Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors reflektioner över arbetsrelaterad stress. Studien hade en beskrivande design och genomfördes som en intervjustudie. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sexton distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård och på hälsocentral intervjuades. Resultatet visade hur distriktssköterskorna utsattes för olika påfrestningar i arbetet som bidrog till upplevelse av stress. Distriktssköterskorna beskrev hur de kände sig otillräckliga, utsattes för störningar, hade svårt att påverka sin arbetssituation samt att det ställdes höga krav på dem i arbetet. Deltagarna beskrev brist på tid och personal samt avsaknad av stöd från sina chefer. Största stödet fann distriktssköterskorna i varandra. Att jobba över var vanligt samt att behöva prioritera bland arbetsuppgifterna. Distriktssköterskorna upplevde fysiska och psykiska symtom till följd av stress på arbetet och hanterade det exempelvis genom fysisk aktivitet. Respondenterna beskrev hur de gjorde misstag på grund av stress, vanligaste var att glömma men det påverkade även distriktssköterskornas patientbemötande och bedömningar. Slutsatsen är att respondenterna upplevde det svårt att påverka sin arbetssituation, att det ställdes höga krav på dem och att det rådde en hög arbetsbelastning. I kombination med bristande stöd ledde det till hög grad av upplevd stress. Stress i arbetet fick konsekvenser för så väl distriktssköterskorna som för patienterna. / The purpose of this study was to describe Primary Nurses’ reflections of work related stress. The study had a descriptive design and was conducted as an interview study. The material was analyzed using qualitative content analysis. Sixteen Primary Nurses in home care and primary care were interviewed. The result showed how Primary Nurses were subjected to various strain at work that contributed to the experience of stress. The Primary Nurses described how they felt inadequate, were subjected to interference, had difficulties in affecting their work situation and that there were high demands in their work. The participants described the lack of time and personnel and lack of support from their managers. The Primary Nurses found the greatest support in each other. To work overtime was common and to have to prioritize tasks. The Primary Nurses experienced physical and psychological symptoms as a result of stress at work and coped by example physical activity. The respondents described how they made mistakes because of stress, most common was to forget but it also affected the Primary Nurses’ patient treatment and assessments. The conclusion is that the respondents felt difficulties in influencing their work situation, there were high demands on them and there was a high workload. Combined with a lack of support it led to high levels of perceived stress. Stress at work had an impact as well on the Primary Nurses as on the patients.

I Sverige lades 121 671 barn in för sjukhusvård år 2014. Var och en av barnen var i behov av en sjuksköterska som var ansvarig för deras omvårdnad, en omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS). Enligt svensk lagstiftning har alla rätt till en fast vårdkontakt om ett behov uppstår. Syftet med denna studie var att beskriva vilka arbetsuppgifter en omvårdnadsansvarig sjuksköterska inom barnsjukvården har samt vilken kompetens som barnsjuksköterskor anser vara viktig. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med barnsjuksköterskor. Det transkriberade materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier, vilka speglar de arbetsuppgifter som en OAS har: Kunskap, Teamarbete och Trygghet. De tre kategorierna innefattade arbetsuppgifter såsom att inneha kunskap om barnet, samordna och planera, att vara kontaktperson och att informera. Resultatet bidrar till att belysa en OAS’s arbetsuppgifter för att kunna sprida kunskap om dess roll. / In Sweden 121 671 children were admitted to hospital care in 2014.  Each and every one of them needed a nurse responsible for their care, a primary nurse (PN). According to Swedish law, everyone has the right to a steady care taker if there is a need. The aim of this study was to describe what work assignments a PN within pediatric care has, and what competencies pediatric nurses consider important. Interviews with pediatric nurses were carried out to achieve this. The transcribed material has been worked at through a qualitative content analysis resulting in three categories that reflect a PN work assignments; Knowledge, Team work and Security. These three categories include work assignments such as: knowledge about the child, coordinate and planning, to be a patient confidant, and to educate. The results contribute to and elucidate a primary nurse’s work assignments and help spread knowledge about their role.

No description available.

Bakgrund: Skärmtid har ökat i samhället och även barn använder sig mycket av skärm såsom mobil, surfplattor och tv. Forskningen om hur barn påverkas av skärmar fortgår och visar på både positiva och negativa effekter. Barnhälsovårdssjuksköterskans [BHV-sjuksköterskans] uppdrag är att arbeta hälsofrämjande för barnet och stötta familjer till god hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns hälsa i relation till skärmtid. Metod: Studien baserades på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju BHV-sjuksköterskor. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i två kategorier “Att vara ett stöd” och “Att samtala om ett svårt men viktigt ämne” och sex subkategorier “Att skapa en tillitsfull relation”, “Ge information och råd”, “Ge föräldrar stöd till egen reflektion”, “Betydelsen av kunskap”, “Betydelsen av att ha rutiner” och “Ett ökat behov av att samtala om skärmtid”. Diskussion: BHV-sjuksköterskan har en viktig stödjande roll för att främja barns hälsa relaterat till skärmtid. En tillitsfull relation med föräldrarna ligger till grund för att kunna ge bra stöd och rådgivning som kan leda till bättre hälsa för barnet. Flera deltagare upplevde svårigheter i samtalet på grund av föräldrars reaktioner samt brist på mer djupgående kunskap inom ämnet. Slutsats: BHV-sjuksköterskor behöver få mer djupgående kunskap i hur skärmtid påverkar barns hälsa och hur samtalet om skärmtid kan föras med föräldrar. Mer forskning behövs kring BHV-sjuksköterskans roll i att främja barns hälsa genom att stötta familjer till att ha ett hälsosamt förhållningssätt till skärmtid. / Background: Screen time has increased in society and even young children spend much time in front of screens such as mobile phones, tablets and televisions. New research on how children are affected by the screens is being made with both positive and negative effects. The task of the child health nurse is to promote and support families to achieve good health for the child. Aim: The aim was to investigate the experience of the child health nurse when talking to parents about their children’s health in relation to screen time. Method: The study was based on a qualitative method with semi-constructed interviews conducted with seven child health nurses. The results were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Two categories “To be a support” and “To talk about a difficult but important subject” and six subcategories “To create a trustworthy relationship”, “To give information and advice”, “Parents support to their own reflections”, “The value of knowledge”, “The value of routines” and “An increased need to talk about screen time” was found. Discussion: The child health nurse has an important role when it comes to supporting and promoting the children’s health in relation to screen time. A trusting relationship with the parents is the foundation to fulfill this role. Several participants experienced difficulties in their conversations based on the parents' reactions and their own lack of deeper knowledge on the subject. Conclusion: Child health nurses need more knowledge in how screen time affects children's health and how to deal with this subject with parents in general. More research is needed on how the child health nurse work support families to promote children’s health in the relationship to screen time. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01.</p>