I dagens samhälle talas det dagligen i media om AI, både som hot och möjlighet, och det kommer nya verktyg och AI-stöd hela tiden. Men hur är det att faktiskt använda dessa i en gestaltande process? Vilka frågor och problem möter jag som kreatör när jag vill använda mig av AI-stödda verktyg? Kan jag lita på resultatet som jag får från verktygen? Kan jag lita på leverantörerna och de resultat som produceras. Är resultaten representativa, inkluderande och faktabaserade eller behöver jag kritiskt granska och bedöma dem? Genom att ha använt mig av AI-stödda verktyg under en gestaltande process, där jag skapat en berättelse som har visualiserats och sedan tonsatts, så har jag undersökt hur dessa verktyg har påverkat mitt gestaltande och samtidigt undersökt vilka risker och problem som kan vara associerade med användandet av dessa AI-stödda verktyg. Resultaten visar att även om det snabbt går att nå resultat i den gestaltande processen, så är det flera frågor vi behöver ta ställning till.

Title: Who is that GAI?  – A qualitative study on Swedish journalists’ imaginaries of how generative artificial intelligence affects the professionalization of journalism.  The increasing discourse surrounding the role of generative artificial intelligence (GAI) in journalism has recently been widely discussed as it brings both opportunities and challenges for the journalism profession. How do technological advancements impact and challenge the journalism profession? This study aims to explore the imaginaries that Swedish reporters, AI-strategists and newsroom managers have regarding how the journalistic profession can change based on the new conditions and challenges that GAI has contributed to. Conducting a study on the subject based on a Swedish context is relevant to understanding Swedish journalists’ imaginaries of GAI and how an implementation of GAI may lead to a reconfiguration of previously given professional roles. The study answers to the following research questions:  What imaginaries do journalists in Swedish newsrooms have about generative artificial intelligence? How do the imaginaries about how generative artificial intelligence can affect the professionalization of journalism differ between reporters and managers or AI-strategists in Swedish newsrooms? Based on the interpretive nature of the research subject the study adopts a qualitative approach, hence the material was collected through eleven qualitative interviews. The empirical data was analyzed using the constant comparative method together with the study's theoretical framework consisting of sociotechnical imaginaries, professionalization and boundary work. The findings indicate that the Swedish journalists predominantly perceived GAI as a tool to enhance work efficiency, which results in the journalists being able to focus more on the creative parts of the profession. Furthermore, the journalists imagined GAI as a smart colleague to consult with, and the majority imagined that GAI primarily will function as a supplement rather than a replacement, and that GAI to some extent will reshape the profession.

The purpose of the study was to examine whether it was possible to discern any effect on the perception of the content of a copytext in terms of credibility and conviction, depending on whether the writer was ChatGPT or a human copywriter, and whether it was possible to discern any effect on the perception of the writer in terms of creativity and professionalism. To achieve the purpose of the study, the following questions were formulated: 1. How credible is an AI-generated text perceived compared to a text written by a human copywriter? 2. How convincing is an AI-generated text compared to a text written by a human copywriter? 3. How credible is ChatGPT compared to a human copywriter? 4. Is there a connection between the attitude towards AI and the perception of the content? The theoretical framework of the study consisted of theory and previous research regarding generative artificial intelligence (GAI), recommendations for writing a prompt, attitudes towards AI, the copywriting competence and recommendations for writing an effective copytext. The theoretical concepts of credibility and persuasion are two central concepts of the study that have been operationalised into competencies and recommended content as well as unique selling proposition (USP), call to action (CTA), rhetoric and storytelling. The results show that those who read the AI-generated copy text had a more positive perception of the content and the writer than those who read the human-written copy text. However, the results show that the creativity of the writer was perceived equally by both experimental groups. Overall, there were no statistically significant relationships between the perception of the content and the attitude towards AI. Based on the significance of the results and their mean values, the study's conclusions are that the text written by ChatGPT is perceived to be more credible in terms of competence and recommended content than the text written by the human copywriter and that the text written by ChatGPT is perceived to be more convincing in terms of USP, CTA, rhetoric and storytelling than the text written by the human copywriter. We can also conclude that ChatGPT is perceived to be more credible in terms of competence operationalised to professionalism, than the text written by the human copywriter, which, however, could be due to chance as the result was not statistically significant. The