• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 20
  • Tagged with
  • 20
  • 20
  • 10
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet för barn i förskoleklass : En enkätstudie

Holmgren, Sofia, Kleveholt, Mathilda January 2014 (has links)
Syfte: Syftet var att undersöka vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i uppfattning utifrån vårdnadshavares födelseland. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkät som skickades till vårdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter två påminnelser var 64,8 % (n=153). Resultat: Hälsosamtalet som helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillräcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfällig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfällig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs så att den helt kunnat förstås, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förståelse av information utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=0,006). Skolsköterskans bemötande upplevdes som mycket bra eller bra av 67,3 % (n=103) respektive 28,1 % (n=43). Uppfattningen var att barnen i mindre utsträckning än vårdnadshavarna fick tillfälle att ställa frågor, där 24,2 % (n=37) respektive 4,6 % (n=7) upplevde att barnet delvis eller inte alls fått tillfälle att ställa egna frågor. Förbättringsmöjligheter av hälsosamtalet uttrycktes i form av tydligare information inför samtalet samt mer fokus på skolsituationen och arbetsmiljön. Slutsats: Vårdnadshavarnas uppfattning av hälsosamtalet var övervägande positivt, men förbättringar kan göras vad gäller information och förberedelser inför samtalet. Vårdnadshavarna uttryckte önskemål om att hälsosamtalet bör fokusera mer på skolsituation och arbetsmiljö. Det är även viktigt att barnet får en central plats i samtalet.
2

Undervisningssituationen för idrottspedagoger i glesbygd : – Hur påverkar den eleverna och vad gör skola för att ombesörja elevernas fysiska aktivering?

Wadeskog, Mattias January 2013 (has links)
De positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och dess påverkan på vår motoriska och kognitiva utveckling i unga år är idag väl känt. Trots det spenderar barn idag mer tid på stillasittande aktiviteter så som tv-tittande och datorspel. Studier har visat att mycket stillasittande aktiviteter i unga år kan leda till sämre hälsa i vuxen ålder. Människor i glesbygd har visats ha sämre hälsa än människor i tätort och barnen deltar mer sällan i föreningsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka idrottspedagogernas syn på sin undervisningssituation och hur den påverkar elevernas fysiska aktivering. Metod: Studien genomfördes i form av en webbaserad enkätundersökning. Enkäten skickades ut till idrottspedagoger (N=23) i tre kommuner (Berg, Bräcke och Ragunda) i Jämtlands län. Enligt Sveriges kommuner och landstings definition klassificeras dessa som glesbygd.  Resultat: Av de 23 kontaktade idrottspedagogerna svarade 16 på enkäten. Bland de deltagande idrottspedagogerna svarade 94 % (15 av 16) att de bedrev sin undervisning efter de riktlinjer som finns i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11), 81 % (13 av 16) tycker inte att tiden som var avsatt för fysisk aktivitet för eleverna var tillräcklig. Majoriteten av idrottspedagogerna tyckte att mer tid och pengar var en förutsättning för att kunna utveckla undervisningen i idrott och hälsa. Slutsats: Denna studies resultat antyder att idrottspedagogerna önskar att det inte enbart ska ligga på idrottspedagogens ansvar att elever aktiveras och får daglig fysisk aktivitet. För att barn i glesbygds fysiska aktivitet ska tillgodoses krävs det engagemang från skolan men även att ämnet uppmärksammas och prioriteras bland föräldrarna.
3

Barns lärande i uterummet : En kvalitativ studie om förskolläraresuppfattningar av utomhuspedagogik

Grané, Lina, Johansson, Neta January 2015 (has links)
Syftet med den här studien är att belysa förskollärares uppfattningar av utomhuspedagogik.Frågeställningarna var: Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på hälsa?och Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på lärande? För att få svar påfrågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. För att få svar påfrågeställningarna intervjuades fem förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet visade att de femförskollärarna upplever att de arbetar med utomhuspedagogik. Utifrån intervjufrågorna var det främsthälsan och barnens välbefinnande som lyftes fram. Även lärandet sågs som en viktig del, men ingen avförskollärarna upplevde att barnen lär sig bättre eller sämre utomhus. Istället handlar det om hurpedagogerna förmedlar lärandeobjektet.
4

Skärmtidsanvändning och effekten av skärmtid på barn utifrån föräldrars perspektiv

Jameel, Ban January 2020 (has links)
No description available.
5

Hur sjuksköterskor kan uppmärksamma barns vars föräldrar är alkoholmissbrukare : Litteraturstudie

Johansson, Therese, Bjur, Jenny January 2010 (has links)
<p><strong>Syftet</strong> med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. <strong>Metod </strong>som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. <strong>Huvudresultatet </strong>visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende. Barns ohälsa i samband med att växa upp i dysfunktionella miljöer relaterat till alkoholmissbruk tog även sig uttryck i återkommande psykosomatiska symtom samt kognitiva brister. Risken för att barn skulle fara illa kopplades även till den känslomässiga miljön som rådde i hemmet. Tecken på ohälsa behövde dock inte vara en följd av en ogynnsam uppväxtmiljö utan kunde härledas till genetiska faktorer. <strong>Slutsatsen </strong>är, för att kunna identifiera barn som befaras fara illa i sitt hem krävs goda kunskaper om problemets komplexitet. För att utgöra en viktig länk i detta arbete som sjuksköterska krävs förutom kunskap även utarbetade riktlinjer. Virginia Hendersons omvårdnadsteori kan enligt författarna utgöra ett gott stöd i att bedöma varje enskild situation, utifrån dess orsak och verkan baserade tänkande.</p><p><strong> </strong></p>
6

