Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som ökar i en oroväckande takt både i Sverige och i många andra delar av världen. Fetma räknas som en sjukdom i sig, men är även en riskfaktor för andra icke smittsamma sjukdomar. Våra levnadsvanor grundläggs redan under barndomen och inverkar på hälsan resten av livet. Att satsa på förebyggande åtgärder i tidig ålder kan således vara viktigt för att minska risken att barn senare i livet drabbas av överviktsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors och skolors erfarenheter av och förutsättningar för att arbeta med övervikt och fetma bland barn mellan sex och elva år. För att besvara syftet användes en kvalitativ metodansats. Totalt genomfördes sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt och fetma är vanligt förekommande på skolorna. Övervikt och fetma anses vara ett viktigt, men också svårt, område för skolor att arbeta mot. Skolsköterskorna uppfattar flera hinder i sitt arbete, och önskar att de kunde göra mera för att hjälpa barn som drabbats. Skolsköterskorna har många idéer om hur de och skolorna skulle kunna arbeta förebyggande, men upplever en frustration över de bristande resurserna som ges till det. / Overweight and obesity is a public health problem that is increasing in an alarming rate both in Sweden and in many other parts of the world. Obesity is considered as a disease in itself, but is also a risk factor for other noncommunicable diseases. Our habits are established during childhood and have an impact on our health throughout our lives. Investing in preventive interventions at an early age may therefore be important for reducing the risk of children later in life suffer from obesity-related diseases. The aim of this study was to examine school nurses' and schools’ experiences of and presumptions for working with overweight and obesity among children at primary schools. A qualitative approach was chosen and a total of six individual semi-structured interviews with school nurses were conducted. The interviews were analysed with a manifest content analysis. The result showed that overweight and obesity are common in the primary schools. Overweight and obesity are considered an important, but also difficult, area for schools to work against. The school nurses perceive several obstacles in their work, and wish they could do more to help children who are affected. The school nurses have many ideas about how they and the schools could work preventive, but are frustrated over the lack of resources that are given to it.

Sedan 2004 har en stor ökning skett av ensamkommande barn i Sverige och år 2014 kom över 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn är ett barn som kommer utan sina föräldrar eller någon som företräder föräldrarna. Det vanligaste hälsoproblemet hos ensamkommande barn är psykisk ohälsa, på grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv. Syftet med denna studie är att beskriva vad omgivande aktörer har för uppfattning om ensamkommande barns förutsättningar för god hälsa. Undersökningarna för studien har gjorts med hjälp av åtta kvalitativa enskilda intervjuer. Intervjupersonerna var människor som på något sätt har kontinuerlig kontakt med ensamkommande barn i en mindre kommun i Mellansverige. Intervjuerna analyserades i en manifest innehållsanalys. De etiska forskningsprinciperna samt kvalitetskriteriet tillförlitlighet har beaktats under undersökningens gång. I resultatet framkom att integrering, stöd och engagemang från samhället, skolan och omgivande aktörer upplevdes som förutsättningar för ensamkommande barns hälsa. Flera faktorer ansågs ha påverkan på ensamkommande barns hälsa, exempelvis trauman, utbildning, sociala relationer och möjlighet till fritidsaktiviteter. De omgivande aktörerna upplevde att dessa faktorer även kunde påverka och vara avgörande för varandra. Slutsatserna blev att det finns vissa faktorer som i större utsträckning upplevs påverka ensamkommande barns förutsättningar för hälsa. Trots att de ensamkommande barnen i viss mån anses ha goda förutsättningar finns det flera sätt att förbättra och öka deras möjligheter till god hälsa. / Since 2004, the amount of unaccompanied children in Sweden has increased and 2014 over 7000 children came here. An unaccompanied child is a child who is coming without its parents or someone who can act in their place. The most common health problem among unaccompanied children is mental illness, for instance because of traumatic incidents in their lives. The aim of this study is to describe the involved persons’ opinions about unaccompanied children’s opportunities for good health. The surveys for the study have been conducted by eight qualitative separate interviews. The persons interviewed were people who in some way have continuous contact with unaccompanied children in a smaller district in the middle of Sweden. The interviews were analyzed in a manifest content analysis. The ethic principles for research and trustworthiness have been observed during the study. The result shows that integration, support and engagement from the community, school and persons involved were experienced as conditions for unaccompanied childrens health. Several factors were considered influence unaccompanied children’s health, for example trauma, education, social relations and the possibility of recreational activities. The persons involved considered that these factors also could influence and be crucial for each other. The conclusions were that there are some factors that to a greater extent are experienced to influence unaccompanied children’s opportunities for good health. Even though the unaccompanied children in some degree are considered to have good opportunities, there are several ways of improving and increasing their possibilities for good health.

