I Sverige lades 121 671 barn in för sjukhusvård år 2014. Var och en av barnen var i behov av en sjuksköterska som var ansvarig för deras omvårdnad, en omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS). Enligt svensk lagstiftning har alla rätt till en fast vårdkontakt om ett behov uppstår. Syftet med denna studie var att beskriva vilka arbetsuppgifter en omvårdnadsansvarig sjuksköterska inom barnsjukvården har samt vilken kompetens som barnsjuksköterskor anser vara viktig. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med barnsjuksköterskor. Det transkriberade materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier, vilka speglar de arbetsuppgifter som en OAS har: Kunskap, Teamarbete och Trygghet. De tre kategorierna innefattade arbetsuppgifter såsom att inneha kunskap om barnet, samordna och planera, att vara kontaktperson och att informera. Resultatet bidrar till att belysa en OAS’s arbetsuppgifter för att kunna sprida kunskap om dess roll. / In Sweden 121 671 children were admitted to hospital care in 2014.  Each and every one of them needed a nurse responsible for their care, a primary nurse (PN). According to Swedish law, everyone has the right to a steady care taker if there is a need. The aim of this study was to describe what work assignments a PN within pediatric care has, and what competencies pediatric nurses consider important. Interviews with pediatric nurses were carried out to achieve this. The transcribed material has been worked at through a qualitative content analysis resulting in three categories that reflect a PN work assignments; Knowledge, Team work and Security. These three categories include work assignments such as: knowledge about the child, coordinate and planning, to be a patient confidant, and to educate. The results contribute to and elucidate a primary nurse’s work assignments and help spread knowledge about their role.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet VT 16 Författare: Viktor Odenbrink, Louis Perikala, Viktor Johansson Handledare: Tom Karlsson Titel: Controllerrollen inom den offentliga sektorn Bakgrund och problem: Det existerar många studier om controllerrollen inom den privata sektorn, studier inom den privata sektorn belyser också vilka arbetsuppgifter och egenskaper som är relevanta för en controller. Däremot råder det delade meningar om controllerrollen inom den offentliga sektorn, vissa studier säger att rollen skiljer sig åt och andra forskare skriver att rollen är densamma inom båda sektorer. Vi vill med denna studie belysa vad det innebär att vara controller inom den offentliga sektorn och vilka arbetsuppgifter och egenskaper som är relevanta för rollen. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vad det innebär att vara en controller inom den offentliga sektorn och vilka arbetsuppgifter och egenskaper som är av vikt. Detta för att skapa mer kunskap om den offentliga controllerrollen. Metod: En kvalitativ forskningsansats har legat till grund för studien. Forskningen ses som en kvalitativ intervjustudie. Empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med controllers samt med ekonomer med arbetsuppgifter likt en controller inom den offentliga sektorn. Slutsats: Den stora skillnaden i vad det innebär att vara controller inom den offentliga och privata sektorn är att en controller inom den offentliga sektorn betonar vikten av att få vara med och bidra till välfärd och samhällsnytta. Arbetsuppgifterna och egenskaperna är svåra att placera in i en specifik controllerroll och det rör sig snarare mot en hybridroll, där controllern bör ha inslag från kamrerrollen, den analytiska rollen, pedagogiska rollen och coachrollen. Nyckelord: Offentliga sektorn, controller, arbetsuppgifter, egenskaper / Abstract Bachelor Thesis in Business Administration School of Business and Economics, Linnaeus University, Växjö 2016 Authors: Viktor Odenbrink, Louis Perikala, Viktor Johansson Supervisor: Tom Karlsson Title: The role of a controller within the public sector Background: There are many studies on the role of controllers within the private sector, studies in the private sector focus on the work assignments and characteristics that are relevant for a controller as well. However, there are different opinions and interpretations regarding the role of controller in the public sector, some studies say that the roles differs while other researchers state that the roles are similar in both sectors. Our goal with this study is to shed light on what it means to be a controller within the public sector and the work assignments and characteristics that are relevant to the role. Purpose: The purpose of this study is to describe what it means to be a controller within the public sector and the work assignments and characteristics that are of importance. This is to create more knowledge about the role of a controller within the public sector. Method: A qualitative research approach has been the basis for this study. The research is seen as a qualitative interview. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with controllers and economists with similar duties as a controller within the public sector. Conclusion: The big difference in what it means to be a controller within the public and private sector is that a controller within the public sector emphasizes the need to be involved in the contribution to the welfare and social benefits. The work assignments and characteristics are difficult to place in a specific segment and this points towards a so called hybrid role, which means that the controller should have elements from all the segments which include the role of an accountant, the analytical role, the pedagogical role and lastly the so called coaching role. Keywords: Public sector, controller, work assignments, characteristics

