Sedan 2004 har en stor ökning skett av ensamkommande barn i Sverige och år 2014 kom över 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn är ett barn som kommer utan sina föräldrar eller någon som företräder föräldrarna. Det vanligaste hälsoproblemet hos ensamkommande barn är psykisk ohälsa, på grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv. Syftet med denna studie är att beskriva vad omgivande aktörer har för uppfattning om ensamkommande barns förutsättningar för god hälsa. Undersökningarna för studien har gjorts med hjälp av åtta kvalitativa enskilda intervjuer. Intervjupersonerna var människor som på något sätt har kontinuerlig kontakt med ensamkommande barn i en mindre kommun i Mellansverige. Intervjuerna analyserades i en manifest innehållsanalys. De etiska forskningsprinciperna samt kvalitetskriteriet tillförlitlighet har beaktats under undersökningens gång. I resultatet framkom att integrering, stöd och engagemang från samhället, skolan och omgivande aktörer upplevdes som förutsättningar för ensamkommande barns hälsa. Flera faktorer ansågs ha påverkan på ensamkommande barns hälsa, exempelvis trauman, utbildning, sociala relationer och möjlighet till fritidsaktiviteter. De omgivande aktörerna upplevde att dessa faktorer även kunde påverka och vara avgörande för varandra. Slutsatserna blev att det finns vissa faktorer som i större utsträckning upplevs påverka ensamkommande barns förutsättningar för hälsa. Trots att de ensamkommande barnen i viss mån anses ha goda förutsättningar finns det flera sätt att förbättra och öka deras möjligheter till god hälsa. / Since 2004, the amount of unaccompanied children in Sweden has increased and 2014 over 7000 children came here. An unaccompanied child is a child who is coming without its parents or someone who can act in their place. The most common health problem among unaccompanied children is mental illness, for instance because of traumatic incidents in their lives. The aim of this study is to describe the involved persons’ opinions about unaccompanied children’s opportunities for good health. The surveys for the study have been conducted by eight qualitative separate interviews. The persons interviewed were people who in some way have continuous contact with unaccompanied children in a smaller district in the middle of Sweden. The interviews were analyzed in a manifest content analysis. The ethic principles for research and trustworthiness have been observed during the study. The result shows that integration, support and engagement from the community, school and persons involved were experienced as conditions for unaccompanied childrens health. Several factors were considered influence unaccompanied children’s health, for example trauma, education, social relations and the possibility of recreational activities. The persons involved considered that these factors also could influence and be crucial for each other. The conclusions were that there are some factors that to a greater extent are experienced to influence unaccompanied children’s opportunities for good health. Even though the unaccompanied children in some degree are considered to have good opportunities, there are several ways of improving and increasing their possibilities for good health.

Fysisk aktivitet är en betydelsefull faktor för människors psykiska och fysiska hälsa. I dagens samhälle har stillasittandet ökat och den fysiska aktiviteten minskat. Mer än 85% av barnen i Sverige går i förskolan vilket gör förskolan till en betydande plats för barn att vara fysiskt aktiva på. Vad händer om förskolan inte är en arena som främjar fysisk aktivitet? Mot denna bakgrund är syftet med föreliggande studie att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter och arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ ansats där datainsamlingen sker genom en webbaserad enkät som besvaras av 54 förskollärare. Studiens huvudresultat visar att förskollärarna har goda erfarenheter av fysisk aktivitet. Det är vanligast att vuxenstyrd fysisk aktivitet genomförs 2-3 gånger i veckan. Det framkommer i resultatet att förskolans fysiska miljö och organisatoriska faktorer som personaltäthet och tid är betydelsefulla faktorer som påverkar förskollärares arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Trots förskollärarnas goda erfarenheter av fysisk aktivitet lyfts pedagogers kunskap och engagemang fram som en faktor som påverkar barns möjligheter till fysisk aktivitet. I resultatet presenteras även tydliga samband mellan förskollärares erfarenheter och variabler som mängden vuxenstyrd fysisk aktivitet, förskolans inomhusmiljö och tid. För att öka barns fysiska aktivitetsnivå i förskolan är pedagoger i behov av att stärka sina kunskaper kring fysisk aktivitet, samt i högre utsträckning vara engagerade i arbetet med barns fysiska aktivitet i förskolan. Även förskolors inomhusmiljö behöver utvecklas och anpassas för att förskollärare ska kunna genomföra ett arbete som främjar fysisk aktivitet. / Physical activity, preschool, preschool teacher, childrens health, environment, frame factor theory

The purpose of the study was to understand which perspective is reflected in the Swedish alcohol legislation. The study's research questions was how the children's perspective is set against the perspective of the adult world, as well as how children's perspectives are taken into account in these documents. The empirical material consists of the alcohol law investigation (SOU 2009:22), the alcohol law (SFS 2010:1622), the alcohol ordinance (SFS 2010:1636) and How Swedish legislation and practice comply with the rights in the Convention on the Rights of the child – a survey (Ministry of Social Affair ́s 2011:37). The study's theoretical starting point was social constructionism. Critical discourse analysis was used as theory and method. The terms age power system and childism were used to explain the parts of the discourse that is not of a linguistic nature. The study showed that the order of power between children and adults results in a restriction of children's right to have a say in Swedish alcohol legislation. These results are important as they show that children's right to be heard is not met and that children are discriminated on the basis of age in Swedish alcohol legislation, which has consequences for how alcohol legislation meets children's right to the best possible health.

No description available.