Sammanfattning   Bakgrund: Fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungas hälsa och välmående. I Sverige så som i hela världen ses en nedåtgående trend för barn och ungas fysiska aktivitet. Genom hälsobesöken träffar skolsköterskan alla skolbarn, vilket ger tillfälle till dialog kring barnens inställning till fysisk aktivitet. Elever som vill göra en förändring kan få hjälp genom motiverande samtal (Miller & Rollnick, 2013). Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med fysisk aktivitet med mellan- och högstadieelever. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats. Studien analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Totalt intervjuades 17 skolsköterskor. Resultat: Skolsköterskorna var engagerade på olika sätt i elevernas fysiska aktivitet och använde sig delvis av motiverande samtal. Det framkom även andra aktörer i omgivningen som hade positiv inverkan på elevernas fysiska aktivitet. Genom analysen kom två kategorier fram vilket var; Hälsofrämjande arbetes betydelse och Omgivningens roll. Slutsats: Skolsköterskorna har en viktig, men tidvis svår roll, i att uppmuntra eleverna till fysisk aktivitet. Det är en stor utmaning i hälsosamtalen. Skolsköterskorna ser individuella variationer kring hur fysiskt aktiva eleverna är. Skolans engagemang är viktig för elevernas fysiska aktivitet enligt skolsköterskorna.   Nyckelord: Barns hälsa, Djupintervjuer, Hälsofrämjande, Kvalitativ forskning, Motiverande samtal / Summary   Background: Physical activity is important for the health and well-being of children and young people. In Sweden, as in the whole world, a downward trend is observed for the physical activity of children and young people. Through the health visits, the school nurse meets all schoolchildren, which provides opportunity for a dialogue about the children's attitude to physical activity. Student who want to make a change can get help through motivational conversations (Miller & Rollnick, 2013). Aim: To describe school nurses´ experiences of working with physical activity with middle and high school students. Methods: A qualitative interview study was conducted with an inductive approach. The study was analyzed through a qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). A total of 17 school nurses were interviewed. Results: The school nurses were involved in various ways in the students' physical activity and used parts of motivational interviewing. Other actors in the area also appeared that had a positive impact on the students' physical activity. Through the analysis two categories emerged which were; The importance of health promotion work and The role of the environment Conclusions: The school nurses have an important, but sometimes difficult role, in encouraging students to physical activity. This is a major challenge in health conversations. The school nurses see individual variations in how physical active the students are. The school´s involvement was also important for the students´ physical activity according to the school nurses.   Keywords: Child Health, Health promotion, In depth- interviews, Motivational interviewing, Qualitative research

Bakgrund: Skärmtid har ökat i samhället och även barn använder sig mycket av skärm såsom mobil, surfplattor och tv. Forskningen om hur barn påverkas av skärmar fortgår och visar på både positiva och negativa effekter. Barnhälsovårdssjuksköterskans [BHV-sjuksköterskans] uppdrag är att arbeta hälsofrämjande för barnet och stötta familjer till god hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns hälsa i relation till skärmtid. Metod: Studien baserades på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju BHV-sjuksköterskor. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i två kategorier “Att vara ett stöd” och “Att samtala om ett svårt men viktigt ämne” och sex subkategorier “Att skapa en tillitsfull relation”, “Ge information och råd”, “Ge föräldrar stöd till egen reflektion”, “Betydelsen av kunskap”, “Betydelsen av att ha rutiner” och “Ett ökat behov av att samtala om skärmtid”. Diskussion: BHV-sjuksköterskan har en viktig stödjande roll för att främja barns hälsa relaterat till skärmtid. En tillitsfull relation med föräldrarna ligger till grund för att kunna ge bra stöd och rådgivning som kan leda till bättre hälsa för barnet. Flera deltagare upplevde svårigheter i samtalet på grund av föräldrars reaktioner samt brist på mer djupgående kunskap inom ämnet. Slutsats: BHV-sjuksköterskor behöver få mer djupgående kunskap i hur skärmtid påverkar barns hälsa och hur samtalet om skärmtid kan föras med föräldrar. Mer forskning behövs kring BHV-sjuksköterskans roll i att främja barns hälsa genom att stötta familjer till att ha ett hälsosamt förhållningssätt till skärmtid. / Background: Screen time has increased in society and even young children spend much time in front of screens such as mobile phones, tablets and televisions. New research on how children are affected by the screens is being made with both positive and negative effects. The task of the child health nurse is to promote and support families to achieve good health for the child. Aim: The aim was to investigate the experience of the child health nurse when talking to parents about their children’s health in relation to screen time. Method: The study was based on a qualitative method with semi-constructed interviews conducted with seven child health nurses. The results were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Two categories “To be a support” and “To talk about a difficult but important subject” and six subcategories “To create a trustworthy relationship”, “To give information and advice”, “Parents support to their own reflections”, “The value of knowledge”, “The value of routines” and “An increased need to talk about screen time” was found. Discussion: The child health nurse has an important role when it comes to supporting and promoting the children’s health in relation to screen time. A trusting relationship with the parents is the foundation to fulfill this role. Several participants experienced difficulties in their conversations based on the parents' reactions and their own lack of deeper knowledge on the subject. Conclusion: Child health nurses need more knowledge in how screen time affects children's health and how to deal with this subject with parents in general. More research is needed on how the child health nurse work support families to promote children’s health in the relationship to screen time. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01.</p>

