Ökad planering och kontroll av projektering i byggprojekt kan leda till tidsbesparingar och kvalitetsförbättringar, menar Lidelöw, Stehn, Lessing och Engström (2015). Computer Aided Design (CAD) är en teknik som vanligtvis används för att stödja framställningen av ritningar under projekteringsprocessen. Ett sätt att använda dessa CAD-program för att skapa kontroll, automation och variation i projektering kan vara genom tekniken generativ design. Med generativ design kan krav definieras i algoritmer, som sedan möjliggör automatiskt genererade designalternativ (Jia, 2015). Idag finns lite information om hur krav påverkar bostadsutformning samt vad teknikens potential är utifrån olika aktörers perspektiv. Studien har genomförts som en fallstudie och den har haft syftet att bidra till kunskap inom dessa ämnen. För att skapa goda förutsättningar för att besvara syftet och tillhörande frågeställningar genomfördes först en litteraturstudie, där en teoretisk grundförståelse skapades för fortsatta studier och analys. De primära teoretiska ämnena för att skapa en djupare förståelse var: Industriellt byggande, Generativ design med stödjande algoritmiska metoder, Kravhantering och Projektering. Därefter genomfördes datainsamlingen i två delar. Den första delen var laborativ och gjordes med utgångspunkt från uppdragsgivares typhus, där en lägenhet användes som underlag för att testa hur olika krav påverkade planlösningens utformning. Utifrån erhållen teori kunde olika krav testas genom implementerande som funktioner och parametrar i en algoritm. Planlösningsförslag kunde genereras utifrån algoritmen, som senare användes som diskussionsunderlag och analysunderlag. Vid andra steget i datainsamlingen genomfördes en gruppintervjun utifrån ett generellt perspektiv för att undersöka teknikens potential, vilket senare användes för att kunna analysera behovet utifrån verksamma aktörers synvinkel. Resultat visade att utformning med införda funktioner kunde kategoriseras som kontrollerande eller friare, där de hade olika påverkandegrader på utformningen. Teknikens stora fördelar var tidsbesparingar och designvariation. Mest fördelar visades tidigt i projekteringsprocessen eftersom det finns en låg komplexitet och få krav att beakta. Generativ design kan främst vara användbart för arkitekter och bostadsutvecklare för översiktlig planering av bostadshus. Med större marginaler i bostadsutformning samt fler införda krav än vad som testats i studien, kan ett generativt designverktyg ha potential även i senare skede.  Analysen visade att användbarheten av generativ design till stor del beror på vad syftet med det är. Mycket är beroende på vilka förväntningar användaren har på generativ design, vad det ska klara av att leverera, vilket skede i bostadsutformning som syftas till att stödja eller vilken aktör det syftar till att stödja. Beroende på vad som ska stödjas kan olika algoritmiska metoder vara aktuellt, något som bör undersökas vidare. Fortsättningsvis kan det vara värdefullt att undersöka generativ design utifrån ett tidigare skede i projekteringsprocessen, där fördelarna visade sig vara större. Eventuellt med tillämpning av en annan algoritmisk metod än vad som testades i studien. En annan intressant aspekt vore att undersöka hur kraven påverkar designvariation. Detta eftersom fler krav skulle vara värdefullt att implementera för att uppnå en förbättrad kvalitet på designalternativen, samtidigt som fler implementerade krav kan hämma designvariationen, som är en av de största fördelarna med generativ design.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer och urbaniseringen förväntas fortsätta. Tidiga prognoser visar att stadsbefolkningen kommer att ha fördubblat sin nuvarande storlek år 2050, vilket leder till att nästan 7 av 10 människor i världen kommer att bo i städer (Ritchie and Roser, 2022). Urbaniseringen i Sverige går i samma riktning enligt SCB prognoser och fler barn föds i storstäder jämfört med på landsbygden. Med den ökande populationen i storstäderna behöver deras kapacitet utökas för att ta hand om de framtida generationerna. För att följa med i utvecklingen och klara de stora omställningar som den ökade urbaniseringen innebär behöver byggbranschen digitaliseras i större utsträckning. Designa hållbara städer kräver allt mer komplexa lösningar, lösningar framtagna av digitala system som branschen varit dåliga på att ta till sig. Syftet med den här rapporten är att undersöka vilka effekter mjukvaran Spacemaker med sin AI, generativ & parametrisk design kan ha vid bygglovsansökningar samt om programmet kan användas till andra ändamål inom stadsutvecklingen. Syftet kan även beskrivas som ett exempel på hur branschen kan digitalisera sina processer genom ta hjälp av beräkningskraften av datorer och AI. För att ta besvara rapportens frågeställningar gjordes en empirisk undersökning med hjälp av stadsbyggnadsförvaltningen i Borås och företaget Spacemaker, där ett bygglov granskades efter de krav som vanligtvis ställs på ett sådant utförande. Byggnadsförvaltningen ville även undersöka bullernivåerna vid skapandet av nya vägar och utformningar av byggnader. Tre scenarion ritades upp i mjukvaran för att kunna besvara frågeställningarna. Resultatet av arbetet visade att det är fullt möjligt att använda mjukvaran för att utföra arbetet inom stadsplaneringen i Borås stad. Därtill fanns det många fördelar med att digitalisera dessa processer då den visuella representationen