Ökad planering och kontroll av projektering i byggprojekt kan leda till tidsbesparingar och kvalitetsförbättringar, menar Lidelöw, Stehn, Lessing och Engström (2015). Computer Aided Design (CAD) är en teknik som vanligtvis används för att stödja framställningen av ritningar under projekteringsprocessen. Ett sätt att använda dessa CAD-program för att skapa kontroll, automation och variation i projektering kan vara genom tekniken generativ design. Med generativ design kan krav definieras i algoritmer, som sedan möjliggör automatiskt genererade designalternativ (Jia, 2015). Idag finns lite information om hur krav påverkar bostadsutformning samt vad teknikens potential är utifrån olika aktörers perspektiv. Studien har genomförts som en fallstudie och den har haft syftet att bidra till kunskap inom dessa ämnen. För att skapa goda förutsättningar för att besvara syftet och tillhörande frågeställningar genomfördes först en litteraturstudie, där en teoretisk grundförståelse skapades för fortsatta studier och analys. De primära teoretiska ämnena för att skapa en djupare förståelse var: Industriellt byggande, Generativ design med stödjande algoritmiska metoder, Kravhantering och Projektering. Därefter genomfördes datainsamlingen i två delar. Den första delen var laborativ och gjordes med utgångspunkt från uppdragsgivares typhus, där en lägenhet användes som underlag för att testa hur olika krav påverkade planlösningens utformning. Utifrån erhållen teori kunde olika krav testas genom implementerande som funktioner och parametrar i en algoritm. Planlösningsförslag kunde genereras utifrån algoritmen, som senare användes som diskussionsunderlag och analysunderlag. Vid andra steget i datainsamlingen genomfördes en gruppintervjun utifrån ett generellt perspektiv för att undersöka teknikens potential, vilket senare användes för att kunna analysera behovet utifrån verksamma aktörers synvinkel. Resultat visade att utformning med införda funktioner kunde kategoriseras som kontrollerande eller friare, där de hade olika påverkandegrader på utformningen. Teknikens stora fördelar var tidsbesparingar och designvariation. Mest fördelar visades tidigt i projekteringsprocessen eftersom det finns en låg komplexitet och få krav att beakta. Generativ design kan främst vara användbart för arkitekter och bostadsutvecklare för översiktlig planering av bostadshus. Med större marginaler i bostadsutformning samt fler införda krav än vad som testats i studien, kan ett generativt designverktyg ha potential även i senare skede.  Analysen visade att användbarheten av generativ design till stor del beror på vad syftet med det är. Mycket är beroende på vilka förväntningar användaren har på generativ design, vad det ska klara av att leverera, vilket skede i bostadsutformning som syftas till att stödja eller vilken aktör det syftar till att stödja. Beroende på vad som ska stödjas kan olika algoritmiska metoder vara aktuellt, något som bör undersökas vidare. Fortsättningsvis kan det vara värdefullt att undersöka generativ design utifrån ett tidigare skede i projekteringsprocessen, där fördelarna visade sig vara större. Eventuellt med tillämpning av en annan algoritmisk metod än vad som testades i studien. En annan intressant aspekt vore att undersöka hur kraven påverkar designvariation. Detta eftersom fler krav skulle vara värdefullt att implementera för att uppnå en förbättrad kvalitet på designalternativen, samtidigt som fler implementerade krav kan hämma designvariationen, som är en av de största fördelarna med generativ design.

