<p>Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför</p><p>skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad</p><p>pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de</p><p>pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men</p><p>den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade</p><p>efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika</p><p>verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen</p><p>var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits</p><p>om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära. Vi har utgått från läroplanerna Lpfö-98</p><p>och Lpo-94 samt tidigare såväl som aktuell forskning. Resultatet har vi grundat på vår</p><p>empiriska studie samt litteraturstudien. Resultatet visar på att läroplanerna har en gemensam</p><p>syn på kunskap, men att Lpfö-98 i mål att sträva mot anser det viktigt att hos barnet utveckla</p><p>nyfikenhet och lust att lära samt att enligt Lpo-94 är leken väsentliga delar i lärandet. Vi kom</p><p>fram till, liksom forskningen visar på, att det är sexårsverksamheten som har anpassat sig till</p><p>skolans organisation och kultur och inte som det var tänkt vid startandet av förskoleklassen,</p><p>att förskolepedagogiken hade till avsikt att följa med in i skolans värld.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och skildra de olika ålderssammansättningarna inom förskolan i en mindre kommun. Avsikten är att granska och jämföra femåringarnas situation, när det gäller skolförberedande aktiviteter, i en åldersindelad respektive åldersblandad barngrupp. Undersökningen består av intervjuer med sex förskollärare på sex olika förskolor och två förskollärare i två förskoleklasser i kommunen. Resultatet visar att situationen är varierande i de olika förskolorna. Endast en förskola arbetar åldershomogent, men tvärgrupper där barnen är indelade efter ålder förekommer regelbundet inom alla förskolor. Alla förskolor är medvetna om barnens olika behov och fastän det händer att femåringarna får stå tillbaka för de allra minstas behov har förskolorna format bra lösningar för femåringarna.</p>

Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära. Vi har utgått från läroplanerna Lpfö-98 och Lpo-94 samt tidigare såväl som aktuell forskning. Resultatet har vi grundat på vår empiriska studie samt litteraturstudien. Resultatet visar på att läroplanerna har en gemensam syn på kunskap, men att Lpfö-98 i mål att sträva mot anser det viktigt att hos barnet utveckla nyfikenhet och lust att lära samt att enligt Lpo-94 är leken väsentliga delar i lärandet. Vi kom fram till, liksom forskningen visar på, att det är sexårsverksamheten som har anpassat sig till skolans organisation och kultur och inte som det var tänkt vid startandet av förskoleklassen, att förskolepedagogiken hade till avsikt att följa med in i skolans värld.

Syftet med denna studie är att undersöka och skildra de olika ålderssammansättningarna inom förskolan i en mindre kommun. Avsikten är att granska och jämföra femåringarnas situation, när det gäller skolförberedande aktiviteter, i en åldersindelad respektive åldersblandad barngrupp. Undersökningen består av intervjuer med sex förskollärare på sex olika förskolor och två förskollärare i två förskoleklasser i kommunen. Resultatet visar att situationen är varierande i de olika förskolorna. Endast en förskola arbetar åldershomogent, men tvärgrupper där barnen är indelade efter ålder förekommer regelbundet inom alla förskolor. Alla förskolor är medvetna om barnens olika behov och fastän det händer att femåringarna får stå tillbaka för de allra minstas behov har förskolorna format bra lösningar för femåringarna.

Denna intervjustudie har genom en narrativ teori och metod undersökt förskollärares berättelser om ett skolförberedande arbete i förskolan. Den narrativa analysen har kunnat visa hur de beskriver ett skolförberedande arbete i termer av långsiktiga perspektiv på hur barnen kan rustas för framtiden – inför skolan och livet. Den verksamhet som beskrivs av dessa förskollärare har ett holistiskt synsätt på ett skolförberedande arbete, med läroplanens mål och riktlinjer som en ram runt detta. I berättelserna finns ett tydligt narrativ kring omsorgen om barnet och att ge dem de bästa förutsättningarna. Det skolförberedande arbetet tar sin utgångspunkt i barnens intressen, men också de behov som förskollärarna tycker sig se hos barnen. Fokus ligger främst på att stötta och utveckla barnens sociala kompetens, självständighet, trygghet, ansvar, inflytande, samt olika typer av kunskaper och lärande. I berättelserna lyfts också kontinuitet och tydlighet kring övergångarna till förskoleklassen och en samverkan och kommunikation med förskoleklassens lärare fram som viktiga faktorer i ett skolförberedande arbete. Ur dessa berättelser växer det fram en bild av att förskolan är viktig och att den kan ge positiva effekter i barnens liv genom en stöttande omgivning och positiva tidiga erfarenheter.

