No description available.

The purpose of the study was to examine whether it was possible to discern any effect on the perception of the content of a copytext in terms of credibility and conviction, depending on whether the writer was ChatGPT or a human copywriter, and whether it was possible to discern any effect on the perception of the writer in terms of creativity and professionalism. To achieve the purpose of the study, the following questions were formulated: 1. How credible is an AI-generated text perceived compared to a text written by a human copywriter? 2. How convincing is an AI-generated text compared to a text written by a human copywriter? 3. How credible is ChatGPT compared to a human copywriter? 4. Is there a connection between the attitude towards AI and the perception of the content? The theoretical framework of the study consisted of theory and previous research regarding generative artificial intelligence (GAI), recommendations for writing a prompt, attitudes towards AI, the copywriting competence and recommendations for writing an effective copytext. The theoretical concepts of credibility and persuasion are two central concepts of the study that have been operationalised into competencies and recommended content as well as unique selling proposition (USP), call to action (CTA), rhetoric and storytelling. The results show that those who read the AI-generated copy text had a more positive perception of the content and the writer than those who read the human-written copy text. However, the results show that the creativity of the writer was perceived equally by both experimental groups. Overall, there were no statistically significant relationships between the perception of the content and the attitude towards AI. Based on the significance of the results and their mean values, the study's conclusions are that the text written by ChatGPT is perceived to be more credible in terms of competence and recommended content than the text written by the human copywriter and that the text written by ChatGPT is perceived to be more convincing in terms of USP, CTA, rhetoric and storytelling than the text written by the human copywriter. We can also conclude that ChatGPT is perceived to be more credible in terms of competence operationalised to professionalism, than the text written by the human copywriter, which, however, could be due to chance as the result was not statistically significant. The result of the study shows that ChatGPT threatens copywriting skills. However, it is not the AI tool itself that threaten the professional role, as it currently still requires human involvement. Instead, it is the competence in prompt engineering that threatens the profession, as this knowledge, according to the study, is crucial for achieving a credible and convincing AI-generated copytext. / Syftet med studien var att undersöka om det gick att urskilja någon effekt på upplevelsen av innehållet i en copytext i form av trovärdighet och övertygelse, beroende på om skribenten var ChatGPT eller en mänsklig copywriter, samt om det gick att urskilja någon effekt på upplevelsen av skribenten i form av kreativitet och professionalitet. För att uppnå studiens syfte formulerades följande frågeställningar: 1. Hur trovärdig upplevs en AI-genererad text jämfört med en text skriven av en mänsklig copywriter? 2. Hur övertygande upplevs en AI-genererad text jämfört med en text skriven av en mänsklig copywriter? 3. Hur trovärdig upplevs ChatGPT jämfört med en mänsklig copywriter? 4. Finns det ett samband mellan attityden till AI och upplevelsen av innehållet? Studiens teoretiska ramverk bestod av teori och tidigare forskning gällande generativ artificiell intelligens (GAI), rekommendationer för att skriva en prompt, attityder till AI, copywritingkompetensen och rekommendationer för att skriva en effektiv copytext. De teoretiska begreppen trovärdighet och övertygelse är två centrala begrepp för studien som har operationaliserats till kompetens och rekommenderat innehåll samt unique selling proposition (USP), call to action (CTA), retorik och historieberättande. Resultaten visar att de som fick läsa den AI-genererade copytexten hade en mer positiv upplevelse av innehållet och skribenten än de som fick läsa den mänskligt skrivna copytexten. Resultaten visar däremot att kreativiteten hos skribenten upplevdes lika hög av de båda experimentgrupperna. Det fanns överlag inga statistiskt signifikanta samband mellan upplevelsen av innehållet och attityden till AI. Utifrån resultatens signifikans och dess medelvärden landar studiens slutsatser i att texten skriven av ChatGPT upplevs vara mer trovärdig i form av kompetens och rekommenderat innehåll, än texten skriven av den mänskliga copywritern och att texten skriven av ChatGPT upplevs vara mer övertygande i form av USP, CTA, retorik samt historieberättande, än texten skriven av den mänskliga copywritern. Vi kan även konstatera att ChatGPT upplevs vara mer trovärdig i form av kompetens som operationaliserats till professionalitet, än texten skriven av den mänskliga copywritern, vilket däremot skulle kunna bero på slumpen då resultatet inte var statistiskt signifikant. Sammanfattningsvis kan vi utifrån studiens resultat dra slutsatsen att ChatGPT hotar copywritingkompetensen. Däremot är det inte AI-verktyget i sig som hotar yrkesrollen, då det i nuläget fortfarande kräver mänsklig involvering. Det är i stället kompetensen inom prompt engineering som hotar yrkesrollen, då denna kunskap enligt studien är avgörande för att åstadkomma en trovärdig och övertygande AI-genererad copytext.