Till följd av de senaste årens snabba utveckling av artificiell intelligens och generativ AI har frågan om teknikens implementering på olika yrkesområden blivit alltmer aktuell. Journalistiken är inget undantag och mycket pekar på att flera av yrkets arbetsuppgifter kan komma att ersättas av AI. Den här studien syftar till att undersöka hur lokala mediekoncerner ställer sig till utvecklingen och användandet av AI och vilken effekt det kan få på journalistiken som yrke och samhällsinstitution. Detta görs genom att studera hur mediekoncernerna använder sig av tekniken idag, hur de tror att de kommer använda sig av den i framtiden och vad det kan ha för betydelse för journalistiken i sin helhet. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra reportrar och fyra personer med chefsroller inom lokala nyhetskoncerner för att även möjliggöra svar utifrån olika perspektiv. För att kunna analysera relationen mellan journalister och teknisk utveckling valde vi att utgå från professionaliseringsteorin och teknologisk determinism. Studien undersöker vilka faktorer som påverkar utvecklingen av det journalistiska arbetet och vilka konsekvenser utvecklingen kan ha på journalistiken i stort. Enligt tidigare forskning saknas det en tydlig bild av huruvida AI kommer att ha en positiv eller negativ inverkan på journalistiken då det finns tydliga fördelar samtidigt som AI kan ha en negativ effekt på exempelvis trovärdighet. Studiens resultat överensstämmer i stor utsträckning med den tidigare forskningen, sett till att det framkommer både möjligheter i form av effektivisering, frigörande av resurser och ökad tillgänglighet. Men även risker, så som etiska risker och hot mot mediers demokratiska uppdrag. I viss mån identifieras skillnader i synen på AI beroende på yrkesroller inom mediebranschen, vilket även det överensstämmer med tidigare forskning. Det framkommer att AI sannolikt kommer få en betydande roll i den framtida journalistikens utformning, vilket i sin tur innebär att det kommer krävas en stor försiktighet i implementeringen av tekniken för att inte riskera att deprofessionalisera yrket eller hota journalistikens demokratiska uppdrag.

Den föreliggande studiens syfte är att med utgångspunkt i svenskämnets didaktik relaterat till skrivprocessen undersöka aktuell forskning gällande hur generativ AI i olika former kan fungera som resurs för att främja elevernas lärande i skrivundervisningen på högstadiet. Denna systematiska litteraturstudie ämnar dels besvara hur generativ AI kan utveckla elevernas förmåga att skapa och bearbeta text inom ramen för skrivprocessen, dels hur generativ AI kan utgöra ett hinder för elevernas utveckling av kunskap och förmågor inom skrivprocessen. På grund av brist på forskning i en svensk högstadiekontext utgörs resultatet av internationella studier inom högre utbildning, som vi analyserar och kopplar till en svensk högstadiekontext i resultatdiskussionen. Å ena sidan visar resultatet att generativ AI kan utgöra möjligheter i skrivprocessen genom att fungera som idégenerator, skapa workflow, ge återkoppling, synliggöra lärandet, bidra till utveckling av metaspråk, samt skapa motivation och en känsla av sammanhang hos eleverna. Å andra sidan kan den generativa AI:n också vara ett hinder för utveckling av kunskap och förmågor genom att hämma elevernas kreativitet och personliga stil samt ge ensidig och felaktig återkoppling. Huruvida generativ AI utgör en möjlighet eller ett hinder visar sig i studierna vara delvis beroende av sammanhanget, delvis beroende av elevernas metakognitiva och självreglerande förmåga samt deras kritiska litteracitet. För att högstadieelevers lärande och kognitiva utveckling ska främjas av generativ AI konstaterar vi att lärarens didaktiska val blir avgörande. Om tillämpningen av generativ AI ska gynna elevernas lärande krävs det dessutom goda förutsättningar för att skrivundervisningen ska kunna fokusera på processen snarare än slutprodukten.

Studien ämnar undersöka vad kreativt skapande med generativa metoder innebär för denaudiovisuella kreatören i form av beslutsfattande och process. Studien genomförs i syfteatt få en ökad förståelse inom detta område av kreativt skapande för att belysa vad dettakan ha för potential för framtida audiovisuella kreatörer inom livescenen. Studientillämpar en autoetnografisk enfallstuide som metod för att generera empiri. Underfallstudien producerade informanten generativ grafik i progammet Unity med mål attkunna användas inom den audiovisuella livescenen. Empirin samlades in i form avanteckningar, videomaterial och skärmavbilder från arbetsprocessen. Analysen av deempiriska materialet genom flowteori, komplexitetsteori och andra cybernetiska teorieroch tankar tyder på att skapande med generativa metoder kan ha en potential förminskad prestationsångest. Vidare kan det bidra med faktorer som möjliggör flow underarbetsprocessen. Skapande med generativ grafik verkar skilja sig från en mer traditionellkreativ process genom att vara reflexivt där de genererade verket nästintill blir sin egenentitet som kreatören kommunicerar med genom programmering. Studien visar på attarbetsprocessen med generativ grafik kan upplevas ha en hög inlärningströskel.Utmaningen som detta innebär kan å andra sidan generera en stärkt känsla av ens självt.Författaren föreslår vidare forskning inom detta område då arbetsprocessen medgenerativ grafik är relativt outforskat samt ligger i framkant av den teknologiskautvecklingen. Förslagsvis skulle en flerfallsstudie kunna stärka studiens resultat.