av 3D-modellen visade sig fördelaktig varefter ett mer effektivare arbete kunde utföras. / Today, about 55 percent of the world's population lives in cities and urbanization is expected to continue. Early forecasts show that the urban population will have doubled its current size by 2050, leading to almost 7 out of 10 people in the world living in cities (Ritchie and Roser, 2022). Urbanization in Sweden is going in the same direction according to Statistics Sweden's forecasts and more children are born in large cities compared with rural areas. With the growing population in the big cities, their capacity needs to be expanded to take care of future generations. In order to keep up with developments and cope with the major changes that the increased urbanization entails, the construction industry needs to be digitized to a greater extent. In order to be able to design sustainable cities in the future, increasingly complex solutions are required, developed by digital systems that the industry has been bad at adopting. The purpose of this report is to investigate what effects the software Spacemaker with its AI, generative & parametric design can have when planning building permit applications and whether it can be used for other purposes in urban development. The purpose can also be described as an example of how the industry can digitize its processes by using the computing power of computers and AI. To answer the report's questions, an empirical study was conducted with the help of the city building administration in Borås and the company Spacemaker, wherea building permit was examined according to the requirements that are usually placed on sucha design. The building administration also wanted to investigate the noise levels in the creation of new roads and the design of buildings. Three scenarios were drawn up in the software to be able to answer the questions. The results of the work showed that it is entirely possible to use the software to carry out the work in urban planning in the city of Borås. In addition, there were many advantages to digitizing these processes as the visual representation of the 3D model proved advantageous, after which a more efficient work could be performed. For example, by being able to fix the noise problem by changing the design of buildings in real time via the software and then get a quick result.

Denna rapport syftar till att ta fram ett modulärt dropout-system till en cykel, ett system som kopplar bakhjulet till ramen (det saknas en bra svensk översättning). Ett modulärt dropout-system gör det möjligt för en cykelram att använda flera olika typer av dropouts, vilket betyder att cykelramen kan anpassas efter olika användningsområden. Systemet består av ett fäste för dropoutsen och själva dropoutmodulerna. Det finns flera typer av modulära dropouts system idag men ingen standardisering av dem. Vid framtagning av systemet används generativ design i form av topologioptimering och en utvärdering av dess effekt på cykeldesign görs. System modellerades i CAD-programmet Solid Edge och innefattar ett fäste och tre typer av moduler, vilka utgår ifrån uppdragsgivarens krav. Systemet ska vara kompatibelt med bakhjul som har 120 mm och 135 mm breda nav där axeldiametern är 9 mm, samt 142 mm breda nav med en 12 mm axeldiameter, vilka motsvarar de tre olika modulerna. Designen var till en början enkel och främst fokuserad på de olika navens kompabilitet samt modulernas infästning. Anledningen till det var att Solid Edges inbyggda generative design-funktion valdes att användas. Denna funktion optimerar designen topologiskt utifrån användarens givna geometriska begränsningar samt de laster som designen utsätts för. Detta genererar en design av komplex geometri och används därför som en mall för hur den grova designen ska förbättras. Den förbättrade designens hållfasthetsegenskaper verifierades med FEM analyser som genomfördes med Discovery, vilket är inbyggd i CAD-programmet. Beräkningar på skruvförbandet mellan dropoutmodulerna och deras fäste utfördes, samt svetsförbandet mellan cykelramen och systemet, för att säker ställa att inga oönskade effekter på cykelns prestanda eller säkerhet uppkommer. Det resulterande systemet bedöms uppfylla kraven och ha tillräckliga hållfasthetsegenskaper, men det bedöms inte vara ett optimalt system. Det finns osäkerheter i det lastfall som användes för analyser av systemet och har därför dimensionerats mot en säkerhetsfaktor som tagits fram enligt Pugsley safety factor approach. Dessutom görs ett antal antagande vid beräkning av skruvförbandet. Det finns många fördelar med att använda Generative Design för att designa cyklar, men data på de laster som cykeln utsätts för och additiv tillverkning måste utvecklas mer för att nå sin fulla potential. / This report aims to develop a modular dropout system for a bicycle. A modular dropout system allows a bike frame to use various types of dropouts, enabling customization for different usage scenarios. The system consists of a dropout mount and the dropout modules themselves. While there are several types of modular dropout systems available today, there is no standardization for them. In the development of the system, generative design is used in the form of topology optimization, and an evaluation of its effect on bicycle design is conducted. The system was modelled in the CAD program Solid Edge and includes a mount and three types of modules based on the client's