result of the study shows that ChatGPT threatens copywriting skills. However, it is not the AI tool itself that threaten the professional role, as it currently still requires human involvement. Instead, it is the competence in prompt engineering that threatens the profession, as this knowledge, according to the study, is crucial for achieving a credible and convincing AI-generated copytext. / Syftet med studien var att undersöka om det gick att urskilja någon effekt på upplevelsen av innehållet i en copytext i form av trovärdighet och övertygelse, beroende på om skribenten var ChatGPT eller en mänsklig copywriter, samt om det gick att urskilja någon effekt på upplevelsen av skribenten i form av kreativitet och professionalitet. För att uppnå studiens syfte formulerades följande frågeställningar: 1. Hur trovärdig upplevs en AI-genererad text jämfört med en text skriven av en mänsklig copywriter? 2. Hur övertygande upplevs en AI-genererad text jämfört med en text skriven av en mänsklig copywriter? 3. Hur trovärdig upplevs ChatGPT jämfört med en mänsklig copywriter? 4. Finns det ett samband mellan attityden till AI och upplevelsen av innehållet? Studiens teoretiska ramverk bestod av teori och tidigare forskning gällande generativ artificiell intelligens (GAI), rekommendationer för att skriva en prompt, attityder till AI, copywritingkompetensen och rekommendationer för att skriva en effektiv copytext. De teoretiska begreppen trovärdighet och övertygelse är två centrala begrepp för studien som har operationaliserats till kompetens och rekommenderat innehåll samt unique selling proposition (USP), call to action (CTA), retorik och historieberättande. Resultaten visar att de som fick läsa den AI-genererade copytexten hade en mer positiv upplevelse av innehållet och skribenten än de som fick läsa den mänskligt skrivna copytexten. Resultaten visar däremot att kreativiteten hos skribenten upplevdes lika hög av de båda experimentgrupperna. Det fanns överlag inga statistiskt signifikanta samband mellan upplevelsen av innehållet och attityden till AI. Utifrån resultatens signifikans och dess medelvärden landar studiens slutsatser i att texten skriven av ChatGPT upplevs vara mer trovärdig i form av kompetens och rekommenderat innehåll, än texten skriven av den mänskliga copywritern och att texten skriven av ChatGPT upplevs vara mer övertygande i form av USP, CTA, retorik samt historieberättande, än texten skriven av den mänskliga copywritern. Vi kan även konstatera att ChatGPT upplevs vara mer trovärdig i form av kompetens som operationaliserats till professionalitet, än texten skriven av den mänskliga copywritern, vilket däremot skulle kunna bero på slumpen då resultatet inte var statistiskt signifikant. Sammanfattningsvis kan vi utifrån studiens resultat dra slutsatsen att ChatGPT hotar copywritingkompetensen. Däremot är det inte AI-verktyget i sig som hotar yrkesrollen, då det i nuläget fortfarande kräver mänsklig involvering. Det är i stället kompetensen inom prompt engineering som hotar yrkesrollen, då denna kunskap enligt studien är avgörande för att åstadkomma en trovärdig och övertygande AI-genererad copytext.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer och urbaniseringen förväntas fortsätta. Tidiga prognoser visar att stadsbefolkningen kommer att ha fördubblat sin nuvarande storlek år 2050, vilket leder till att nästan 7 av 10 människor i världen kommer att bo i städer (Ritchie and Roser, 2022). Urbaniseringen i Sverige går i samma riktning enligt SCB prognoser och fler barn föds i storstäder jämfört med på landsbygden. Med den ökande populationen i storstäderna behöver deras kapacitet utökas för att ta hand om de framtida generationerna. För att följa med i utvecklingen och klara de stora omställningar som den ökade urbaniseringen innebär behöver byggbranschen digitaliseras i större utsträckning. Designa hållbara städer kräver allt mer komplexa lösningar, lösningar framtagna av digitala system som branschen varit dåliga på att ta till sig. Syftet med den här rapporten är att undersöka vilka effekter mjukvaran Spacemaker med sin AI, generativ & parametrisk design kan ha vid bygglovsansökningar samt om programmet kan användas till andra ändamål inom stadsutvecklingen. Syftet kan även beskrivas som ett exempel på hur branschen kan digitalisera sina processer genom ta hjälp av beräkningskraften av datorer och AI. För att ta besvara rapportens frågeställningar gjordes en empirisk undersökning med hjälp av stadsbyggnadsförvaltningen i Borås och företaget Spacemaker, där ett bygglov granskades efter de krav som vanligtvis ställs på ett sådant utförande. Byggnadsförvaltningen ville även undersöka bullernivåerna vid skapandet av nya vägar och utformningar av byggnader. Tre scenarion ritades upp i mjukvaran för att kunna besvara frågeställningarna. Resultatet av arbetet visade att det är fullt möjligt att använda mjukvaran för att utföra arbetet inom stadsplaneringen i Borås stad. Därtill fanns det många fördelar med att digitalisera dessa processer då den visuella representationen av 3D-modellen visade sig fördelaktig varefter ett mer effektivare arbete kunde utföras. / Today, about 55 percent of the world's population lives in cities and urbanization is expected to continue. Early forecasts show that the urban population will have doubled its current size by 2050, leading to almost 7 out of 10 people in the world living in cities (Ritchie and Roser, 2022). Urbanization in Sweden is going in the same direction according to Statistics