Sammanfattning Vid intervjuer i februari 2006 med pedagoger på ett föräldrakooperativ framkom att deras läromedel inte räckte till för att täcka deras barns olika behov. Varken deras egentillverkade eller köpta material var tillräckligt funktionellt.      Syftet med detta examensarbete har varit att utforma bildmaterial till föräldrakooperativet. Med målsättningen att ta fram ett språkfrämjande och målgruppsanpassat material till dem. För att kunna göra det har jag använt mig av två metoder, enkätundersökning och aktionsforskning.      Enkätundersökning - För att få en bild av hur språkfrämjande arbetsmaterial ser ut på olika förskolor. Genom undersökningen fick jag reda på hur de främjar sina barns språk, vilka arbetsmaterial de använder samt vilka egenskaper ett språkfrämjande material bör ha.      Aktionsforskning - För att i ett nära samarbete med pedagoger undersöka hur ett mer anpassat bildmaterial kan utformas till deras barns olika behov. Det är främst genom att ha varit med under hela processen och sett vad som skett under arbetets gång jag lärt mig hur arbetsmaterial kan anpassas till målgruppen.        När jag analyserade befintligt bildmaterial och utformade nytt utgick jag från teorierna i informationsdesign. När jag tillverkade mina bilder tillämpade jag dessa i praktiken.

Diss. phil. I Zürich, 2005 (Austausch beschränkt). / Im Buchh.: Köln : ProLog Verlag. Literaturverz.

Under vardagen och förskolans verksamhet möter barn olika visuella bildmaterial som utforskas genom sinnena, de ser, känner, luktar, lyssnar eller smakar. Barn utforskar och samtalar kring matematik som de möter i vardagen. Utifrån tidigare erfarenheter har vi oftast stött på pedagoger och vuxna som inte tagit tillvara barnens egna medtagna bildmaterial. Istället är pedagogerna fokuserade på att skapa sina egna matematiska aktiviteter och material som baseras på förskolans läroplan. Utifrån tidigare observationer i verksamhetsförlagd tid har vi uppmärksammat att vuxna och pedagoger oftast tar mindre hänsyn till barnens intressen till visuella bildmaterial som de stöter på i vardagen. Detta är anledningen till att vi valt att studera kring vad, hur och varför pedagoger använder visuellt bildmaterial i matematik. Teorierna som valts visar att användning av visuellt bildmaterial har många fördelar, men att det även kan finnas nackdelar.Resultatet i denna empiriska studie består av insamling av intervjuer. Dessa analyseras och diskuteras med teorierna. Utifrån resultatet inser vi att många pedagoger använder visuellt bildmaterial i matematiken, både medvetet men även omedvetet. / During children’s everyday life and preschool they meet various visual representations that explores through their senses, they can see, feel, smell, listen or taste. Children explore and talk about the mathematics they encounter in everyday life. From our experiences, we often come across educators and adults who have not taken advantage of the children's own included representations. Instead, teachers often focus on creating their own activities which is based on the pre-school curriculum. Based on previous observations in practice, we have observed that adults and educators often take less account of the children’s interests to the visual representations that they encounter in their everyday life. This is why we have chosen to study on what, how and why educators use visual representations in mathematics. The chosen theories show that the use of visual representations has many advantages, but that there may also be disadvantages.The results of this this empirical study consists of collection of interviews. These are analyzed and discussed with the theories. Based on the results, we realize that many educators use visual images in mathematics, both consciously but also unconsciously.

Syftet med detta examensarbete är att försöka blottlägga eventuella sociala konstruktioner (normer) i relation till religionen kristendom som återfinns i bildmaterialet för läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. Anledningen till att vi undersöker detta är på grund av den särställning som kristendomen fått i den senaste läroplanen från 2011. Vi vill undersöka om detta har härlett till att kristendom inte problematiseras i läroböckerna.För att göra detta har vi använt oss av en semiotisk bildanalys på tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Det vill säga att vi har sett på bilder och dess innehåll som ett sätt att förmedla genom symboler, sammanhang och associationer. Tillsammans bildar dessa ett meddelande. På den semiotiska bildanalysen har vi applicerat ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det vill säga att de meddelandena vi funnit i bildmaterialet har vi sett ur ett perspektiv där dessa meddelanden speglar olika sociala konstruktioner i samhället, som i sin tur skulle kunna bilda en slags norm. Detta har vi sedan jämfört med det som tidigare forskning syftar på är norm. På så sätt har vi kunnat se om denna är problematiserad eller enbart följer “normen”.Vårt resultat visade att det fanns vissa återkommande teman i bildmaterialet som är i enlighet med det som vår tidigare forskning och teori menar är “normen”. Även om det fanns inslag av problematiserade inslag i bildmaterialet menar vi fortfarande att normen kan anses vara utgångspunkten.

The purpose of this paper is to carry out a domain analysis of Section for Maps and Pictures at Uppsala University’s Library and investigate its business, collection and knowledge organization. Birger Hjørland’s socio-epistemological domain analytic paradigm is applied. As methods, Hjørland suggests eleven approaches, and from them he emphasizes especially the importance of the historical and epistemological approaches. In this paper three questions are analysed. The first one concerns how the business at this section is managed; the second concerns the collection’s material types and its historical background; the third one concerns metadata used for cataloguing in the picture database and the reason for the delay to establish such a database. To answer these questions, notes from interviews, observations, study trips and documents about the section were used as primary sources. Observation, comparative method, interview, analysis of document and domain analytic method were used as methods to collect sources and perform the analysis. The analysis is focused on library and information scientific aspects. The study proves that Section for Maps and Pictures’ knowledge paradigm origins in library tradition, its perspective and principles, and is furthermore influenced by international and national decisions, outlines and needs. It states that cataloguing and digitalizing of collections at this section follows the international standards. As one of Sweden’s leading institutions for cultural heritage, Section for Maps and Pictures contains a large amount of unique and various cultural property. Section for Maps and Pictures is currently making progress to make their valuable collection accessible by Internet. This step is considered as a significant contribution to stimulate user-friendliness, education, preservation of materials and even democracy. This paper is published as a two years master’s thesis in Library and Information Science at Uppsala University in Sweden.

This master’s thesis investigates generative AI-art through the lens of actor network theory. By focusing on the role of images in datasets as a material that effects both AI-models and artworks, the decisively non-human agencies generative AI-models can be said to possess, and the traces and associations that generative AI-models imbue artworks with, this thesis aims to investigate art that has been created with GAN-models as well as contemporary text-to-image diffusion-models, by way of similar premises. Forgoing common discussions and questions regarding the status of AI-art as art that inundate many a reasoning regarding this topic, this thesis instead investigates the use of generative AI to make images and art with an understanding of it as a multifaceted practice that can be observed and experienced in a variety of ways.  General topics such as the way images are used to train AI-models, the blurry connections between trained images and generated images, the way AI-models can be used and interacted with by using prompts as well as different kinds of interfaces and AI-Image-generators, are investigated, followed by the analysis of a number of artworks for which generative AI has been used. Throughout this study generative AI-art emerges as a both novel and oftentimes contested artform that is defined by direct and indirect connection to other media, a varied understanding of what it is that the artificial intelligence appears to do, and a use of the AI-artwork as a means to comment the mediums emerging characteristics.