Previous research of the controller role is extensive and has been studied in several sectors, whichprovides a wide range of definitions of the controller role. These definitions have contributed to an ambiguous controller role in regards to what work assignments are most important and to whom the controller should report. This thesis aims to provide an in-depth understanding of the controller role based on work assignments within a decentralised organisation working with complex financial products. This thesis also contributes to an understanding of how controllers perceive that their role is affected by their work with handling information and their report relations. This has generated three research questions: What role does the controller have in a Swedish universal bank based on work assignments? What are the eventual differences in the controller role depending on department in the organisation? How do the controllers perceive that their role is affected by their work with handling information and by their report relations? Delimitation was made to analyse controllers at various levels in Handelsbanken. In order to create an understanding of the controller role in this context, an abductive approach as been used in order to combine existing theories with empirical findings. Based on a qualitative approach, triangulation was chosen to combine assembled empirical data with semi- structured interviews. The result of this study implies that controllers mainly lean towards the role as a Business partner as they work as a support function to provide local or higher managers with relevant analysis for decision-making. Based on work processes with information, the controllers lean towards an Analyst and Coach as they generally handle all business related information. From this case study, controllers in decentralised organisations possess the role as a Specialist as they  are  situated in separate departments with a clear focus. Results also show that more automated work assignments due to technological development do not increase the controllers’ opportunity to dedicate more time on analysis. Instead, increased information flows require controllers to allocate resources towards assembling information. In terms of report relations, close adherence towards the local managers does not affect the controller’s objective reporting to higher management and the controller can arguably bemore independent within their report relations than what is described by literature.

<p> </p><p>Syftet med denna studie var att undersöka hur stor del av ett dagarbetspass som sjuksköterskor på en medicinavdelning ägnar sig åt omvårdnad i relation till andra arbetsuppgifter samt sjuksköterskans uppfattning om den tid denne lägger ner på olika arbetsuppgifter. Metod som använts var observation av nio sjuksköterskor med avseende på tidsåtgång för sex fördefinierade arbetsuppgifter; administration, omvårdnad, läkemedelshantering, ansvarsområden, rond och rapport. Enkäter delades även ut till sjuksköterskorna på avdelningen gällande självskattning av tidsåtgång för arbetsuppgifterna samt instämmande till påståenden angående deras uppfattning om tiden räckte för de olika arbetsuppgifterna. Resultatet visar att sjuksköterskorna lägger ned mest tid på administration följt av omvårdnad, rond, läkemedelshantering, rapport och sist ansvarsområden. Omvårdnad utgjorde 21 % av den sammanlagda arbetstiden och de uppgav att de för närvarande inte har tillräckligt med tid för denna arbetsuppgift.</p><p> </p> / <p>The aim of the study was to examine how much time nurses at a medical ward spend on nursing care in relation to other work assignments during a daytime shift and the nurses' own view on the time they spend on the different work assignments. Nine nurses were observed regarding time requirement for six predefined work assignments; administration, care, medication, areas of responsibility, round and report. Questionnaires were also distributed to the nurses at the medical ward concerning self-assessment of time requirement for the work assignments and their opinions if they had enough time for the different tasks. The result showed that the nurses spent most time on administration, followed by care, round, medication, report and areas of responsibility. Nursing care represented 21 % of the total working time for the nurses and the nurses reported that they do not have enough time for it.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur stor del av ett dagarbetspass som sjuksköterskor på en medicinavdelning ägnar sig åt omvårdnad i relation till andra arbetsuppgifter samt sjuksköterskans uppfattning om den tid denne lägger ner på olika arbetsuppgifter. Metod som använts var observation av nio sjuksköterskor med avseende på tidsåtgång för sex fördefinierade arbetsuppgifter; administration, omvårdnad, läkemedelshantering, ansvarsområden, rond och rapport. Enkäter delades även ut till sjuksköterskorna på avdelningen gällande självskattning av tidsåtgång för arbetsuppgifterna samt instämmande till påståenden angående deras uppfattning om tiden räckte för de olika arbetsuppgifterna. Resultatet visar att sjuksköterskorna lägger ned mest tid på administration följt av omvårdnad, rond, läkemedelshantering, rapport och sist ansvarsområden. Omvårdnad utgjorde 21 % av den sammanlagda arbetstiden och de uppgav att de för närvarande inte har tillräckligt med tid för denna arbetsuppgift. / The aim of the study was to examine how much time nurses at a medical ward spend on nursing care in relation to other work assignments during a daytime shift and the nurses' own view on the time they spend on the different work assignments. Nine nurses were observed regarding time requirement for six predefined work assignments; administration, care, medication, areas of responsibility, round and report. Questionnaires were also distributed to the nurses at the medical ward concerning self-assessment of time requirement for the work assignments and their opinions if they had enough time for the different tasks. The result showed that the nurses spent most time on administration, followed by care, round, medication, report and areas of responsibility. Nursing care represented 21 % of the total working time for the nurses and the nurses reported that they do not have enough time for it.