Denna studie behandlar Migrationsverkets motiveringar vid avslag i asylärenden där konversion åberopas som skäl. Med tematisk innehållsanalys har sju beslutsunderlag, skrivna av Migrationsverket, undersökts och analyserats. Resultatet visar att det är mycket svårt, om inte omöjligt, att bli trodd som konvertit, med genuin religiös övertygelse, av Migrationsverkets handläggare. Tidigare forskning visar på liknande erfarenheter från migrationsmyndigheternas arbete runtom i världen. Kristna konvertiter är en grupp som är särskilt utsatta då de riskerar att bli dödade för deras nya tro i hemlandet och blir inte betrodd av myndigheterna i det land som de söker asyl i. Mer forskning behövs inom området för att kunna dra slutsatser om varför det ser ut på detta vis.

Titel: “Ska vi ha sex?” - En kvalitativ studie om mottagandet av Brottsoffermyndighetens kampanj “Av fri vilja”     Författare: Emma Nilsson & Amanda Forsberg   Kurs, termin och år: Examensarbete C-uppsats MK094G, VT19   Antal ord i uppsatsen: 14 241   Problemformulering och syfte: I juli 2018 ändrades sexualbrottslagsstiftningen i Sverige och arbetet med att implementera den så kallade “samtyckeslagen” påbörjades. Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag att implementera lagändringen och gör detta i form av kampanjen “Av fri vilja”. Idag kämpar olika slags organisationer med att nå fram genom det oändliga kommunikationsbruset där allt fler kanaler och budskap tävlar om människors uppmärksamhet. För att lyckas förändra människors attityder gentemot utvalda fenomen är det avgörande för organisationer att skapa budskap som går igenom bruset, fastnar hos mottagaren, blir ihågkommet och slutligen förändrar mottagarens attityd enligt sändarens önskemål. Studien undersöker hur genus påverkar mottagandet av Brottsoffermyndighetens kampanj “Av fri vilja”.   Metod och material: För att effektivt kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har det konstruerats fokusgrupper för att undersöka attityder gentemot samtycke före och efter ett stimuli i form av Brottsoffermyndighetens kampanjfilmer “Av fri vilja”. Urvalet bestod av unga vuxna mellan 18-25 år. Deltagarna i fokusgrupperna har sedan fått ta del av en enkät som har undersökt relationen till kampanjens ambassadörer samt i vilken grad budskapet fastnar och blir ihågkommet av mottagarna.   Huvudresultat: Resultatet visade att det finns indikationer för vissa skillnader i hur män respektive kvinnor påverkas av kampanjen. Även om det finns vissa motsägelser gentemot de teoretiska resonemangen så visar resultatet i huvudsak att tidigare medvetenhet om och engagemang för samtycke kan avgöra hur kampanjen tas emot. Detta beror i stor grad på genus då de kvinnliga deltagarna har haft ett större intresse för samtycke än de manliga deltagarna.