Sweden's forecasts and more children are born in large cities compared with rural areas. With the growing population in the big cities, their capacity needs to be expanded to take care of future generations. In order to keep up with developments and cope with the major changes that the increased urbanization entails, the construction industry needs to be digitized to a greater extent. In order to be able to design sustainable cities in the future, increasingly complex solutions are required, developed by digital systems that the industry has been bad at adopting. The purpose of this report is to investigate what effects the software Spacemaker with its AI, generative & parametric design can have when planning building permit applications and whether it can be used for other purposes in urban development. The purpose can also be described as an example of how the industry can digitize its processes by using the computing power of computers and AI. To answer the report's questions, an empirical study was conducted with the help of the city building administration in Borås and the company Spacemaker, wherea building permit was examined according to the requirements that are usually placed on sucha design. The building administration also wanted to investigate the noise levels in the creation of new roads and the design of buildings. Three scenarios were drawn up in the software to be able to answer the questions. The results of the work showed that it is entirely possible to use the software to carry out the work in urban planning in the city of Borås. In addition, there were many advantages to digitizing these processes as the visual representation of the 3D model proved advantageous, after which a more efficient work could be performed. For example, by being able to fix the noise problem by changing the design of buildings in real time via the software and then get a quick result.

This thesis explores the impact of disruptive technology such as generative artificial intelligence on secondary schools and how it relates to digital tools used in education and learning. Education is a core part of society and technology is constantly impacting how principles are formed and what methods are used to educate our future youth. We seek to understand the complexities related to generative AI and through our research and interactions form ideas on how schools adapt to this technology and its potentially disruptive effects. With a qualitative approach, the study focuses on interviewing school leaders and others in highly relevant positions connected to secondary schools to get a perspective on how they handle issues and find uses for the phenomenon in an educational context. We conducted six detailed interviews with ethics in consideration to get a solid representation of data. The data was filtered to find patterns which were then connected to our theoretical foundation. The study finds answers to how the school leaders view learning, how they utilize generative AI today and what preventive measures they go through to hinder students' opportunities of illicit use. Since generative AI was popularized there has been an increase in focus on working in processes, and a notable shift away from examinations written from home towards examinations done in the schools has occurred. Our findings reveal that while there is an enthusiasm for the potential enhancements that AI can provide, such as personalized learning aids and efficient administrative tools, there is also a concern regarding academic integrity and the need for robust AI-related policies. We also explore generative AI’s potential uses for the future and how it can be utilized responsibly to ensure that students develop necessary critical thinking and analytical skills.

Bakgrund      Generativ artificiell intelligens (GAI) är modeller som skapar nytt material som tidigare inte funnits. GAI kan användas för materialframställning och tidsbesparing och underlättas av kunskaper inom prompt engineering.       Syfte      Syftet med denna studie var att undersöka hur och för vilka ändamål generativ AI används inom logopedi idag samt kartlägga och inventera nuvarande användning av GAI bland verksamma logopeder. Syftet var vidare att sammanfatta de strategier som används för att underlätta användningen av GAI för logopeder. Slutligen eftersträvades att lyfta fram risker som framförts i litteratur eller kommentarer från deltagare så att de kan has i åtanke i utvecklingen framöver.       Metod      En blandad metod med enkät och intervjuer genomfördes. Enkäten distribuerades via sociala medier för att fånga upp så många logopeder som möjligt och svaren beskrevs deskriptivt. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyseras med kvalitativ innehållsanalys.       Resultat       De logopeder som använder GAI i sitt yrke beskriver fördelar och begränsningar med användningen. Analysen av intervjuerna resulterade i fyra teman: ”Ändamålet för användning av generativ AI inom logopedi”, ”Promptprocessen, strategier och utmaningar”, ”Utmaningar med GAI-användning inom logopedi” och ”AI:ns potential och framtid inom logopedi”.       Slutsatser       Användning av GAI har fördelar vad gäller materialframställning och tidsbesparing för logopeder. För att optimera användningen av GAI gynnas användaren av att ha kunskaper inom prompt engineering. Material som framställs med hjälp av GAI bör alltid granskas för att undvika användning av bristfälligt material. Det är alltid användaren som bär huvudansvaret.

