The purpose with my study is to gain knowledge about how children perceive their own influence in preschool. I have used the qualitative method child interviews, to answer my questions. I have by using this method had a chance to get the children's view on influence, described to me with the children's own voices. After this, I have analyzed the children's thoughts and formulated them in my work. My results show that the children of my chosen preschool have a fair ammount of influence in the daily activities of the preschool. The children claimed to have more influence in the freer activities durin the day such as free play, than in the controlled activities such as collection and group work. My results showed that the children of the selected preeschool felt that it was the teachers who were those who generally decided at the preschool.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur realiseringen av förskolans demokratiuppdrag upplevdes och beskrevs av förskollärare och barnskötare. Semistrukturerade intervjuer valdes som datainsamlingsmetod och totalt intervjuades fyra förskollärare och två barnskötare. Biestas idéer om demokrati och begreppen kvalifikation, socialisation och subjektifiering har använts som teoretiska utgångspunkter i studien. Resultatet visade att realiseringen av demokratiuppdraget i förskolan kan förstås som en utmaning för de verksamma. Organisatoriska faktorer som personaltäthet och barngruppens storlek visade sig ha betydelse för hur väl pedagogerna upplevde att de kunde nå målformuleringarna kring den demokratiska grunden som förskolans utbildning ska vila på. Resultatet visar också på att en samsyn i arbetslaget underlättar realiseringen av demokratiuppdraget. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Denna studie syftar till att analysera hur skolans värdegrund har förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1994–2022 samt hur värdegrunden överensstämmer med examensordningen för grundlärare under samma tidsperiod. Studien utgår från följande frågeställningar: ”Vilka normer och värden innehåller skolans värdegrund i grundskolans läroplaner Lpo 94, Lgr 11 och Lgr 22?”, ”Hur överensstämmer skolans värdegrund med examensordningen för grundlärare mellan 1994–2022?” samt ”Hur har skolans värdegrund och överensstämmelsen med examensordningen för grundlärare förändrats över tid?”. I bakgrunden redogörs för hur värdegrund växte fram som ett nytt begrepp. Där redogörs också för läroplansreformer och lärarutbildningen som föremål för politisk makt, samt hur förändringar i skolans styrdokument sker till följd av samhälleliga förändringar. Som teoretisk utgångspunkt används läroplansteori, värdegrundsbegreppet som innefattar normer och värden samt Biestas teori som bygger på att utbildning har tre nyckelfunktioner: kvalificering, socialisering samt subjektifiering. Materialet som analyseras är läroplanerna Lpo 94, Lgr 11, Lgr 22 och de examensordningar för grundlärare som gällde 1994, 2011 samt 2022. Analysmetoden som används för att analysera materialet är en tematisk textanalys. Studiens resultat visar att det i Lpo 94 finns normer och värden rörande demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap och objektivitet. I Lgr 11 finns normer och värden som rör demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap, objektivitet och drivkraft. I Lgr 22 finns, slutligen, normer och värden som rör demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap, objektivitet och drivkraft. Alla tre studerade läroplaner uttrycker liknande värden och det har inte skett några radikala förändringar över tid. I Lgr 11 uttrycks nya normer och värden kopplade till de entreprenöriella förmågorna medan det i Lgr 22 uttrycks nya normer och värden kopplade till maktstrukturer och samtycke mellan individer. Överensstämmelsen mellan värdegrund och examensordning har gått från svag överensstämmelse år 1994 till relativt stark överensstämmelse år 2011 och sedan förblivit i princip oförändrad år 2022.

Sex- och samlevnad är ett kunskapsområde som alltid kommer vara relevant, detta då det har en stark anknytning till individens vardag. Den centrala roll sex- och samlevnad har i skolan, en plats där elever växer upp och formas, är mycket påtaglig.Syftet med denna studie har varit att synliggöra likheter och förändringar i stödmaterial riktade till lärare gällande sex- och samlevnadsundervisning. Detta har gjorts genom att analysera stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola. Stödmaterialen publicerades vid åren 1956, 1977, 1995 och 2013. Frågeställningarna berör hur de olika stödmaterieln beskriver att undervisning i sex- och samlevnad kan utföras, vilka likheter och förändringar som finns i dessa beskrivningar samt hur syftet med undervisning i sex- och samlevnad beskrivs i de olika stödmaterialen.Studien har använt en kvalitativ metod och materialet, som utgörs av ett stödmaterial från varje nedslagsår, har analyserades med två olika tillvägagångssätt. För att besvara de två första frågeställningarna har en konventionell innehållsanalys använts, för att besvara den tredje och sista frågeställningen har en styrd innehållsanalys använts. I den styrda innehållsanalysen har Gert Biestas teoretiska ramverk om olika syften med undervisning utgjort koderna för analysen.Studiens resultat gör det tydligt att det, enligt de olika stödmaterialen, finns olika tillvägagångssätt för hur läraren kan undervisa i sex- och samlevnad men diskussion som tillvägagångssätt återfinns i samtliga av stödmaterialens förslag på hur lärare kan undervisa i kunskapsområdet. Vidare visar studien att de olika syftena med undervisning som Biesta beskriver också överensstämmer med hur stödmaterialen som studerats beskriver syften med sex- och samlevnad, men fokus ligger på olika syften i de olika stödmaterialen och förändras därmed övertid.