Hur sjuksköterskor kan uppmärksamma barns vars föräldrar är alkoholmissbrukare : Litteraturstudie

Johansson, Therese, Bjur, Jenny January 2010 (has links)
Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. Huvudresultatet visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende. Barns ohälsa i samband med att växa upp i dysfunktionella miljöer relaterat till alkoholmissbruk tog även sig uttryck i återkommande psykosomatiska symtom samt kognitiva brister. Risken för att barn skulle fara illa kopplades även till den känslomässiga miljön som rådde i hemmet. Tecken på ohälsa behövde dock inte vara en följd av en ogynnsam uppväxtmiljö utan kunde härledas till genetiska faktorer. Slutsatsen är, för att kunna identifiera barn som befaras fara illa i sitt hem krävs goda kunskaper om problemets komplexitet. För att utgöra en viktig länk i detta arbete som sjuksköterska krävs förutom kunskap även utarbetade riktlinjer. Virginia Hendersons omvårdnadsteori kan enligt författarna utgöra ett gott stöd i att bedöma varje enskild situation, utifrån dess orsak och verkan baserade tänkande.
7

Utomhuspedagogik och rörelse i skolan : Vilka faktorer kan leda till framgång?

Spångberg, Julia January 2020 (has links)
No description available.
8

"Barn behöver vara fysiskt aktiva" : - En kvalitativ studie om hur pedagoger förhåller sig till rörelse och undervisning i förskolan

Alagic, Nevin January 2021 (has links)
No description available.
9

“Det meningsfulla syftet” - En studie om förskolepedagogers och barns medvetenhet kring begreppen kost, hälsa och rörelse

Mähler, Isabelle, Fisker, Rebecka January 2020 (has links)
Dagens forskning visar att barn under fem år behöver röra på sig minst 60 minuter varje dag, men görs det verkligen? Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barns uppfattning ser ut kring begreppen kost, hälsa och rörelse och på vilket sätt pedagoger pratar med barnen om begreppen. Metoden vi använt oss av är frågeformulär som skickats ut till pedagoger som de besvarat och därefter har pedagogerna intervjuat barnen, med ett annat frågeformulär. Vår analys och resultat är tolkat utifrån den psykomotoriska teorin och måltidspedagogik.Resultatet visar att pedagogers tolkningar av kost, hälsa och rörelse samt förhållningssättet i barngruppen är lika men barnens förståelse kring begreppen är inte lika självklara. Pedagogerna anser att kost, hälsa och rörelse är viktigt men det finns tendenser som tyder på att detta budskap inte når fram till barnen som pedagogerna kanske tror och hoppas.
10

Barns användande av pekplattor som diskursiv praktik : En diskursanalytisk studie av policydokument relaterade till barns användande av digitala verktyg / Children’s usage of tablets as a discursive practice : A discourse analytic study of policy documents related to children's usage of digital tools

Thorén, Anna Karin, Mårud, Ellen January 2022 (has links)
Digitalisering och barns användande av pekplattor är ett omdebatterat ämne med en lång rad infallsvinklar och riktlinjer som vänder sig till såväl vårdnadshavare som professioner inriktade på barn. Till studiens problembakgrund är World Health Organisations publicering av ett dokument med riktlinjer om bland annat barns skärmanvändning, ett dokument som skapar ett spänningsfält och en motsägelse både i relation till vad tidigare forskning kommit fram till samt riktlinjer som den svenska Rikshandboken i barnhälsovård för professionen respektive förskolans läroplan anger. Studiens syfte är att identifiera vilka diskurser och subjektspositioner relaterade till barns användande av digitala verktyg som framträder i följande dokument: WHO (2019), Rikshandboken (Bergström 2019) och förskolans läroplan(er) (Lpfö 18 2018; Lpfö 98 2016). Metoden såväl som analysverktyget för studien är diskursanalys som används för att kritiskt granska och analysera nämnda dokument, för att dels påvisa likheter och skillnader i dokumenten samt hur diskurser om barns användande av digitala verktyg framställs i dem. Resultatet visar att WHO:s riktlinjer skiljer sig från Rikshandboken och förskolans läroplan eftersom riktlinjerna påvisar en kritisk inställning till barns användande av digitala verktyg. Förskolans läroplan uttrycker en tämligen positiv inställning till digitala verktyg och perspektivet är att barns digitala kompetens ska främjas. Resultatet visar även att Rikshandbokens riktlinjer uttrycker att barn med fördel kan använda digitala verktyg, men att innehållet på skärmen spelar roll. Slutsatserna visar att WHO:s riktlinjer inte kan ha någon större plats i förskolan eftersom det uttrycks motstridande diskurser jämfört med förskolans läroplan. En vidare slutsats utifrån de diskurser om digitalisering som framträder i tidigare forskning, Rikshandboken och förskolans läroplan är att det inte är hur länge en pekplatta används som är relevant för barns lärande och utveckling, utan innehållet.

Page generated in 0.0595 seconds