Föräldrabalkens innehåll baseras på kunskap om hur föräldrar bör vara i föräldraskap utifrån vad som föreställs vara bäst för barn. I föräldrabalken 1949 tilldelades rätten för föräldrar att använda viss nivå av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillåten aga kom i Sverige. Barnavårdsnämnden var tilldelad ansvaret att omhänderta barn som for illa och placera dem inom samhällsvård för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sändes dokumentären ”Stulen Barndom” och i den berättar sex medelålders män om sin tid på ett av Sveriges alla barnhem där kroppslig bestraffning användes vid fostran. Regeringen tog ett beslut att tillsätta en utredning om vanvård i social barnavård och den visade att det fanns barn som hade farit illa i den skyddande omsorgen. Intervjuade menade att de som barn hade fått bestraffningar som var långt värre än den vanvård som hade motiverat till själva omhändertagandet från början. Hur bör hemförhållanden ha varit för att inte barn skulle bli omhändertagna? Vad framställdes vara riskfaktorer för barn och dess anpassning i samhället i 1950-talets diskurs? Hur framställdes en godkänd förälder och familj? Vad visade konstruktionen om föräldrars beteenden och familjers sociala miljö under 1950-talet? Diskursanalys som metod gav möjligheten att använda material som statliga offentliga utredningar från 1950-1959. De hanterade ett gemensamt ämne; hur beteenden och social miljö konstruerades och det visade framställningen av frisk-och riskfaktorer för barn. Resultatet visade framställningen av social miljö och beteenden och de har indelats i sexualitet, äktenskap, barnafödande, ekonomi, boende, arbete och barnuppfostran. Det synliggjorde hur föräldrar skulle bli styrda och av vem och för vilket ändamål de skulle styras och med vilka metoder. Det visade att bra äktenskap skulle vara utan konflikter, samlag skulle ske inom äktenskap och i måttlig nivå, barnuppfostran skulle formas efter vad anpassningen i samhället behövde, barnafödande skulle vara inom äktenskap och efter förutsättningar i familjen, ekonomi och arbete skulle vara god och boendet skulle ha gott om utrymme. Följde föräldrar och familjer det som framställdes vara bra för barn minskade risken till ett omhändertagande. Familjen framställdes som en institution i samhället och för samhällets funktioner i dess helhet. Familjen som andra institutioner behövde tillsyn och omvårdnad. Med hjälp av lagstiftning, stödåtgärder, upplysning och interventioner skulle familjens medlemmar påverkas att vara på det sätt som framställdes som bäst för dem. Det behövdes för att kunna uppfylla uppgiften att skapa en bra framtid. Föräldrar och familjer som hade de beteenden som framställdes som bra hade det som behövdes för att framtiden kunde bildas för samhällets utveckling. / The Parental Code content is based on knowledge about how parents should be in parenting based on what is represented to be the best for children. The Parental Code in 1949 was assigned the right of parents to use some level of corporal punishment in child rearing. In the mid-1950s the first reports of unauthorized punishment came in Sweden. The child welfare was assigned the responsibility to care for children who were suffering and place them in public care. In 2005, the documentary "Stolen Childhood" was broadcast and six middle-aged men expressed their time at one of Sweden´s children's home where corporal punishment was used in education. The government took a decision to appoint an inquiry into abuse in social childcare and it showed that there were children who had fared badly in the protective care. The interviewed felt that they had received punishments that were far worse than the neglect that had motivated the actual treatment from the beginning. How should the home environment have been so the children never would be taken away from their parents? What was presented as risk factors for children and their adjustment in society in the 1950s discourse? How was an accepted parenting? What was the construction of parental behaviors and family social environment in the 1950s? Discourse analysis as a method provided the opportunity to use materials of state government investigations from 1950 to 1959. They handled a common subject, how behavior and social environment was constructed and it showed the production of healthy and risk factors for children. The results showed the fabrication of social environment and behavior and they were divided into sexuality, marriage, childbearing, economics, housing, work and child rearing. It showed how parents would be controlled, and by whom, and for what purpose they would be governed, and by what methods. It showed that good marriage would be without conflict, sexual intercourse should take place within marriage and at a moderate level, child-rearing should be shaped by what’s needed in the community, childbirth would be within marriage and in harmony with the conditions in the family, finances and work would be good and the accommodation would have plenty of space. If parents and families followed and lived as the construction showed in good behavior and social environment it would reduce the risk for children of being placed in children´s home. The family was presented as an institution in society and the functioning of society. The family and other institutions needed supervision and care. With the help of law, support, awareness and intervention were family members affected to be in the way that was presented as the best for them. It needed to fulfill the task of creating a good future. Parents and families who had the behaviors that were presented as good was what were needed for the future and for the development of society.

