No description available.

Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det åsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån den symboliska interaktionismen samt från Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehåller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse är när en gärningsperson begår systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och kränkande. Lagen är nystiftad och ger begränsad uppfattning om huruvida det är ett socialt problem. Åsikterna gällande detta är delad. Dels ses det som ett problem på individnivå medan andra anser att det ska klassas som ett socialt problem. Kriminaliseringen har enligt respondenterna skett till följd av att det fanns krav, från rättsväsendet, polis och kvinnojoursaktiva, på högre straffskala och ökat stöd för offren. Den definitionsprocess som konstruerar ett socialt problem anses, av två av respondenterna, många gånger startas i medier.

No description available.

<p>I och med den nya utlänningslagen (2005:716) kan könsrelaterad förföljelse på egen hand leda till flyktingstatus. Ansökningar om uppehållstillstånd, med könsrelaterade asylskäl bedömdes tidigare enligt bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt. Grad av förföljelse som krävs för skydd enligt de båda bestämmelserna är densamma. Fram till lagändringen har könsbestämmelsen tillämpats i mycket begränsad utsträckning. Sökande har i stor uträckning istället erhållit uppehållstillstånd på humanitära grunder. Ofta har andra skyddsgrunder varit relevanta och de könsrelaterade aspekterna har sällan varit ensamt avgörande för bedömningen. Det finns fördelar för den utlänning som erhåller flyktingförklaring jämfört med den som får uppehållstillstånd med hänvisning till någon av de övriga skyddsgrunderna. Det är därför viktigt att asylansökningar prövas enligt den bestämmelse som ger individen det starkaste skyddet. Utöver de förändringar som framgår av den ändrade lagtexten, kommer ny praxis att utvecklas. Ansökningar som tidigare bifallits enligt tortyrbestämmelsen på grund av det starkare skyddet kommer nu att falla in under flyktingbestämmelsen. Risken finns dock att Migrationsverket, i syfte att anpassa skyddsgrunden till den unika situationen inte till fullo bidrar till att skapa en uniform praxis. I denna utveckling kan Migrationsverkets riktlinjer spela en avgörande roll.</p>

<p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><p>Uppsatsen har behandlat asylrätten, och har fokuserat på förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, såsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att fastställa gällande svensk asylrätt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen.</p><p>Flyktingstatus erhålls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention är en flykting en person som inte kan eller inte vill använda det skydd för liv och frihet som staten måste medge medborgare och övriga invånare. Asylgrunden förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, återfinns i flyktingbestämmelsen, utlänningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell läggning är en del av tillhörighet till en viss samhällsgrupp, vilket innebär att dessa typer av förföljelse utgör asylskäl. Bestämmelsen om förföljelse på grund av kön syftar till att skydda asylsökande som löper risk för liv, frihet eller diskriminering eftersom dessa vägrar anta traditionella könsroller. Exempel på detta är kvinnor som kan komma att utsättas för könsstympning eller kvinnor som blir utsatta för misshandel av sina manliga släktingar.</p><p>Författarna vill se hur diskussionen förs i rättstillämpningen angående denna asylgrund. Vad som framkommit är att förföljelse på grund av kön inte förekommit i någon större omfattning. Återkommande i rättsfallen är att utlänningen ansöker om uppehållstillstånd och anför till grund för ansökan flera olika skäl. Även om flyktingskap är ett av de åberopade asylskälen, kan detta skäl många gånger undanröjas direkt av Migrationsverket och i högre instanser diskuteras exempelvis mestadels anknytning. Sådana mål som inte behandlat begreppet asyl nämnvärt, har utelämnats.</p><p>Relativt få fall, rörande könsrelaterad förföljelse har förekommit. Sammanlagt hittades sju rättsfall från Migrationsöverdomstolen under åren 2008 och 2009 som diskuterade asylrätten i de avseenden som varit relevanta för uppsatsens syfte, nämligen grunder för asyl. Det var enbart i ett rättsfall, som den asylsökande åberopade vad som kallas för könsrelaterad förföljelse och det var enbart i detta fall som rätten ingående diskuterade denna asylgrund. Inget rättsfall behandlade förföljelse på grund av sexuell läggning.</p><p>Författarna presenterar två hypoteser som kunde förklara varför så få fall hittats. Den ena syftar till Migrationsverkets utredningsansvar. Kan det vara så att det finns brister i genuskompetensen hos Migrationsverket utredare eller är det de förföljda som är så förtryckta att de inte vågar berätta?</p><p>Den andra möjliga förklaringen bygger på Nolls och Popovics rättsvetenskapliga artikel, vilken innehåller slutsatser som påvisar att Sverige jämfört med andra länder, hellre beviljar uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande i övrigt eller för humanitära skäl än på grund av asylskäl. Studien omfattar dock åren 1994 – 2003, men ger ändå en liten indikation på varför det ser ut som det gör. Om båda hypoteser närmare skulle utredas skulle uppsatsen hamna i området för empiriska studier, vilket inte ingår i denna uppsats som är baserad på den rättsdogmatiska metoden.</p></strong></p>

