Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollärare samt fyra specialpedagoger. Vi har även genomfört en kvantitativ studie i form av en enkät som har besvarats av förskollärare i Uppsala Kommun. Syftet med studien är att få en förståelse för hur förskollärare och specialpedagoger använder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill även få en ökad förståelse för hur samarbetet mellan professionsgränserna fungerar. Studiens resultat visar på att både förskollärare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. Många förskollärare idag använder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instämmer med förskollärarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads. Förskollärarna och specialpedagogerna anser att samarbete är en viktig del, för att barnet ska få det stöd som det behöver.

Syftet med arbetet är att beskriva hur skolledare i grund- och gymnasieskolor implementerar Skolverkets studie- och stödmaterial (2015) för särbegåvade elever. Vi vill även undersöka vilken beredskap det finns hos pedagogerna i de nationella skolverksamheterna , hur extra anpassningar och det särskilda stödet ser ut för gällande elever. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om särbegåvade elever samt Skolverkets studie- och stödmaterial för särskilt begåvade elever. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville vi se Hur använder och implementerar skolledare i grund- och gymnasieskolr Skolverkets studie- och stödmaterial(2015) för särbegåvade elever i de nationella skolverksamheterna? Vilken kunskap, beredskap och anpassning har pedagogerna runt särbegåvade elever i de svenska skolorna? Den teoretiska ansatsen i studien är ramfaktorteorin. Exempel på olika faktorer för skolans ramverk är skollag, läroplan och arbetstid, men kan även vara olika arbetsuppgifter. Ramfaktorteorin tar inte sikte på de formellt uppställda målen, utan på det som är praktiskt möjligt.  Sammanfattnningsvis pekar resultaten på att Skolverkets studie- och stödmaterial är sparsamt implementerat i de nationella skolverksamheterna. Att pedagoger i de svenska skolorna saknar kunskap och beredskap för särbegåvade elever samt pekar resultatet på brister av extra anpassningar för särbegåvade elever.

Syftet med studien är att granska tillgängligt stödmaterial för barns språkutveckling inom förskolans verksamhet. Genom systematisk sökning identifierades olika typer av stödmaterial och analyserades med en latent innehållsanalys samt ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Analysen resulterade i 12 kategorier; Förhållningssätt, Fysiskt material, Institutioner, Språkstödjande, Verbalt, Icke-verbalt, Planerad aktivitet, Spontan aktivitet, Kontinuerlig aktivitet, En och en, I grupp samt Utbildning. Resultatet visade på att pedagogens förhållningssätt var det viktigaste för barns språkutveckling samt att fysiskt stödmaterial kunde användas som komplement. Resultatet visade även vikten med att skapa en inkluderande miljö i verksamheten för att stödja barns språkutveckling. Slutsatsen med studien betonar samverkan mellan pedagogiskt förhållningssätt och fysiskt stödmaterial med utgångspunkt från barns intresse är mest optimalt för en språkstödjande verksamhet. Detta tar även stöd i Barnkonventionen och förskolans läroplan som betonar vikten av att inkludera barnet i beslut om sin utbildning samt till deras rätt till sitt eget språk.