Der Forschungsbereich der generativen Softwarevisualisierung beschäftigt sich mit dem Problem, automatisch individuell konfigurierte Visualisierungen von Software zu erzeugen, um deren Struktur und Funktionsweise durch visuelle Mittel einfacher verständlich zu machen. Für die Darstellung werden sogenannte Metaphern verwen- det, die es, anhand bekannter Anhaltspunkte, ermöglichen sich in der entsprechend visualisierten Software zurechtzufinden. Dies ist bereits für verschiedene objektorientierte Programmiersprachen möglich, jedoch nicht für solche, die einige Spezialfälle beinhalten, wie beispielsweise ABAP. Das Ziel dieser Arbeit ist es, in einer methodischen Vorgehensweise einen prototy- pischen Generator, der eine entsprechend angepasste City-Metapher einer ABAP- Software erzeugen kann, zu entwickeln. Dabei wurde die Programmiersprache an sich, aber auch die typische Arbeitsumgebung des ABAP-Entwicklers analysiert, um den praktischen Nutzen der entstandenen Metapher zu optimieren.

Många spel idag innehåller adaptiv musik, alltså musik som anpassas utefter spelmotoriska variabler. En nackdel med mänskligt skapad adaptiv musik är att den i grunden baseras på linjärt musikaliskt material som sedan anpassas till ett ickelinjärt format. Med algoritmiskt genererad adaptiv musik kan nytt musikaliskt material genereras i realtid utefter algoritmiska parametrar och regelsystem, vars fortsatta spridning kan innebära både funktionella, estetiska och samhälleliga implikationer. Denna studie behandlar affektiva skillnader i mänskligt skapad- och algoritmiskt genererad adaptiv musik. En spelartefakt skapades i Unity och sammanslöts med adaptiva musiksystem genom FMOD, och genom Max via OSC-protokoll,varefter en studie baserad på blandad metod genomfördes där 8 deltagare fick spela igenom spelartefakten i vilken deras upplevda affekt av de ovanstående adaptiva musikformerna jämfördes. Resultaten indikerade en preferens för den mänskligt skapade adaptiva musiken.Framtida arbete bör fokusera på att utveckla den generativa musikens funktionalitet till förmån för områdets utveckling och utökade applikationsmöjligheter

I dagens samhälle talas det dagligen i media om AI, både som hot och möjlighet, och det kommer nya verktyg och AI-stöd hela tiden. Men hur är det att faktiskt använda dessa i en gestaltande process? Vilka frågor och problem möter jag som kreatör när jag vill använda mig av AI-stödda verktyg? Kan jag lita på resultatet som jag får från verktygen? Kan jag lita på leverantörerna och de resultat som produceras. Är resultaten representativa, inkluderande och faktabaserade eller behöver jag kritiskt granska och bedöma dem? Genom att ha använt mig av AI-stödda verktyg under en gestaltande process, där jag skapat en berättelse som har visualiserats och sedan tonsatts, så har jag undersökt hur dessa verktyg har påverkat mitt gestaltande och samtidigt undersökt vilka risker och problem som kan vara associerade med användandet av dessa AI-stödda verktyg. Resultaten visar att även om det snabbt går att nå resultat i den gestaltande processen, så är det flera frågor vi behöver ta ställning till.

Title: Who is that GAI?  – A qualitative study on Swedish journalists’ imaginaries of how generative artificial intelligence affects the professionalization of journalism.  The increasing discourse surrounding the role of generative artificial intelligence (GAI) in journalism has recently been widely discussed as it brings both opportunities and challenges for the journalism profession. How do technological advancements impact and challenge the journalism profession? This study aims to explore the imaginaries that Swedish reporters, AI-strategists and newsroom managers have regarding how the journalistic profession can change based on the new conditions and challenges that GAI has contributed to. Conducting a study on the subject based on a Swedish context is relevant to understanding Swedish journalists’ imaginaries of GAI and how an implementation of GAI may lead to a reconfiguration of previously given professional roles. The study answers to the following research questions:  What imaginaries do journalists in Swedish newsrooms have about generative artificial intelligence? How do the imaginaries about how generative artificial intelligence can affect the professionalization of journalism differ between reporters and managers or AI-strategists in Swedish newsrooms? Based on the interpretive nature of the research subject the study adopts a qualitative approach, hence the material was collected through eleven qualitative interviews. The empirical data was analyzed using the constant comparative method together with the study's theoretical framework consisting of sociotechnical imaginaries, professionalization and boundary work. The findings indicate that the Swedish journalists predominantly perceived GAI as a tool to enhance work efficiency, which results in the journalists being able to focus more on the creative parts of the profession. Furthermore, the journalists imagined GAI as a smart colleague to consult with, and the majority imagined that GAI primarily will function as a supplement rather than a replacement, and that GAI to some extent will reshape the profession.