Tim Randberg and Filip Lindahl carried out this study under the institution for pedagogy, didactics and educational studies at Uppsala University. In relation to the lack of research regarding students’ perspectives regarding the legitimizing aspects of the school subject of social science(samhällskunskap), and in contrast to the existence of such research regarding teachers’ perspectives, this study is an attempt at contributing to the lack of previous research and note the importance of working towards a reality in which students’ and teachers’ attitudes, regarding the importance and the purpose of social studies, aligns.  This didactic study, which analyzes which attitudes are connected to a small group of students (age 18), as well as a small group of social science teachers, regarding what legitimizes studying social science, along with the key differences between these two groups, is an interview study in which a didactic theory formed by Gert Biesta was applied in relation to the results of the interview. Biesta’s theoretical framework, which is central for this study, categorized the legitimizing aspects of education into three categories: qualification, socialization and subjectification, in which every relevant analytical finding was categorized into each of Biesta’s three categories. This study concludes that both teachers and students found the internalization of democratic values as well as citizenship development to be the central legitimizing aspects of civic studies. The results regarding the teachers’ comments aligned with most previous research, except for the aspect of power, which in contrast to previous research was absent in the results for this study. Regarding the three theoretical categories, no significant differences were to be found but rather smaller differences that could be considered noteworthy. Teachers discussed the legitimizing aspects of civic studies from a qualification-related point of view more than the students did. In contrast, the students made comments that were connected to the concepts of socialization as well as subjectification in a greater sense compared to the teachers. Regarding the concept of qualification, both teachers and students related the purpose of civic studies to skills and knowledge necessary to engage politically in society, or to prosper in society. Connected to the concept of socialization, students found that it was important that people internalized democratic values and norms related to democracy, which aligns with the teachers’ responses, only that the latter as a group further discussed the legitimizing aspect of civic studies as it being a means to prevent extremism, racism as well as other anti-democratic aspects that a few students were described as gravitating towards. In relation to the concept of subjectification, students, unlike the teachers, noted the importance of becoming global citizens. Both groups argued for the importance of developing a culturally adaptive mindset as well as forming an individual political opinion. Most teachers discussed the importance of students, along with the civic studies, becoming less self-centered and more focused on their role in relation to a social, collective context. In contrast, several students made individualistic claims; that a legitimizing aspect of civic studies, regarding certain skills and abilities that comes with the subject and that was regarded as a key element in a modern, democratic social context, is that they develop a sense of what others think of them and how successfully they present themselves to other people, groups and institutions. One conclusion is that there is a reason for the didactic research-field to investigate whether there needs to be a function in Swedish education which investigates whether students and teachers share the same idea of why they are studying a subject or various content related to a subject,

Avsikten med denna studie är att ta reda på hur förskollärare ser på femårsavdelningen och dess syfte, särskilt i relation till dess skolförberedande funktion. Det sker en förändring i utbildningssystemet där kunskap nu ses som en ekonomisk tillväxtfaktor och forskare diskuterar kring att förskolan har fått en allt mer skolförberedande position. Förskoleklassen som 2026 blir nya årskurs 1 och därmed försvinner har gjort oss intresserade för hur detta påverkar femårsavdelningarnas verksamhet och syfte.     Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer med förskollärare. För att analysera femårsavdelningarnas syfte har vi använt oss av Biestas tre begrepp för god utbildning; kvalificering, socialisering och subjektifiering. Resultatet visar att femårsavdelningen har en tydligt kvalificerande funktion, att förbereda barn inför nästa steg i utbildningssystemet genom att ge dem ämneskunskaper och kunskaper kring de sociala förväntningar som kommer finnas på dem i skolan. Samtidigt har femårsavdelningen också ett syfte i att skapa trygga individer. Vi har kommit fram till att femårsavdelningen har en skolförberedande funktion och att dess syfte kan ses som sammansmält med förskoleklassens syfte. Att femårsavdelningen är skolförberedande kan leda till en utökad skolarisering, att skolan mer och mer inkräktar på förskolans traditionella roll. Större fokus på mätningar och vikten av tidiga insatser i förskolan kan också ses som produkter av det nya globala utbildningssystemet där förskolan, i detta fall femårsavdelningen, ses som ett viktigt steg i att förbereda barnen inför skolstarten.