This thesis explores the integration of generative AI and large language models (LLMs) into software documentation processes, assessing their impact on developer productivity. The research focuses on the development of a documentation system powered by an LLM, which automates the creation and retrieval of software documentation. The study employs a controlled experiment followed by a survey involving software developers to quantify changes in productivity through various metrics such as effectiveness, velocity, and quality of documentation generated by the system. Background: The increasing complexity of software development necessitates efficient documentation systems. Traditional methods, often manual and time-consuming, struggle to keep pace with the dynamics of software development, potentially leading to outdated and inadequate documentation. Objectives: To investigate whether a documentation system powered by an LLM can enhance developers’ productivity in software documentation tasks by assisting developers with the creation of development documentation and facilitating the retrieval of relevant information. Method: A controlled experiment followed by a survey were conducted, wherein participants were tasked with generating and using documentation through both manual and LLM-assisted methods. The effectiveness, velocity, and quality of the documentation were measured and compared. Results: The findings indicate that the LLM-powered documentation system significantly enhances developer productivity. Developers using the system were able to produce and comprehend documentation more quickly and accurately than those using the manual method. Furthermore, the quality of the documentation, assessed in terms of comprehensibility, completeness, and readability, was consistently higher when generated by the LLM system. Conclusions: The integration of LLMs into software documentation processes can significantly enhance developer productivity by automating routine tasks and improving the quality of documentation. This supports software developers in maintaining current projects and also assists in the onboarding process of new team members by providing easier access to necessary documentation. / Denna avhandling utforskar integrationen av generativ AI och stora språkmodeller (LLM) i processer för mjukvarudokumentation, och bedömer deras inverkan på utvecklares produktivitet. Forskningen fokuserar på utvecklingen av ett dokumentationssystem drivet av en LLM, som automatiserar skapandet och hämtningen av mjukvarudokumentation. Studien använder ett kontrollerat experiment följt av en enkät som involverar professionella mjukvaruutvecklare för att kvantifiera förändringar i produktivitet genom olika mått som effektivitet, hastighet och kvalitet på dokumentation genererad av systemet. Bakgrund: Den ökande komplexiteten i mjukvaruutveckling kräver effektiva dokumentationssystem. Traditionella metoder, ofta manuella och tidskrävande, har svårt att hålla jämna steg med dynamiken i mjukvaruutveckling, vilket potentiellt kan leda till föråldrad och otillräcklig dokumentation. Syfte: Att undersöka om ett dokumentationssystem drivet av en LLM kan förbättra utvecklares produktivitet i uppgifter relaterade till mjukvarudokumentation genom att assistera utvecklare med att skapa utvecklingsdokumentation och underlätta hämtningen av relevant information. Metod: Ett kontrollerat experiment följt av en enkät genomfördes, där deltagarna hade i uppgift att generera och använda dokumentation genom både manuella och LLM-assisterade metoder. Effektiviteten, hastigheten och kvaliteten på dokumentationen mättes och jämfördes. Resultat: Resultaten visar att dokumentationssystemet drivet av LLM väsentligen förbättrar utvecklarnas produktivitet. Utvecklare som använde systemet kunde producera och förstå dokumentation snabbare och mer exakt än de som använde den manuella metoden. Vidare var kvaliteten på dokumentationen, bedömd i termer av begriplighet, fullständighet och läsbarhet, konsekvent högre när den genererades av LLM-systemet. Slutsatser: Integrationen av LLM i mjukvarudokumentationsprocesser kan väsentligen förbättra utvecklarnas produktivitet genom att automatisera rutinuppgifter och förbättra kvaliteten på dokumentation. Detta stöder inte bara mjukvaruutvecklare i att underhålla pågående projekt utan hjälper också till med introduktionen av nya teammedlemmar genom att ge enklare tillgång till nödvändig dokumentation.