I och med den nya utlänningslagen (2005:716) kan könsrelaterad förföljelse på egen hand leda till flyktingstatus. Ansökningar om uppehållstillstånd, med könsrelaterade asylskäl bedömdes tidigare enligt bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt. Grad av förföljelse som krävs för skydd enligt de båda bestämmelserna är densamma. Fram till lagändringen har könsbestämmelsen tillämpats i mycket begränsad utsträckning. Sökande har i stor uträckning istället erhållit uppehållstillstånd på humanitära grunder. Ofta har andra skyddsgrunder varit relevanta och de könsrelaterade aspekterna har sällan varit ensamt avgörande för bedömningen. Det finns fördelar för den utlänning som erhåller flyktingförklaring jämfört med den som får uppehållstillstånd med hänvisning till någon av de övriga skyddsgrunderna. Det är därför viktigt att asylansökningar prövas enligt den bestämmelse som ger individen det starkaste skyddet. Utöver de förändringar som framgår av den ändrade lagtexten, kommer ny praxis att utvecklas. Ansökningar som tidigare bifallits enligt tortyrbestämmelsen på grund av det starkare skyddet kommer nu att falla in under flyktingbestämmelsen. Risken finns dock att Migrationsverket, i syfte att anpassa skyddsgrunden till den unika situationen inte till fullo bidrar till att skapa en uniform praxis. I denna utveckling kan Migrationsverkets riktlinjer spela en avgörande roll.