The purpose of the study was to examine whether it was possible to discern any effect on the perception of the content of a copytext in terms of credibility and conviction, depending on whether the writer was ChatGPT or a human copywriter, and whether it was possible to discern any effect on the perception of the writer in terms of creativity and professionalism. To achieve the purpose of the study, the following questions were formulated: 1. How credible is an AI-generated text perceived compared to a text written by a human copywriter? 2. How convincing is an AI-generated text compared to a text written by a human copywriter? 3. How credible is ChatGPT compared to a human copywriter? 4. Is there a connection between the attitude towards AI and the perception of the content? The theoretical framework of the study consisted of theory and previous research regarding generative artificial intelligence (GAI), recommendations for writing a prompt, attitudes towards AI, the copywriting competence and recommendations for writing an effective copytext. The theoretical concepts of credibility and persuasion are two central concepts of the study that have been operationalised into competencies and recommended content as well as unique selling proposition (USP), call to action (CTA), rhetoric and storytelling. The results show that those who read the AI-generated copy text had a more positive perception of the content and the writer than those who read the human-written copy text. However, the results show that the creativity of the writer was perceived equally by both experimental groups. Overall, there were no statistically significant relationships between the perception of the content and the attitude towards AI. Based on the significance of the results and their mean values, the study's conclusions are that the text written by ChatGPT is perceived to be more credible in terms of competence and recommended content than the text written by the human copywriter and that the text written by ChatGPT is perceived to be more convincing in terms of USP, CTA, rhetoric and storytelling than the text written by the human copywriter. We can also conclude that ChatGPT is perceived to be more credible in terms of competence operationalised to professionalism, than the text written by the human copywriter, which, however, could be due to chance as the result was not statistically significant. The result of the study shows that ChatGPT threatens copywriting skills. However, it is not the AI tool itself that threaten the professional role, as it currently still requires human involvement. Instead, it is the competence in prompt engineering that threatens the profession, as this knowledge, according to the study, is crucial for achieving a credible and convincing AI-generated copytext. / Syftet med studien var att undersöka om det gick att urskilja någon effekt på upplevelsen av innehållet i en copytext i form av trovärdighet och övertygelse, beroende på om skribenten var ChatGPT eller en mänsklig copywriter, samt om det gick att urskilja någon effekt på upplevelsen av skribenten i form av kreativitet och professionalitet. För att uppnå studiens syfte formulerades följande frågeställningar: 1. Hur trovärdig upplevs en AI-genererad text jämfört med en text skriven av en mänsklig copywriter? 2. Hur övertygande upplevs en AI-genererad text jämfört med en text skriven av en mänsklig copywriter? 3. Hur trovärdig upplevs ChatGPT jämfört med en mänsklig copywriter? 4. Finns det ett samband mellan attityden till AI och upplevelsen av innehållet? Studiens teoretiska ramverk bestod av teori och tidigare forskning gällande generativ artificiell intelligens (GAI), rekommendationer för att skriva en prompt, attityder till AI, copywritingkompetensen och rekommendationer för att skriva en effektiv copytext. De teoretiska begreppen trovärdighet och övertygelse är två centrala begrepp för studien som har operationaliserats till kompetens och rekommenderat innehåll samt unique selling proposition (USP), call to action (CTA), retorik och historieberättande. Resultaten visar att de som fick läsa den AI-genererade copytexten hade en mer positiv upplevelse av innehållet och skribenten än de som fick läsa den mänskligt skrivna copytexten. Resultaten visar däremot att kreativiteten hos skribenten upplevdes lika hög av de båda experimentgrupperna. Det fanns överlag inga statistiskt signifikanta samband mellan upplevelsen av innehållet och attityden till AI. Utifrån resultatens signifikans och dess medelvärden landar studiens slutsatser i att texten skriven av ChatGPT upplevs vara mer trovärdig i form av kompetens och rekommenderat innehåll, än texten skriven av den mänskliga copywritern och att texten skriven av ChatGPT upplevs vara mer övertygande i form av USP, CTA, retorik samt historieberättande, än texten skriven av den mänskliga copywritern. Vi kan även konstatera att ChatGPT upplevs vara mer trovärdig i form av kompetens som operationaliserats till professionalitet, än texten skriven av den mänskliga copywritern, vilket däremot skulle kunna bero på slumpen då resultatet inte var statistiskt signifikant. Sammanfattningsvis kan vi utifrån studiens resultat dra slutsatsen att ChatGPT hotar copywritingkompetensen. Däremot är det inte AI-verktyget i sig som hotar yrkesrollen, då det i nuläget fortfarande kräver mänsklig involvering. Det är i stället kompetensen inom prompt engineering som hotar yrkesrollen, då denna kunskap enligt studien är avgörande för att åstadkomma en trovärdig och övertygande AI-genererad copytext.