Tekniska framsteg fortsätter att förändra sättet människor lever på. Interaktion mellan människa och dator kan numera ske via naturligt språk. Denna interaktion har visat sig ha positiva effekter hos användaren vilket har lett till att den studeras inom nya tillämpningsområden. En av de innovationer som använder sig av interaktion med naturligt språk är konversationsagenter. Konversationsagenter har blivit mer aktuella inom e-handel och forskning tyder på att de kan användas för att övertyga användare till ett mer önskvärt beteende. Genom att designa in antropomorfiska designaspekter i konversationsagenter skapas förutsättningar för att övertyga användare. Denna studie är utförd med en designorienterad forskningsansats där datainsamlingen bestod av utvärdering av prototyper, think-aloud och semistrukturerade intervjuer. Designaspekterna transparens, mänsklig identitet, verbala signaler, icke verbala signaler och anpassade svar identifierades i litteraturstudien och fördelades i två prototyper. Prototyperna bestod av två olika konversationsagenter som var designade med både antropomorfiska designaspekter och designaspekter som bedömdes stå i motsats till de antropomorfiska designaspekterna. Detta för att kunna reflektera och undersöka de individuella designaspekternas inverkan på den upplevda övertygelsen. För att utvärdera den upplevda övertygelsen användes de tre utvärderingsteman upplevd mänsklighet, upplevd trovärdighet och upplevt inflytande. Resultatet av studien indikerar på att designaspekterna mänsklig identitet och verbala signaler både kan ha en positiv och negativ inverkan på den upplevda övertygelsen hos användare. Anpassade svar påvisade inga negativa reflektioner hos respondenterna och kan ses som oberoende av de andra designaspekterna. Studien pekar även på att designaspekten transparens bör användas tillsammans med de andra antropomorfiska designaspekterna för att inte förvilla och lura användaren.

På grund av transportsektorns negativa påverkan på klimatet, miljön, och människans hälsa, är detväsentligt att identifiera alternativa transportlösningar såväl som det behövs förändrade resvanor ochbeteenden. Hållbarhet är särskilt viktigt för framtidens transportlösningar, och det är ett område därpersonliga behov och preferenser är avgörande för val av transport. Mobilitet som tjänst (MaaS) är ettinnovativt koncept med potential att adressera transportsektorns negativa påverkan, och människorspersonliga behov och preferenser på mobilitet, genom att erbjuda ett helt nytt sätt att resa på. Även omMaaS har potential att revolutionera vårt sätt att resa behöver människor övertygas att sluta följainvanda resmönster och istället lita på mobilitetslösningar som är hållbara. Äldre är enbefolkningsgrupp med etablerade resvanor som har byggts upp under lång tid vilket skapar svårigheteratt förändra mot hållbarare initiativ. Tidigare forskning indikerar att övertygande design är ett effektivtsätt för att forma, förstärka, eller ändra beteenden, men att det finns begränsad forskning kring hurdesign av övertygande teknologier kan personaliseras för att adressera individuella människors behovoch preferenser på mobilitet.Studien syftade till att bidra med kunskap om hur personalisering som övertygande strategi kandesignas för att övertyga äldre människor mot hållbara transportval. Studien har utforskat relevantforskning om övertygande design , personalisering samt hållbar mobilitet och äldre människor i syfteatt ge översikt över teoretiska utgångspunkter för att undersöka hur design av personalisering kananvändas för att övertyga äldre människor att göra hållbara transportval. För att svara påfrågeställningen användes i studien en designorienterad ansats med kvalitativa metoder. Genom attdesigna en prototyp baserat på insikter från tidigare forskning, utvecklades tre designförslag för hurpersonalisering kan designas i en mobilitetstjänst för att övertyga äldre om att göra mer hållbaratransportval. / Due to the negative impact the transport sector has on the climate, the environment, and human health,it is essential to identify alternative transport solutions as well as the need to change travel habits andbehaviors. Sustainability is especially important for the transport solutions of the future, and it is anarea where personal needs and preferences are crucial for the choice of transport. Mobility as a service(MaaS) is an innovative concept with the potential to address the negative impact of the transportsector, and people's personal needs and preferences on mobility, by offering a completely new way oftraveling. Although MaaS has the potential to revolutionize the way we travel, people need to bepersuaded to stop following established travel patterns and instead rely on mobility solutions that aresustainable. The elderly are a population group with established travel habits that have been built upover a long period of time, which creates difficulties in changing towards more sustainable initiatives.Previous research indicates that persuasive design is an effective way to shape, reinforce, or changebehaviors, but that there is limited research on how the design of persuasive technologies can bepersonalized to address the needs and preferences of individuals for mobility.The study aimed to contribute with knowledge of how personalization as a persuasive designstrategycan be designed to convince older people towards sustainable transport choices. The study hasexplored relevant research on persuasive design, personalization, sustainable mobility and olderpeople in order to provide an overview of theoretical starting points to investigate how personalizationdesign can be used to convince older people to choose sustainable transport choices. To answer thequestion, the study used a design-oriented approach with qualitative methods. By designing aprototype based on insights from previous research, three design proposals were developed for howpersonalization can be designed in a mobility service to convince older people to make moresustainable transport choices.