requirements. The system is designed to be compatible with rear wheels with 120mm and 135mm wide hubs with a 9mm axle diameter, as well as 142mm wide hubs with a 12mm axle diameter, corresponding to the three different modules. Initially, the design was focused on the compatibility of the different hubs and the attachment of the modules, before utilizing Solid Edge's built-in generative design function. This function optimizes the design topologically based on user-defined geometric constraints and the loads the design will experience, resulting in a complex geometry design, which was used as a template for improving the initial design. The improved design's strength properties were verified using FEM analysis conducted with Discovery, an embedded function in the CAD program. Calculations were performed on the screw connections between the dropout modules and their mounts, as well as the welds between the bike frame and the system, to ensure that there were no adverse effects on the bike's performance or safety. The resulting system is deemed to meet the requirements and has adequate strength properties, but it is not considered an optimal system. There are uncertainties in the load cases used for analysing the system, and it has, therefore, been dimensioned with a safety factor according to Pugsley safety factor approach. Additionally, several assumptions were made when calculating the screw connections, making the results unclear. There are many advantages to using GD to design bicycles, but data on the forces acting on the bike as well as additive manufacturing needs to be further developed to reach its full potential.

Byggbranschen är en av de snabbast växande branscherna i världen men samtidigt är denen av de minst utvecklade gällande digitaliseringen. Fördelarna med digitalisering ärmånga men trots det anses implementeringen av digitala teknologier vara svår ochlångsam. Ledande personer på företagen spelar en viktig roll i adaptionen av nyateknologier och en ny teknologi som börjat användas på senare år är generativadesignverktyg. Generativ design handlar om att med hjälp av artificiell intelligens ta framolika byggplaner utifrån angivna kriterier. Ett program som bygger på denna teknologi ärForma. Forma är tänkt att vara en del av den fjärde industriella revolutionen och hjälpatill att minska tidsåtgång och kostnad samt öka hållbarhet och samarbetet i byggprojekt.Arbetet i den här studien har fokuserat på programmet Forma och undersökt vilkafaktorer som påverkar implementeringen av teknologin samt försökt härleda faktorernatill hur de varierar mellan olika företagsmodeller och uppdragstyper. Arbetet syftar till attutforska hur generativa design- och analysverktyg kan utveckla design- ochbyggprocesser samt lokalisera möjligheterna till implementering av den typen avprogram. Målet är att bidra med kunskap som kan hjälpa beslutsfattare att ta merinformerade och bättre beslut vid implementering av nya programvaror.För att uppnå syfte och mål har två typer av metoder använts. Den ena är en intervjustudiesom utgår från semistrukturerade intervjuer där representanter från fyra olika företagintervjuades. Den andra metoden som använts är en fallstudie där två objekt av olikastorlek och användningsområde undersökts. För att knyta ihop intervjuerna medfallstudien har en teknikacceptansmodell (TAM) med ett teknik-, organisation- ochmiljöramverk (TOE) använts.Resultatet visade att de två viktigaste faktorerna för ett företags implementering avgenerativa design- och analysverktyg är den upplevda användbarheten och den upplevdaanvändarvänligheten av programmet. Dessa påverkas i sin tur av bakomliggande externafaktorer som organisationens storlek, uppdragstyper, konkurrenssituation, förkunskaper,tekniska kompetens samt användarens behov. Forma ansågs vara ett bra program utifråntrovärdighet, tid, kostnad och funktionalitet, med vissa undantag för komplexiteten. Detär på processuell nivå som generativa design- och analysverktyg upplevs mest nyttiga urett implementeringsperspektiv. Fördelarna med Forma är framför allt hurimplementeringen av programmet ökar effektiviteten och produktiviteten i ett projekt ochsamtidigt skapar en bättre informations- och kommunikationshantering. Nackdelarnahandlar främst om brister i den mark- och höjddata programmet utgår från, risker att gåmiste om grundläggande kvaliteter för stadsbyggande samt en minskad användbarhet vidmindre och kommersiella projekt. / The construction industry is rapidly growing but lags in digitalization. Implementing digital technologies has been slow despite their advantages. Key personnel play a significant role in adopting new technologies, such as generative design tools. This study focuses on Forma, a generative design program, examining implementation factors across different business models and project types. The aim is to explore how these tools can improve design and construction processes. Two methods were used: interviews with representatives from four companies and a case study of two objects. Results highlighted perceived usefulness and perceived ease of use as key factors. Forma was considered good in terms of credibility, time, cost, and function, with some exceptions regarding complexity. Generative design tools were most useful at the procedural level, enhancing efficiency, productivity, and information management. Drawbacks include limitations in data and reduced usability in smaller projects.