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer och urbaniseringen förväntas fortsätta. Tidiga prognoser visar att stadsbefolkningen kommer att ha fördubblat sin nuvarande storlek år 2050, vilket leder till att nästan 7 av 10 människor i världen kommer att bo i städer (Ritchie and Roser, 2022). Urbaniseringen i Sverige går i samma riktning enligt SCB prognoser och fler barn föds i storstäder jämfört med på landsbygden. Med den ökande populationen i storstäderna behöver deras kapacitet utökas för att ta hand om de framtida generationerna. För att följa med i utvecklingen och klara de stora omställningar som den ökade urbaniseringen innebär behöver byggbranschen digitaliseras i större utsträckning. Designa hållbara städer kräver allt mer komplexa lösningar, lösningar framtagna av digitala system som branschen varit dåliga på att ta till sig. Syftet med den här rapporten är att undersöka vilka effekter mjukvaran Spacemaker med sin AI, generativ & parametrisk design kan ha vid bygglovsansökningar samt om programmet kan användas till andra ändamål inom stadsutvecklingen. Syftet kan även beskrivas som ett exempel på hur branschen kan digitalisera sina processer genom ta hjälp av beräkningskraften av datorer och AI. För att ta besvara rapportens frågeställningar gjordes en empirisk undersökning med hjälp av stadsbyggnadsförvaltningen i Borås och företaget Spacemaker, där ett bygglov granskades efter de krav som vanligtvis ställs på ett sådant utförande. Byggnadsförvaltningen ville även undersöka bullernivåerna vid skapandet av nya vägar och utformningar av byggnader. Tre scenarion ritades upp i mjukvaran för att kunna besvara frågeställningarna. Resultatet av arbetet visade att det är fullt möjligt att använda mjukvaran för att utföra arbetet inom stadsplaneringen i Borås stad. Därtill fanns det många fördelar med att digitalisera dessa processer då den visuella representationen av 3D-modellen visade sig fördelaktig varefter ett mer effektivare arbete kunde utföras. / Today, about 55 percent of the world's population lives in cities and urbanization is expected to continue. Early forecasts show that the urban population will have doubled its current size by 2050, leading to almost 7 out of 10 people in the world living in cities (Ritchie and Roser, 2022). Urbanization in Sweden is going in the same direction according to Statistics Sweden's forecasts and more children are born in large cities compared with rural areas. With the growing population in the big cities, their capacity needs to be expanded to take care of future generations. In order to keep up with developments and cope with the major changes that the increased urbanization entails, the construction industry needs to be digitized to a greater extent. In order to be able to design sustainable cities in the future, increasingly complex solutions are required, developed by digital systems that the industry has been bad at adopting. The purpose of this report is to investigate what effects the software Spacemaker with its AI, generative & parametric design can have when planning building permit applications and whether it can be used for other purposes in urban development. The purpose can also be described as an example of how the industry can digitize its processes by using the computing power of computers and AI. To answer the report's questions, an empirical study was conducted with the help of the city building administration in Borås and the company Spacemaker, wherea building permit was examined according to the requirements that are usually placed on sucha design. The building administration also wanted to investigate the noise levels in the creation of new roads and the design of buildings. Three scenarios were drawn up in the software to be able to answer the questions. The results of the work showed that it is entirely possible to use the software to carry out the work in urban planning in the city of Borås. In addition, there were many advantages to digitizing these processes as the visual representation of the 3D model proved advantageous, after which a more efficient work could be performed. For example, by being able to fix the noise problem by changing the design of buildings in real time via the software and then get a quick result.