Sex- och samlevnad är ett kunskapsområde som alltid kommer vara relevant, detta då det har en stark anknytning till individens vardag. Den centrala roll sex- och samlevnad har i skolan, en plats där elever växer upp och formas, är mycket påtaglig.Syftet med denna studie har varit att synliggöra likheter och förändringar i stödmaterial riktade till lärare gällande sex- och samlevnadsundervisning. Detta har gjorts genom att analysera stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola. Stödmaterialen publicerades vid åren 1956, 1977, 1995 och 2013. Frågeställningarna berör hur de olika stödmaterieln beskriver att undervisning i sex- och samlevnad kan utföras, vilka likheter och förändringar som finns i dessa beskrivningar samt hur syftet med undervisning i sex- och samlevnad beskrivs i de olika stödmaterialen.Studien har använt en kvalitativ metod och materialet, som utgörs av ett stödmaterial från varje nedslagsår, har analyserades med två olika tillvägagångssätt. För att besvara de två första frågeställningarna har en konventionell innehållsanalys använts, för att besvara den tredje och sista frågeställningen har en styrd innehållsanalys använts. I den styrda innehållsanalysen har Gert Biestas teoretiska ramverk om olika syften med undervisning utgjort koderna för analysen.Studiens resultat gör det tydligt att det, enligt de olika stödmaterialen, finns olika tillvägagångssätt för hur läraren kan undervisa i sex- och samlevnad men diskussion som tillvägagångssätt återfinns i samtliga av stödmaterialens förslag på hur lärare kan undervisa i kunskapsområdet. Vidare visar studien att de olika syftena med undervisning som Biesta beskriver också överensstämmer med hur stödmaterialen som studerats beskriver syften med sex- och samlevnad, men fokus ligger på olika syften i de olika stödmaterialen och förändras därmed övertid.

The overall purpose of this study is to make a comparative analysis between how peer assessment is presented and expressed in textbooks intended for the Swedish subject in grades 7–9 and in textbooks for upper secondary school. A sub-purpose is to set the content of the textbooks against what is stipulated in the two Swedish school curricula with regard to how peer assessment should be practiced by Swedish teachers. A second sub-purpose is to compare the content of the textbooks with what Skolverket (National Agency for Education) states in its support material. A qualitative method was used. The results show a certain development between the textbooks intended for compulsory school and the ones that pertain to upper secondary school. Textually, it is more developed in the latter: feedback and response are described in more detail, especially in one of the books. Also in terms of content, these textbooks include more material that is in line with the method of peer assessment. But looking at all the material that has been examined, the analysis shows that the wording is relatively undeveloped, that instructions for students and teachers are often in point form, and that the authors omit descriptions of the purpose and usefulness of peer reviews. The analysis of the two curricula shows a willingness for teachers to work with peer assessment. However, the relationship between the content of the textbooks and the texts from Skolverket reveals differences in how the scientific basis is expressed. In the textbooks, references to research are usually omitted and the usefulness of peer assessment is not clarified to any great extent. The results of the study are discussed from different theoretical perspectives and previous research.

Detta arbete har haft sin utgångspunkt i ett problemområde som belyser de svårigheter som idag finns i den svenska skolan att implementera sex- och samlevnadsundervisning i alla de gymnasiegemensamma ämnena, där ibland historieämnet. Författarna har försökt förstå varför sex- och samlevnadsundervisningen inte prioriteras eller som tidigare forskning visat, i vissa fall är bristfällig i sitt utförande genom att undersöka hur Skolverket arbetar med dessa frågor. Syftet med detta arbete är att utifrån en diskursanalys med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier visa på vilka normer och värden som förmedlas i Skolverkets stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisningen i historieämnet samt vilka konsekvenser de kan få för undervisningen. Resultatet visar på att Skolverket förmedlar normer och värden utifrån stereotypa uppfattningar kring kön, sexualitet, etnicitet och relationer vilket försvårar för lärare att arbeta med ett genomgående normkritiskt perspektiv och att inkludera alla elever i undervisningen. Resultatet visar även på en otydlig koppling mellan stödmaterialet för sex- och samlevnadsundervisningen och de förmågor som historieämnet ska utveckla. Slutsatsen är därmed att materialet, i motsats till dess uttalade syfte, riskerar att reproducera normer och maktförhållanden istället för att belysa och problematisera normerna i sig. Slutsatsen är även att Skolverket i sin konstruktion av stödmaterial i högre grad behöver ta hänsyn till forskning, i såväl historiedidaktik, som i ett normkritiskt förhållningssätt.