Iraq has in recent decades been with internal conflicts between ethnic groups. Despite the enormous wealth of natural resources, more than half of the population remains poor. War and corruption has led to lack of resources and worsening quality of the health sector leading to deteriorating health situation among the population. Womens role and experiences of health and health promotion is important in conflict affected countries to create health and well-being within the family. Objective: the objective of this study was to investigate the maternal experiece of promoting the health of children in an Iraqi context. Method:Aqualitative research methodology with semi-structured interviews was chosen.Six mothers from diffrent neighborhods in the city of kirkuk were interviewed. Data set was analyzed by using content analysis. Results: the results showed the theme of health promotion motherhood in a war-torn country with four categories.1-Health is life welfare.2-In powerlessness shadow.3-Knowledge and sisterhooa and4- anees for new health promoting community structures. Mothers were every day occupied with health promoting their children despite the obstacles to promote health. The results also showed that mothers valu sisterhood, education and security as access to healthier life. Mothers belife in change for a healthier future of children in iraq lies in the goverments ability to develop an infrastructure for health promotion with basic services,a functioning health care system and better hom environments.

Forskning gällande mind-body-tekniker har länge varit dominerad av kvantitativa studier samtidigt som förskollärares uppfattningar ofta beskuggas. Avsaknaden av kvalitativa studier i ämnet har också problematiserats av flera forskare och ropet efter nyanserad forskning är stort. Syftet med denna studie var att analysera förskollärares erfarenheter av mind-body teknikernas effekter på barns hälsa. Studien baserades på kvalitativ metod och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med förskollärare från norra, mellersta och södra Sverige. Resultatet tyder på att förskollärare har erfarit att yoga och mindfulness förbättrade barns fysiska och psykiska hälsa och att barnen använde teknikerna för att förbättra och vidmakthålla deras egen hälsa. Barnen nyttjade exempelvis olika strategier och verktyg från yoga och mindfulness som hjälpte dem att hantera emotionell stress, höga energinivåer och bristande fokus. Hälsoeffekterna av yoga och mindfulness har erfarits som övervägande positiva och har kunnat anpassas efter barnens behov och humör. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Fysisk aktivitet är en betydelsefull faktor för människors psykiska och fysiska hälsa. I dagens samhälle har stillasittandet ökat och den fysiska aktiviteten minskat. Mer än 85% av barnen i Sverige går i förskolan vilket gör förskolan till en betydande plats för barn att vara fysiskt aktiva på. Vad händer om förskolan inte är en arena som främjar fysisk aktivitet? Mot denna bakgrund är syftet med föreliggande studie att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter och arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ ansats där datainsamlingen sker genom en webbaserad enkät som besvaras av 54 förskollärare. Studiens huvudresultat visar att förskollärarna har goda erfarenheter av fysisk aktivitet. Det är vanligast att vuxenstyrd fysisk aktivitet genomförs 2-3 gånger i veckan. Det framkommer i resultatet att förskolans fysiska miljö och organisatoriska faktorer som personaltäthet och tid är betydelsefulla faktorer som påverkar förskollärares arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Trots förskollärarnas goda erfarenheter av fysisk aktivitet lyfts pedagogers kunskap och engagemang fram som en faktor som påverkar barns möjligheter till fysisk aktivitet. I resultatet presenteras även tydliga samband mellan förskollärares erfarenheter och variabler som mängden vuxenstyrd fysisk aktivitet, förskolans inomhusmiljö och tid. För att öka barns fysiska aktivitetsnivå i förskolan är pedagoger i behov av att stärka sina kunskaper kring fysisk aktivitet, samt i högre utsträckning vara engagerade i arbetet med barns fysiska aktivitet i förskolan. Även förskolors inomhusmiljö behöver utvecklas och anpassas för att förskollärare ska kunna genomföra ett arbete som främjar fysisk aktivitet. / Physical activity, preschool, preschool teacher, childrens health, environment, frame factor theory

