didaktiska motiveringar till de val som gjorts. Det övergripande mönstret är att det framför allt är varför-frågan som tenderar att bli utesluten i de autentiska planeringarna. Studien ger ett teoretiskt bidrag genom begreppet planeringens didaktiska relief. Resultatet sammanfattas utifrån två idealtyper av didaktiska reliefer i planeringarna. Den abstrakta didaktiska reliefen, där didaktikens varför-fråga hamnar i förgrunden på bekostnad av konkreta formuleringar kring innehåll och genomförande. Samt den konkreta didaktiska reliefen som kännetecknas av att didaktikens vad- eller hur-frågan hamnar i förgrunden medan de didaktiska motiveringarna saknas. Det tolkas som att det saknas ett professionellt språk inom förskolan, ett språk som skulle kunna fungera som en brygga mellan det abstrakta och det konkreta.