På senare år har antalet nyanlända elever ökat markant på Språkintroduktionsprogrammet över hela riket. Dessa elever behöver snabbt tillägna sig svenska språket för att kunna kommunicera och skaffa sig en utbildning. Nyanlända elever som kommer till Sverige i gymnasieåldern är nybörjare i svenska språket och har olika skolbakgrund men de har ändå uppnått en relativt hög kognitiv nivå. Läroplanen betonar att språkutvecklingen är all ämneslärares uppdrag. Samtidigt är undervisningen i svenska som andraspråk ett extra stort ansvar. Kunskapskraven i svenska som andraspråk för årskurs 9 är högt ställda för nyanlända elever på språkintroduktionen och därför undersöks i denna studie vad nyanlända elever har för förståelse av kunskapskraven och kurssyftet. Lärare som undervisar nyanlända elever har en utmaning i att anpassa språket samtidigt som innehållet inte bör förenklas. Studiens syfte är även att undersöka hur lärare tydliggör kunskapskraven och kurssyftet för eleverna samt hur lärare ser på bedömning utifrån kunskapskraven.            I denna studie har en kvalitativ metod, som baserats på halvstrukturerade intervjuer, använts för att på bästa möjliga sätt besvara frågeställningarna. Det framgick att två av sex intervjuade elever har visat förståelse för kunskapskraven och kurssyftet. Enligt deras lärare har dessa elever lyckats uppnå en språknivå som hjälper dem att förstå innehållet. Resultatet har även visat att två av tre intervjuade lärare bedömer elevernas språkutveckling utifrån kunskapskraven och tydliggör dem. Den tredje intervjuade läraren väljer dock att inte förklara kraven varken under undervisning eller under sin bedömning av elevens språkutveckling. Studien har kommit fram till att det saknas en länk mellan kunskapskraven i svenska som andraspråk för årskurs 9 och den faktiska språknivå som nyanlända elever befinner sig i. Problematiken som undervisande lärare möter idag behöver undersökas samt användning av Skolverkets stödmaterial behöver tydliggöras och styrkas med föreläsningar för lärare i alla ämnen. / In recent years, the number of newly arrived students has increased significantly in the Language Entry Program across the entire country. These students need to quickly acquire the Swedish language in order to communicate and get an education. Newly arrived students who has reached the highschool age but yet are beginners in the Swedish language and have different school backgrounds have achieved a relatively high cognitive level compared to their peers. The curriculum emphasizes that language development is the main role for all the teachers´ assignment, while teaching in Swedish as a second language is an extraordinary responsibility. The knowledge requirements in Swedish as a second language for grade 9 are high for newly arrived students on the Language Introduction program, therefore, this study investigates newly arrived students´ understanding of the knowledge requirements and the purpose of the course. Teachers who teach new arrivals are expected to adapt the language at the same time as the content should not be simplified. The aim of the study is also to investigate how teachers clarify the knowledge requirements and the curriculum for the students as well as how teachers view assessment based on knowledge requirements. In this study, a qualitative approach based on semi-structured interviews with the students has been used to answer the questions in the best possible way.               It was found that two out of six interviewed students showed understanding of the knowledge requirements and the purpose of the course. According to the interviews with their teachers, these students have managed to achieve a language level that helps them understand the content. The result has also shown that two out of three interviewed teachers assess pupils' language development based on knowledge requirements. However, the third interviewed teacher chooses not to explain the requirements either during teaching or during his assessment of the learner's language development. From this study it was concluded that there is no link between the knowledge requirements in Swedish as a second language for grade 9 and the actual level of newly arrived students. The problems that practicing teachers face today need to be investigated and the use of the school's support materials needs to be clarified and substantiated with classes for all subject teachers.