SAMMANFATTNING Uppsatsen har behandlat asylrätten, och har fokuserat på förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, såsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att fastställa gällande svensk asylrätt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen. Flyktingstatus erhålls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention är en flykting en person som inte kan eller inte vill använda det skydd för liv och frihet som staten måste medge medborgare och övriga invånare. Asylgrunden förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, återfinns i flyktingbestämmelsen, utlänningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell läggning är en del av tillhörighet till en viss samhällsgrupp, vilket innebär att dessa typer av förföljelse utgör asylskäl. Bestämmelsen om förföljelse på grund av kön syftar till att skydda asylsökande som löper risk för liv, frihet eller diskriminering eftersom dessa vägrar anta traditionella könsroller. Exempel på detta är kvinnor som kan komma att utsättas för könsstympning eller kvinnor som blir utsatta för misshandel av sina manliga släktingar. Författarna vill se hur diskussionen förs i rättstillämpningen angående denna asylgrund. Vad som framkommit är att förföljelse på grund av kön inte förekommit i någon större omfattning. Återkommande i rättsfallen är att utlänningen ansöker om uppehållstillstånd och anför till grund för ansökan flera olika skäl. Även om flyktingskap är ett av de åberopade asylskälen, kan detta skäl många gånger undanröjas direkt av Migrationsverket och i högre instanser diskuteras exempelvis mestadels anknytning. Sådana mål som inte behandlat begreppet asyl nämnvärt, har utelämnats. Relativt få fall, rörande könsrelaterad förföljelse har förekommit. Sammanlagt hittades sju rättsfall från Migrationsöverdomstolen under åren 2008 och 2009 som diskuterade asylrätten i de avseenden som varit relevanta för uppsatsens syfte, nämligen grunder för asyl. Det var enbart i ett rättsfall, som den asylsökande åberopade vad som kallas för könsrelaterad förföljelse och det var enbart i detta fall som rätten ingående diskuterade denna asylgrund. Inget rättsfall behandlade förföljelse på grund av sexuell läggning. Författarna presenterar två hypoteser som kunde förklara varför så få fall hittats. Den ena syftar till Migrationsverkets utredningsansvar. Kan det vara så att det finns brister i genuskompetensen hos Migrationsverket utredare eller är det de förföljda som är så förtryckta att de inte vågar berätta? Den andra möjliga förklaringen bygger på Nolls och Popovics rättsvetenskapliga artikel, vilken innehåller slutsatser som påvisar att Sverige jämfört med andra länder, hellre beviljar uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande i övrigt eller för humanitära skäl än på grund av asylskäl. Studien omfattar dock åren 1994 – 2003, men ger ändå en liten indikation på varför det ser ut som det gör. Om båda hypoteser närmare skulle utredas skulle uppsatsen hamna i området för empiriska studier, vilket inte ingår i denna uppsats som är baserad på den rättsdogmatiska metoden.

Under åren 2011-2015 registrerades totalt 3219 anmälningar om olaga förföljelse, men endast 127 av dessa ledde till fällande dom (Brå, 2016). Syftet med denna studie var att undersöka om Mullens stalkingtyper är kopplade till specifika stalkingbeteenden inom olaga förföljelse i Sverige. Syftet var även att se vilka motiv som kan ligga till grund för brottet samt vilka påföljder som utdöms.. Detta gjordes genom att undersöka domar inom olaga förföljelse med hjälp av en tematisk analys och ett kodformulär. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader i beteenden mellan typerna gällande samtal, sms, sexuella trakasserier, följa efter offret samt överskrida kontaktförbud. Det vanligaste motivet var viljan till relation och vanligaste påföljden var fängelse. / In the years of 2011-2015 a total of 3219 reports of stalking was registered in Sweden, but only 127 led to conviction. The purpose of this study was to investigate whether Mullen’s stalking types were associated with specific stalking behaviors. The purpose was also to investigate the motives behind the crime and which penalties were imposed. This was done by analyze the judgments of stalking using a thematic analysis and a coding form. The results showed that there were significant differences between the stalking types when it comes to phone calls, text messages, sexual harassment, follow the victim and exceed contact prohibition. The most common motive was desire for relationships and the most common penalty was prison.