<p>Sjöberg, Helena (2009): <em>Matematik i förskoleklassen. </em>Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.</p><h1> </h1><h1>Sammanfattning</h1><p>Matematik är något som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de även använder dagligen i naturliga sammanhang. Många barn och ungdomar upplever trots det svårigheter i ämnet under skolåren. Upplevelsen av matematikundervisningen i förskoleklassen bidrar till barnens fortsatta förhållningssätt till matematik.</p><p> </p><p>Det här examensarbetets syfte är att bidra till förståelse av matematikundervisningen i förskoleklasser. Det sker genom att undersöka vilka föreställningar förskollärare i sju olika förskoleklasser har om matematik. De övergripande frågor studien utgår från är vad matematik i förskolan kan vara, vilka arbetssätt de sju förskollärarna säger att de valt och varför de valt att arbeta på det sättet med matematik.</p><p> </p><p>Examensarbetets empiriska underlag bygger på semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar i sju olika förskoleklasser.</p><p> </p><p>Tidigare forskning visar att förskoleklassens verksamhet har blivit skolliknande eftersom de befinner sig på skolan. Forskning poängterar samtidigt att leken är viktig i barns lärande och att för tidig formell matematik kan få negativa konsekvenser för barnens lärande och framtida syn på matematik.</p><p> </p><p>Resultatet i den här studien visar att alla intervjuade förskollärare poängterar vikten av matematik i förskoleklassen. Det som skiljer förskollärarna i studien åt är hur de anser att matematiken bör uppmärksammas under barnens första år på skolan. Tendensen visar att matematiska arbetspass som är inplanerade i ett schema är vanligt. Ungefär hälften av de intervjuade förskollärarna anser att innehållet i arbetspassen bör styras av en matematikbok som en skolförberedande aktivitet medan hälften anser att de bör fyllas med aktiviteter där barnen tillåts röra på sig som en del av förskolans pedagogik.</p><p> </p><p>En slutsats av den här studien är att majoriteten av förskollärarna har påverkats av att befinna sig på skolan med hänseende av att de har lärarledda matematiska arbetspass inplanerade i ett schema. Det finns även en tendens till att använda matematikbok. En slutsats är att förskollärarnas utbildning verkar ha större betydelse för deras sätt att organisera matematiken än de lokaler som förskoleklassen har tillgång till.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: förskoleklass, förskollärare, matematik, sexåringar, skolförberedande verksamhet</p>

Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning Matematik är något som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de även använder dagligen i naturliga sammanhang. Många barn och ungdomar upplever trots det svårigheter i ämnet under skolåren. Upplevelsen av matematikundervisningen i förskoleklassen bidrar till barnens fortsatta förhållningssätt till matematik.   Det här examensarbetets syfte är att bidra till förståelse av matematikundervisningen i förskoleklasser. Det sker genom att undersöka vilka föreställningar förskollärare i sju olika förskoleklasser har om matematik. De övergripande frågor studien utgår från är vad matematik i förskolan kan vara, vilka arbetssätt de sju förskollärarna säger att de valt och varför de valt att arbeta på det sättet med matematik.   Examensarbetets empiriska underlag bygger på semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar i sju olika förskoleklasser.   Tidigare forskning visar att förskoleklassens verksamhet har blivit skolliknande eftersom de befinner sig på skolan. Forskning poängterar samtidigt att leken är viktig i barns lärande och att för tidig formell matematik kan få negativa konsekvenser för barnens lärande och framtida syn på matematik.   Resultatet i den här studien visar att alla intervjuade förskollärare poängterar vikten av matematik i förskoleklassen. Det som skiljer förskollärarna i studien åt är hur de anser att matematiken bör uppmärksammas under barnens första år på skolan. Tendensen visar att matematiska arbetspass som är inplanerade i ett schema är vanligt. Ungefär hälften av de intervjuade förskollärarna anser att innehållet i arbetspassen bör styras av en matematikbok som en skolförberedande aktivitet medan hälften anser att de bör fyllas med aktiviteter där barnen tillåts röra på sig som en del av förskolans pedagogik.   En slutsats av den här studien är att majoriteten av förskollärarna har påverkats av att befinna sig på skolan med hänseende av att de har lärarledda matematiska arbetspass inplanerade i ett schema. Det finns även en tendens till att använda matematikbok. En slutsats är att förskollärarnas utbildning verkar ha större betydelse för deras sätt att organisera matematiken än de lokaler som förskoleklassen har tillgång till.               Nyckelord: förskoleklass, förskollärare, matematik, sexåringar, skolförberedande verksamhet