Arbetet i föreliggande text handlar om elever med särskild begåvning inom ämnet matematik. Med elever med särskild begåvning menas särbegåvade elever som har en hög intelligensnivå, IQ (Pettersson 2011, s.13). Elever med särskild begåvning är i behov av anpassningar och stöd vilket de inte alltid får i skolan. Arbetet belyser på grund av detta vilka anpassningar och stöd som särbegåvade elever får samt hur lärare och skolor identifierar dessa elever. Syftet med vårt arbete är att få kunskap om tidigare forskning om särbegåvade elever i matematik. Vi har på grund av detta valt att se över vilka anpassningar och stöd som de särbegåvade eleverna får i skolan genom att granska vad olika studier kommit fram till. Studierna är gjorda i Sverige men även i länder som Storbritannien, Turkiet och USA. Vi har valt att se över vad som utmärker forskning om hur särbegåvade elever kan utvecklas medeller utan stöd samt anpassningar och hur de gagnas av stöd om de har tillgång till detta.

Teaching can be perceived as a complex concept, as can sustainable development and what these concepts mean for preschool activities. Therefore, support materials for teaching sustainable development are likely to be used by preschool staff. There is evidence that teachers need to know how to teach in order to promote children’s action competence in sustainable development. Against this background, this study aims to analyse such support materials through a qualitative content analysis. The study’s theory is based on the Education for Sustainable Development (ESD) framework and qualifications that characterise teaching that promotes children’s action competence in sustainable development. Collected data consists of parts from three Swedish-language support materials aimed at preschool. The study shows that the support materials generally fulfil the study’s analysis criteria for promoting children’s action competence. These support materials can contribute to the development of knowledge about sustainable development, promote the belief in one’s own competence to change, strengthen courage and commitment and the will to change, and promote responsibility. Furthermore, the support materials are open to different end products and, through their use, enable children to reflect on different ways of acting and reasoning. Differences between the three support materials are that two of them direct opinions towards normalised actions, which according to the study’s theory should not be included in teaching to promote children’s action competence. The support materials vary in the description of the conditions required to use the content in practice, with one of them requiring more subject knowledge from the pedagogue than the others. And one of them contains leading questions rather than open questions. The results show that the three support materials could be used in preschool to promote children’s action competence in sustainable development. The range of available support materials for teaching sustainable development that clearly aim to promote action competence is limited and therefore a challenge may be to find a suitable support material that meets such a purpose. / Undervisning kan uppfattas som ett komplext begrepp, likaså hållbar utveckling och vad dessa begrepp innebär för förskolans verksamhet. Därför kan stödmaterial avsett för undervisning om hållbar utveckling troligen vara något som används av förskolepersonal. Det finns grund för att lärare behöver veta hur de kan undervisa för att främja barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Med detta som bakgrund syftar studien till att analysera sådana stödmaterial genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teori är utifrån ramverket Utbildning för Hållbar Utveckling (UHU) och kvalifikationer som utmärker undervisning som främjar barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Insamlade data består av delar från tre svenskspråkiga stödmaterial riktade till förskolan. Studien visar att stödmaterialen över lag uppfyller studiens analyskriterier för att främja barns handlingskompetens. Stödmaterialen kan bidra till att utveckla kunskaper om hållbar utveckling, främja tron på egen kompetens att förändra, styrka mod och engagemang för samt viljan att förändra och främja ansvarstagande. Vidare är stödmaterialen öppna för olika slutprodukter och ger genom användandet barn möjlighet att reflektera kring olika sätt att agera och resonera. Skillnader mellan de tre stödmaterialen är att två av dem riktar åsikter mot normerade handlingar, vilket enligt teorin inte ska finnas med i undervisning för att främja barns handlingskompetens. Stödmaterialen varierar i beskrivandet av vilka förutsättningar som krävs för att använda innehållet i praktiken, där bland annat ett av dem kräver mer ämneskunskaper hos pedagogen än de övriga. Och ett av dem innehåller ledande frågor snarare än öppna. Resultatet visar att de tre stödmaterialen skulle kunna användas i förskolan för att främja barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Utbudet av tillgängliga stödmaterial till undervisning om hållbar utveckling som tydligt syftar till att främja handlingskompetens är begränsat och därför kan en utmaning vara att finna ett lämpligt stödmaterial som uppfyller sådant syfte.