Denna studie besvarar vilka möjligheter och hinder som i dagsläget finns för teknologin generativ design (GD) inom företag. Frågeställningen besvarades genom en insamling av befintlig kunskap i form av en litteraturstudie som senare kombinerades med dagens kunskap i branschen genom kvalitativa intervjuer, semi-strukturerade intervjuer, med personer som kommit i kontakt med teknologin. GD:s utveckling på senare år har präglats av framgångar, och kommer oundvikligen att påverka flertalet industrier i framtiden. Det som dock visade sig är att den nuvarande kunskapsnivån är för låg hos företagen vilket gör att de inte kan använda tekniken till sin fulla potential. Detta kombinerat med systemets komplexa lösningar, vars strukturer kräver dyra tillverkningsmetoder, leder ofta till att företag anser att systemet inte är nödvändiga att implementera i dagsläget. För tillfället utnyttjar företag systemen främst för konceptframtagning då de arbetar med banbrytande design. Detta gör även att vissa industrier har större användning av teknologin än andra. Däremot finns en optimism om att teknologin kommer att sprida sig till andra industrier i framtiden. / This study answers what opportunities and obstacles currently exist for the technology generative design (GD) in companies. The question was answered through a collection of existing knowledge in the form of a literature study which was later combined with today's knowledge in the industry through qualitative interviews, semi-structured interviews, with people who have come into contact with the technology. GD's development in recent years has been marked by success, and will inevitably affect most industries in the future. What turned out, however, is that the current level of knowledge is too low at the companies, which means that they cannot use the technology to its full potential. This, combined with the system's complex solutions, whose structures require expensive manufacturing methods, often leads companies to consider that the system is not necessary to implement at the present time. At the moment, companies use the systems primarily for concept development when they work with ground-breaking designs. This also means that some industries have greater use of the technology than others. However, there is optimism that the technology will spread to other industries in the future.

I denna studie har utvecklingen av industriellt underhåll studerats och företaget Quant Services Sweden AB har använts som inspirationskälla. Fallstudien för att testa denna studie har gjorts på Viverk AB.Under min tid som underhållsingenjör på Quant har jag upptäckt utvecklingsmöjligheter för industriellt underhåll, service och eftermarknad. Med stöd av andra studier inom industri 4,0 har jag lyckats få fram vilka teknologier och på vilket sätt man kan nyttja dessa teknologier för att stärka sig själva i den internationella marknaden och även stärka sin konkurrenskraft. En analys har gjorts av Quants nuvarande tillstånd och vilket gap som finns för industri 4,0, och med vilka teknologier man kan fylla detta gap. Jag har även fört diskussioner med andra ingenjörer inom bolaget för att bedöma behovet av ett sådant arbete. Tre fallstudier har utförts för att testa teorin i detta arbete, fallstudierna har utförts på ett annat företag för att påvisa den bredda implementeringen och möjligheterna med andra bolag än det aktuella. Fallstudierna har gjorts på ett företag som heter Viverk AB, som är en tillverkare av industriella tvättmaskiner.3D-printning (additiv tillverkning) är den primära teknologin som studerats vilket även resultatet påvisat. Resultatet av studien visar att underhåll, service och eftermarknad kan implementera ett nytt digitalt verktyg, i Quants fall kan det förslagsvis namnges quant3D för att vara konsekvent utmed Quants andra digitala verktyg.Verktygets syfte är att optimera reservdelsförsörjningen på maskinparken.Detta verktyg kan även stödjas med Digital tvilling (Digital Twins), Artificiell intelligens (Artificial Intelligence), Generativ design (Generative Design) och Sakernas Internet (Internet of Things [IoT]) för att skapa ett komplett Digitalt Verktyg (Digital Toolbox) till sina kunder, vilket resulterar i en bättre reservdelsförsörjning och ständiga förbättringar (Continuous Improvement). Meningen med förbättringsarbetet är att optimera underhållsavdelningen och minimera tiden för oplanerade stopp i produktionen, vilket är underhållets primära mål, det vill säga att syftet är att uppnå högre teknisk tillgänglighet på maskinerna. Fallstudien som har utförts visar även att det finns en vinst i