Bakgrund En fjärdedel av barn i Sverige har utländsk bakgrund, de har enligt Barnkonventionen (2020) samma rättigheter som barn till svenskfödda. Primärvården är oftast deras första kontakt med svensk hälso- och sjukvård, vilket ställer krav på sjuksköterskor som bär ansvar i att tillgodose och möjliggöra jämlik vård. Ojämlikheter i vården kan dock uppstå och beror ofta på kommunikationsbarriärer i mötet.  Syfte Syftet var att beskriva primärvårdssjuksköterskors erfarenheter av kommunikationsbarriärer i mötet med barn till utrikesfödda föräldrar. Metod Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom primärvården i Västsverige. Intervjuerna analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskor inom primärvården har i möten med barn och deras utrikesfödda föräldrar verktyg för att överbrygga kommunikationsbarriärer, bland annat genom att hantera dialogen med föräldrarna och navigera barriärer som uppstår. Sjuksköterskor kan även identifiera kulturen och finna sätt att kommunicera och utveckla behovet av mer utbildning och beredskap inför dessa möten. På så sätt även bära ansvaret och känslorna i uppdraget mot en mer jämlik vård. Genom arbetet med kommunikationsbarriärer ser sjuksköterskan till att barnets rätt till god hälsoutveckling tillgodoses, och bidrar till att utveckla kunskap om kommunikationsbarriärer och vägen framåt med det hälsofrämjande arbetet. Slutsats Ur olika perspektiv har kommunikationsbarriärer lyfts i tidigare forskning både internationellt som nationellt. Men mer kunskap om lösningar kring kommunikationsbarriärer behövs frånbarnets perspektiv. Forskning behöver riktas mer på hur man kan arbeta kring problemet, inkludera barnet och blicka framåt / Background A quarter of children in Sweden have a foreign background, according to the Convention onthe Rights of the Child (2020) all children own the same rights. Primary care is usually their first contact with Swedish healthcare, which places demands on nurses who are responsible for providing and enabling equal care. However, inequalities often arise due to communication barriers in the meeting. Purpose The purpose was to describe primary care nurses' experiences of communication barriers in the meeting with children of foreign-born parents.  Method The study was conducted with a qualitative design and an inductive approach. Semistructured interviews were conducted with nurses in primary care in western Sweden. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis according. Results In caring for children of foreign-born parents, nurses in primary care possess tools for bridging communication barriers. By navigating the dialogue and identifying the culture and finding ways to communicate can enable preparedness for the task. Thus nurses can bear the responsibility and feelings in the mission towards a more equal care for the child. By overbridging communication barriers, nurses are able to cherish for the child's rights and increase knowledge of the phenomenon. Conclusion Communication barriers have been lifted worldwide in previous research. More knowledge concerning solutions for communication barriers is needed from the child's perspective. Research needs to focus more on how to work around the problem with a drive forward.

The purpose of the study was to understand which perspective is reflected in the Swedish alcohol legislation. The study's research questions was how the children's perspective is set against the perspective of the adult world, as well as how children's perspectives are taken into account in these documents. The empirical material consists of the alcohol law investigation (SOU 2009:22), the alcohol law (SFS 2010:1622), the alcohol ordinance (SFS 2010:1636) and How Swedish legislation and practice comply with the rights in the Convention on the Rights of the child – a survey (Ministry of Social Affair ́s 2011:37). The study's theoretical starting point was social constructionism. Critical discourse analysis was used as theory and method. The terms age power system and childism were used to explain the parts of the discourse that is not of a linguistic nature. The study showed that the order of power between children and adults results in a restriction of children's right to have a say in Swedish alcohol legislation. These results are important as they show that children's right to be heard is not met and that children are discriminated on the basis of age in Swedish alcohol legislation, which has consequences for how alcohol legislation meets children's right to the best possible health.