Lagen om olaga förföljelse instiftades som ett led i arbetet med att förbättra skyddet för de som utsätts för upprepade trakasserier, så kallad stalkning. Få anmälningar, otydliga brottsrekvisit samt avsaknad av en nedre gräns för brottet uppges som möjliga anledningar till relativt få åtal samt fällande domar sedan lagen kom 2011. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl lagen om olaga förföljelse fångar upp stalkning genom att studera vilka omständigheter som leder till fällande dom. Etthundra tingsrättsdomar där den tilltalade blivit åtalad för olaga förföljelse undersöktes med ett kodschema. Domar där den tilltalade blivit dömd för olaga förföljelse har jämförts med domar där den tilltalade istället blivit dömd för något av underbrotten, såsom ofredande eller olaga hot. Resultaten visade att det inte finns några skillnader avseende vilka typer av underbrott eller stalkningsbeteenden som utförts. Skillnad fanns däremot för mängden underbrott och handlingar som utgör stalkningsbeteendet och allvarlighetsgrad av stalkningsbeteende vilka samtliga var högre i den grupp som blivit dömd för olaga förföljelse. Trots dessa skillnader uppvisar den grupp som inte dömts för olaga förföljelse också ett stalkningsbeteende. Detta tyder på att lagen endast fångar upp stalkning av mer allvarlig karaktär. / The stalking law was introduced with the intent to strengthen the protection of victims of repeated harassment, i.e stalking. Statistics show that only a small number of stalking cases lead to prosecution and conviction in Sweden. Few police reports and unclear legal requirements regarding the stalking law were reported to be possible reasons. The aim of this study was to examine how well the stalking law identifies stalking behaviours. The study included 100 verdicts where the perpetrator was prosecuted according to the stalking law. These were examined by using a coding schema. Verdicts where the perpetrator was convicted for stalking were compared with verdicts where the perpetrator was convicted for stalking related offences. The results did not show any differences regarding type of offense or type of stalking behaviours. However differences were found regarding the amount of offences committed, the amount of actions that constitute stalking behaviour and the degree of severity of stalking behaviours, where the group convicted for stalking had a higher rate overall. Despite these differences the group consisting of perpetrators that were not convicted for stalking related offences still exhibited stalking behaviours. This indicates that the stalking law only identifies stalking among those who have severe stalking behaviour.

I länder som Afghanistan och Somalia är kvinnor rättsligt underordnade män och har sällan möjlighet att erhålla statligt skydd mot könsrelaterad förföljelse. I dessa länder är kvinnors skydd och överlevnad i stor utsträckning beroende av att det i sitt hemland har tillgång till ett manligt nätverk. En kvinna som saknar ett manligt nätverk i hemlandet löper stor risk att utsättas för könsrelaterad förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Enligt den svenska utlänningslagen beaktas kön som en förföljelsegrund som ska kunna grunda rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Trots den svenska lagbestämmelsen nekas kvinnor som åberopat skyddsgrunden könsrelaterad förföljelse sin rätt till asyl i Sverige. I vissa fall avslås ansökan med hänvisning till att kvinnan vid ett återvändande ska vända sig till manligt nätverk för skydd mot könsrelaterad förföljelse.                                                                         Syftet med uppsatsen är att genomföra en kritisk analys av Migrationsverkets och Migrationsdomstolens praxis att hänvisa kvinnliga asylsökande till manligt nätverk i hemlandet.  För att uppnå studiens syfte har jag studerat asylbeslut som avser kvinnor från Somalia och Afghanistan. Studien visar på att kvinnors tillgång respektive avsaknad av manligt nätverk i hemlandet har betydelse för rättsinsatsernas skyddsbedömning. Min ambition med denna framställning är att i dialog med postkolonial teori kring den subalterna kvinnans dubbelutsatthet och rättighetsdiskursens begränsade effekt att motverka diskriminering problematisera rättsinstansernas hänvisning till det manliga nätverket. / In countries such as Afghanistan and Somalia, women are legally subordinate to men. Due to womens subordinated role, women are depended on their access to a male network in order to secure their protection and survival in their home country. An asylum seeking women without a male network is at high risk of being subjected to gender related persecution when being sent her country of origin.  The Swedish Aliens Act Utlänningslag states that fear of gender-based persecution is considered as a base for asylum claim. However, it has shown that asylum seeking women claiming fear of gender-related persecution are denied their right to asylum in Sweden. In some cases the Swedish Migration Board direct the applicant to seek protection within her male network in the applicant’s country.                The aim of this thesis is to conduct a critical analysis of the Swedish Migration Board and Migration Court's practice of referring female asylum seekers to their "male network". I have studied asylum decisions made by Swedish Migration Board and Migration Court's regarding women from Somalia and Afghanistan. The study shows that women's access and lack of male network in their country of origin is crucial for the Swedish judicial assessments in establishing whether the women is considered to be in need of protection. My goal with this study is to problematize this issue by implementing a postcolonial theory of the subaltern women’s two folded oppression and the limited effect of the legal discourse to eliminate discrimination.