att med hjälp av additiv tillverkning får kortare tid i oplanerade stopp. / In this study, the development of industrial maintenance has been studied andthe company Quant Services Sweden AB has been used as a source of inspiration. The case study to test this study has been done at Viverk AB.During my time as a maintenance engineer at Quant, I have discovered opportunities for industrial maintenance, service, and aftermarket. With the support of other studies in industry 4.0, I have managed to identify which technologies and in what way you can use these and strengthen yourself in the international market and strengthen your competitiveness.An analysis has been made of Quant's current state and what gap there is for industry 4.0, and with what technologies one can fill this gap. I have also had discussions with other engineers within the company to assess the need for such work. Three case studies have been carried out to test the theory in this work, the case studies have been carried out at another company to demonstrate the wide implementation and the possibilities with other companies than the current one. The case studies have been done at a company called Viverk AB, which is a manufacturer of industrial washing machines.3D printing (additive manufacturing) is the primary technology studied, the results of which have also been demonstrated. The result of the study shows that maintenance, service, and aftermarket can implement a new digital tool, in Quant's case it can be named quant3D to be consistent with Quant's other digital tools. The purpose of the tool is to optimize the supply of spare parts on the machine parkThis tool can also be supported with Digital Twins, Artificial Intelligence, Generative Design and the Internet of Things (IoT) to create a complete Digital Toolbox for their customers, resulting in a better supply of spare parts and continuous improvement (CI).The purpose of the improvement work is to optimize the maintenance department and minimize the time for unplanned stops in production, which is the primary goal of maintenance, that is the purpose to achieve higher technical availability on the machines. The case study that has been carried out also shows that there is a profit in using additive manufacturing to reduce the time in unplanned stops.

The Concurrent Design Platform 4 (CDP4®) is a collaborative Model-Based Systems Engineering (MBSE) software tool conceived for architecting complex systems. Nevertheless, there are limitations concerning the manageable number of system options. The upcoming Siemens tool for generative engineering, Simcenter™ Studio, is attempting to overcome this limitation by enabling automatic synthesis and evaluation of architecture variants. The motivation for the Generative Concurrent Design (GCD) project as a collaboration between RHEA, Siemens and OHB is to develop a combined prototype of these two tools. This thesis presents a modelling of Copernicus Next Generation (CNG) space component, using generative capabilities in a typical Phase-0 study. It represents the third step of the bottom-up GCD validation process, intended to investigate how architecting differs among “Sub-system”, “Systems” and “Systems of Systems (SoS)”. Therefore, this work provides an architecting strategy which is generalizable for other SoS use-cases and contributes to assess whether extensions to ECSS-E-TM-10-25 are necessary to successfully support GCD. / Concurrent Design Platform 4 (CDP4®) är ett samarbetsverktyg för modellbaserad systemteknik (MBSE) som utformats för att bygga komplexa system. Dock finns det begränsningar vad gäller det antalet hanterbara systemalternativ. Det kommande Siemens-verktyget för generativ teknik, Simcenter™ Studio, försöker övervinna denna begränsning genom att möjliggöra automatisk syntes och utvärdering av arkitekturvarianter. Motivationen för Generative Concurrent Design (GCD) -projektet som ett samarbete mellan RHEA, Siemens och OHB är att utveckla en kombinerad prototyp av verktygen CDP4® och Simcenter™. Detta examensarbete presenterar en modellering av rymdkomponenten Copernicus Next Generation (CNG) med användning av generativa funktioner i en typisk fas-0-studie. Den representerar det tredje steget i GCD-valideringsprocessen nedifrån och upp, avsedd att undersöka hur arkitekturen skiljer sig åt mellan "Sub-system", "Systems" och "Systems of Systems (SoS)". Detta arbete ger därför en arkitektonisk strategi som är generaliserbar för andra SoS-användningsfall och bidrar till att bedöma om förlängningar till ECSS-E-TM-10-25 är nödvändiga för att framgångsrikt stödja GCD.