Examensarbete, civilekonomprogrammet inriktning Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö.  Kurskod 4FE18E, 30hp, VT2019   Författare: Mikael Bergström och Louise Samuelsson Handledare: Elin Funck   Titel: Controllerns roll - från generalisering till nyansering   Bakgrund: I takt med att företagen och dess ekonomistyrning utvecklats sägs controllerrollen gått från att vara en beancounter till en affärsinriktad business partner. Det finns dock en oenighet i hur, och hur långt, utvecklingen skett och argument har förts fram att det fullständiga skiftet inte materialiserats utan att det istället är en hybridiserad roll som syns. Trots att det öppnats upp för att det är en heterogen roll har det linjära tänket kring rollens utveckling lett till generaliseringar och otydligheter i hur rollen beskrivs.   Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera olika faktorer som påverkar rollen för controllers samt förklara hur dessa faktorer påverkar controllers i olika riktningar och mot olika roller. Ambitionen och det övergripande syftet är därmed att generera en djupgående kunskap och förståelse samt att nyansera bilden av controllerrollen.   Metod: Studien centrerar kring en kvalitativ intervjustudie av studieobjektet controllers. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med controllers på tre stora företag inom den tillverkande sektorn för att ge en relevant bredd till det empiriska materialet.   Slutsatser: Ett bidrag ges till teorin dels genom resultatet som visar att det är en hybridiserad roll som återfinns men också genom att olika faktorer som påverkar rollen har identifierats samt diskuterats och använts för att nyansera och urskilja olika inriktningar av rollen utifrån vilken nivå eller position controllern jobbar på. Förväntningar och uppfattningar ses påverka genom att möjliggöra och öppna upp för en bred och inkluderande roll och erfarenhet ses påverka arbets- och förhållningssättet till att bli mer aktivt och med ett förändrat analytiskt tillvägagångssätt. I och med att mönster har kunnat urskiljas vad gäller arbetsuppgifter och handlingar samt vad som är viktig kunskap, kompetens och egenskaper i förhållande till den organisatoriska positionen ses dessa i kombination påverka rollen i olika riktningar. Alla positioner och nivåer ses innehålla drag av rollbeskrivningen analytiker. Ledningsnivån samt positionen finance ses också påverkas åt coach, positionerna RnD, logistik och produktion påverkar åt pedagog och positionen redovisning åt kamrer. Sist ses arbete på den operativa nivån påverka rollen åt såväl pedagog som kamrer. / Degree Project in Controlling, The Business Administration and Economics Programme. School of Business and Economics at Linnaeus university, Växjö. Course code 4FE18E, 30 credits. Spring semester 2019   Authors: Mikael Bergström and Louise Samuelsson Supervisor: Elin Funck   Title: The controller role - from generalization to nuance   Background: As the companies and their management accounting has developed, the controller role is said to have gone from that of a beancounter towards a business oriented business partner. However, there is a disagreement in how, and how far, the development has gone and arguments has been made that the complete transition has not materialized, and that the role can rather be seen as a hybrid. Despite the fact that the theoretical framework has opened up for a heterogenous role, the linear thinking in regards to the development of the role has led to generalisations and ambiguity in how the role is described.   Purpose: The purpose of this study is to identify different factors that affect the roles for controllers, as well as explaining how these factors affect controllers in various directions and towards various roles. The ambition along with the general purpose is therefore to generate a deeper knowledge and understanding as well as painting a more nuanced picture of controllers and their different roles in a company.   Method: The thesis is centered around a qualitative interview study of controllers as a professional group. Semi-structured interviews have been performed with controllers from three large manufacturing companies in order to provide a relevant depth and width for the empirical material.      Conclusions: A contribution is made to the theoretical framework, in part through the result of the thesis that conclude a hybridization of the role. The second contribution is that various factors that affect the role have been identified as well as discussed and utilized in order to distinguish different directions of the role pending on what level or in which position the controller is active. Expectations and opinions are seen to affect and open up for a broad and including role, while experience affect how controllers work as well as their analytical approach in different assignments. Patterns have emerged in regard to assignments, actions, important attributes and competencies that, combined with the organizational aspect, is seen to push the role in different directions. In accordance with this, all positions and levels include the role of analyst to some degree. Additionally, the managerial level as well as the position of finance show signs that point to a coach-role, the positions of RnD, logistics and production include an educator-perspective, and the position of accounting connect to the role of a chamberlain. Lastly, the operational level show signs of pushing the role towards that of both an educator and a chamberlain.