This study is written in the light of the ongoing debate in Sweden about the school's purpose, and the political will to enhance the schools focus on factual and subject knowledge. This study aims to explain how this purpose can be read in today's syllabus for the civics subject for school years 4-6. It also intends to explain how this purpose has developed since 1980. This is done by using an ideal type analysis together with professor Gert Biestas theoretical framework, where he distinguishes three functions of education; qualification, socialisation, and subjectification. Qualification refers to the educational purpose to mediate knowledge in preparation for a future working life, socialisation to integrate the pupils into existing cultural-, social- or political orders and subjectification about promoting the pupils autonomy. The results show that today's syllabus for the civics subject is primarily focussed on the qualification function, while the socialisation- and subjectification functions are less apparent. Further, it shows that the syllabuses for the civics subject have developed since 1980. From a syllabus mediating qualification and socialisation equally, to today's focus on qualification. The analysis also shows that in some cases there are conflicts between the functions. These conflicts have however decreased in the syllabuses since 1980.

The aim of this study is to illustrate the conceptions of the purpose of preschool education that is discursively constructed in the new Läroplanen för förskolan (2018) (the Preschool Curriculum). The study also included examining which discursive battles that are visible in the material and further, which discourse is in a hegemonic position. The theoretical basis is Biestas (2011) three educational functions: qualification, socialization and subjectification. Methodological inspiration is retrieved from Faircloughs (1992) critical discourse analysis where the concepts of intertextuality, interdiscursivity and modality have been used to analyze how discourses emerged and how they are presented. The material included in the analysis was Läroplanen för förskolan (2018) which has been analyzed in relation to: Starting strong III (OECD 2013), Uppdrag om en översyn av läroplanen för förskolan (Regeringen 2017), Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (Skolinspektionen 2018) and Läroplanen för förskolan (2016). The analysis led to identification of four discourses; the Edu(Care) discourse, the future-oriented discourse, the democratic discourse and the cultivation discourse. All discourses articulates the desired purpose of the preschool education in different ways. The result shows that, among other things, the hegemonic discourse is that of Edu(Care), where emphasis is primarily on learning. Otherwise, discourses are mostly forward-looking and aim at what is to be achieved in the future. Even children's curiosity and creativity is presented as the basis of an expected development of the child.

Religious education is one of the most debated school subjects in Swedish upper secondary education, primarily from an outside perspective where the secular and scientific norms of modern society often prompt questions about its relevance from politicians, media, and the public alike. This study investigates the relevancy of religious education from a student perspective, based on the aims and goals stated in the curriculum and through the theoretical lens of Gert Biesta’s theory on world-centred education. The main focus of this study has been to find out to what extent students find the subject relevant on a personal and societal level, how they perceive that it relates to other scientific and pedagogical areas in school, and how their attitudes towards the subject affect their ability to put the knowledge gained to use as democratic citizens of a multi-cultural world. The methods used to conduct this investigation has been a small-scale student survey followed by more in-depth interviews with two smaller focus groups and one semi structured interview, with questions based on the results from the survey. The results have then been analysed using the theory of world-centred education as an interpretive tool, backed up by previous research on the subject of attitudes towards religious education, attitudes towards religion and multiculturalism, and research on subject and curriculum integrated didactics. The results of this study reveal a more positive outcome on how relevant religious education is thought to be, in the context of Swedish schools and society from a student point of view, than the starting point suggested. Though far from all students rated the subject as very important, most of them expressed a good understanding and acceptance of the aim and purpose of the subject. Furthermore, many of them could apply the knowledge gained from the subject on life, relations, history, and society. Though this study is based on limited data, the outcome paired with the theoretical framework and backed up by larger scale research provides a didactic toolkit for navigating a global and multicultural society.

No description available.