For a while now, media producers have had to adapt to all the different aspects of digitalization. Much of the development has led to new opportunities in optimization, it would however be naive to ignore the challenges and hardships it has brought along as well. For media producers, not least filmmakers, a new challenge has risen following the rise of artificial intelligence. Specifically generative AI. This study aims to grant a deeper understanding of these generative AI tools, how they affect the production of short films, which opportunities they grant, and which challenges producers will face, following the imminent evolution of said tools. The data for the study is gathered using qualitative methods and is processed through a producer perspective. Through this data, and with the support of previous research, the study concludes that generative AI tools within the short film media will be used as advantageous instrument while it will simultaneously cause substantial changes for existing work roles within the industry. Therefore, producers are encouraged to keep an open mind regarding generative AI tools and not write them off as threatening, in order to retain control of their creative endeavors and not dehumanize the industry.

Studien undersöker hanteringen av generativ artificiell intelligens i utbildningssammanhang bland lärare och elever inför att det kan erbjudas som ämne i svenska gymnasieskolor. Beslutet att kunna erbjuda ett AI ämne i gymnasieskolor har tagits från Skolverket. Syftet med studien är att undersöka hur generativ AI används i undervisningssammanhang vid Sundsta-Älvkulle gymnasiet i Karlstad och det tekniska Tullängsgymnasiet i Örebro, samt om införandet av artificiell intelligens som ämne skulle kunna bidra till ett gemensamt förhållningssätt och ett reflekterat användande hos eleverna. För att uppfylla syftet med studien utforskades tre huvudområden som utgör undersökningsfrågorna. På vilket sätt används generativ AI för närvarande i undervisningen? Vilka utmaningar och möjligheter finns det med att undervisa AI som ämne i skolorna? Hur kan införandet av AI som ämne påverka elevernas förståelse för användning av generativ AI som verktyg? Författaren av studien har valt en kvalitativ inriktad forskning genom att samla in material, studera tidigare forskning och utföra semi-strukturerade intervjuer där totalt 12 personer intervjuades, 3 lärare och 3 elever från respektive gymnasieskola för att besvara studiens undersökningsfrågor. Resultatet visar att användningen av generativa AI-verktyg förekommer både bland lärare och elever där majoriteten av lärarna anser att det underlättar i arbetet för att utforma lektioner. Elevernas användning är utbredd där samtliga elever använder generativa AI-verktyg. Lärarna ser ett behov av utbildning kring artificiell intelligens för att kunna stödja eleverna i att använda verktygen på ett reflekterat sätt och ser potentialen som det kan medföra i elevernas studier. I de två gymnasieskolorna finns det olika utmaningar när det gäller undervisning i ett AI ämne. Gymnasieskolan i Karlstad kommer att erbjuda ämnet höstterminen 2024 och vid det tekniska gymnasiet i Örebro finns redan ett AI ämne sedan tidigare. Studien visar att det finns utmaningar med att hinna implementera AI som ämne och utveckla den kompetens som krävs i Karlstad, kritik riktas även mot de behörighetskrav Skolverket tagit fram för att lärare ska få undervisa i ämnet. Att kunskaper för Sveriges elever är viktiga finns det en gemensam syn kring i de båda gymnasieskolorna och för att kunna skapa ett gemensamt förhållningssätt krävs det utbildningar om AI som är ämnesspecifika för lärare på gymnasieskolorna.

Denna studie undersöker hur Generativ AI påverkar affärsmodellen hos managementkonsultbolag. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samlades data in från ett managementkonsultbolag och ett kundföretag. Resultaten visar att Generativ AI kan effektivisera processer, särskilt inom texthantering och textskapande, utan att omedelbart förändra vinstmodellen. På lång sikt förväntas dock betydande förändringar i affärsmodell en om tekniken får ett större genomslag. Slutsatsen är att Generativ AI utgör främst möjligheter, men också en utmaning för branschen, där tidig implementering och anpassning är avgörande för att behålla konkurrenskraft. / This study examines how Generative AI impacts the business model of management consulting firms. Using a qualitative method with semi-structured interviews, data was collected from a management consulting firm and a client company. The results show that Generative AI can streamline processes, particularly in text handling and text creation, without immediately altering the revenue model. However, significant changes in the business model are expected in the long term if the technology gains greater traction. The conclusion is that Generative AI primarily presents opportunities but also poses a challenge for the industry, where early implementation and adaptation are crucial for maintaining competitiveness.