Vi har i vår uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet kan se ut. I en rapport från Skolverket (2000) framkommer det att förskoleklassen ofta ryms i klassrumsliknande miljöer som kan begränsa utrymmet för lek och rörelse. Detta, i relation till vad som betonas i läroplanen för förskoleklassens verksamhet; lek och lustfyllt lärande, gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vilka förutsättningar det finns för lek i förskoleklassens inomhusmiljö, vilken betydelse pedagogen anser att leken har i verksamheten samt vilket syfte de anser att verksamheten har. Vi har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur sju pedagoger i olika förskoleklasser ser på ovanstående och som komplement till intervjuerna gjorde vi observationer i samtliga förskoleklassers inomhusmiljöer. Vårt insamlade datamaterial analyserades med hjälp av vår teoretiska bas; betydelsen av lek för 6-åringen samt inomhusmiljöns betydelse för lek och utveckling. I vårt resultat kunde vi tydligt se att samtliga intervjupersoner tycker att leken har en stor betydelse i verksamheten, dock kunde vi se en variation i hur de ser på begreppet lek, antingen som fri lek eller som lekfullt lärande. Detta i kombination med vilken inomhusmiljö de har att tillgodose sig med låg till grund för en komplex insyn i förskoleklassens verksamhet.

Avsikten med denna studie är att ta reda på hur förskollärare ser på femårsavdelningen och dess syfte, särskilt i relation till dess skolförberedande funktion. Det sker en förändring i utbildningssystemet där kunskap nu ses som en ekonomisk tillväxtfaktor och forskare diskuterar kring att förskolan har fått en allt mer skolförberedande position. Förskoleklassen som 2026 blir nya årskurs 1 och därmed försvinner har gjort oss intresserade för hur detta påverkar femårsavdelningarnas verksamhet och syfte.     Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer med förskollärare. För att analysera femårsavdelningarnas syfte har vi använt oss av Biestas tre begrepp för god utbildning; kvalificering, socialisering och subjektifiering. Resultatet visar att femårsavdelningen har en tydligt kvalificerande funktion, att förbereda barn inför nästa steg i utbildningssystemet genom att ge dem ämneskunskaper och kunskaper kring de sociala förväntningar som kommer finnas på dem i skolan. Samtidigt har femårsavdelningen också ett syfte i att skapa trygga individer. Vi har kommit fram till att femårsavdelningen har en skolförberedande funktion och att dess syfte kan ses som sammansmält med förskoleklassens syfte. Att femårsavdelningen är skolförberedande kan leda till en utökad skolarisering, att skolan mer och mer inkräktar på förskolans traditionella roll. Större fokus på mätningar och vikten av tidiga insatser i förskolan kan också ses som produkter av det nya globala utbildningssystemet där förskolan, i detta fall femårsavdelningen, ses som ett viktigt steg i att förbereda barnen inför skolstarten.

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrån lek genom observationer av förskoleklasser på kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har också samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser på sin verksamhet gällande lek och vart de lägger sin fokus, vilka föreställningar de har om lek och hur de använder sig av denna i skolförberedande syfte. Min insamlade empiri analyserades utifrån vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn på sin verksamhet besvarat de frågeställningar jag har. Jag kunde här tydligt så både likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter så som att pedagogerna i förskoleklasserna är ense om att barnen står i fokus vilket man förstår av deras pedagogiska kunskap som kom fram under våra samtal. Men jag upptäckte också att vägen till kunskap låg på olika fokus där kommunala skolan fokuserade på kunskapen som sådan, med formella arbetspass i läroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att få igång processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek. / I have in my thesis investigated how pre-class classes works with preparing children for school from without play through observations on municipal schools and pre-class classes with pedagogy connected to Waldorf. I have also had conversations with the educators and through these conversations seen how they look upon their own area of work regarding play and where they lay their focus, what ideas they have about play and how they work play with a purpose to prepare them for school. My collected empirics was analyzed from without my chosen theory and previous research and through analyze of the observations and conversations I’ve been able to see if the educators look upon their area of work answers the I have clearly seen both comparisons and differences between the different pre-class classes. Comparisons such as the educators are united in having the child in center which I understood from their knowledge shown during our conversations. But that the road to knowledge was focused with differences. Here the municipal pre-class classes focused on knowledge as a product using textbooks while pre-class classes connected to Waldorf was focused on the process leading up to knowledge through socializing the children through free play.