Sammanfattning                                                                            Min studie riktar sig mot föräldrar/familjer med ursprung från Eritrea som har funktionshindrade barn. Barnet är antingen född i Sverige eller i hemlandet Eritrea. Anledningen till min studie är att jag vill undersöka hur det är att komma till ett land som Sverige och hur det funktionshindrade barnet påverkar föräldrarnas liv.   Min studie har två syften. Det första syftet är att öka kundkapen om och förståelsen för funktionshinder och etnicitet i kombination. Det andra syftet är att föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea skall få komma till tals.   Jag har genomfört kvalitativa samtalsinterjuver och för tolkning och reflektion till min studie har jag använt mig av metodologin hermeneutik. Jag har avgränsat mig till att enbart undersöka föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea som är bosatta i Sverige. Undersökningen baserar sig på informanternas egna berättelser och uppfattningar av verkligheten som är deras. Det är enbart föräldrarnas situation som beskrivs.   Frågeställningar i uppsatsen är följande; hur är det att leva med ett funktionshindrat barn i ett land som Sverige? Hur ser man på funktionshinder? Hur fungerar samhällsinsatserna för de familjer som är berättigade till sådana? Hur ser man på sitt funktionshindrades barns framtid? Studien visar på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med funktionshinder i Sverige. Två av tre informanterna som har varit bosatta i Sverige relativt länge, upplever inte kontakten med de samhälleliga insatserna som ansträngande, tillskillnad från den tredje informanten som inte är lika tillfreds med samhällets insatser. De likheter som jag har funnit i mina informanters berättelse är bland annat religionens betydelse i deras vardag, den syn och attityd som finns mot funktionshinder, både i hemlandet och här i Sverige samt oro för hur deras funktionshindrade barn skall klara sig i vuxenlivet.    Nyckelord; funktionshinder, etnicitet, dubbelutsatthet, LSS insatser

I länder som Afghanistan och Somalia är kvinnor rättsligt underordnade män och har sällan möjlighet att erhålla statligt skydd mot könsrelaterad förföljelse. I dessa länder är kvinnors skydd och överlevnad i stor utsträckning beroende av att det i sitt hemland har tillgång till ett manligt nätverk. En kvinna som saknar ett manligt nätverk i hemlandet löper stor risk att utsättas för könsrelaterad förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Enligt den svenska utlänningslagen beaktas kön som en förföljelsegrund som ska kunna grunda rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Trots den svenska lagbestämmelsen nekas kvinnor som åberopat skyddsgrunden könsrelaterad förföljelse sin rätt till asyl i Sverige. I vissa fall avslås ansökan med hänvisning till att kvinnan vid ett återvändande ska vända sig till manligt nätverk för skydd mot könsrelaterad förföljelse.                                                                         Syftet med uppsatsen är att genomföra en kritisk analys av Migrationsverkets och Migrationsdomstolens praxis att hänvisa kvinnliga asylsökande till manligt nätverk i hemlandet.  För att uppnå studiens syfte har jag studerat asylbeslut som avser kvinnor från Somalia och Afghanistan. Studien visar på att kvinnors tillgång respektive avsaknad av manligt nätverk i hemlandet har betydelse för rättsinsatsernas skyddsbedömning. Min ambition med denna framställning är att i dialog med postkolonial teori kring den subalterna kvinnans dubbelutsatthet och rättighetsdiskursens begränsade effekt att motverka diskriminering problematisera rättsinstansernas hänvisning till det manliga nätverket. / In countries such as Afghanistan and Somalia, women are legally subordinate to men. Due to womens subordinated role, women are depended on their access to a male network in order to secure their protection and survival in their home country. An asylum seeking women without a male network is at high risk of being subjected to gender related persecution when being sent her country of origin.  The Swedish Aliens Act Utlänningslag states that fear of gender-based persecution is considered as a base for asylum claim. However, it has shown that asylum seeking women claiming fear of gender-related persecution are denied their right to asylum in Sweden. In some cases the Swedish Migration Board direct the applicant to seek protection within her male network in the applicant’s country.                The aim of this thesis is to conduct a critical analysis of the Swedish Migration Board and Migration Court's practice of referring female asylum seekers to their "male network". I have studied asylum decisions made by Swedish Migration Board and Migration Court's regarding women from Somalia and Afghanistan. The study shows that women's access and lack of male network in their country of origin is crucial for the Swedish judicial assessments in establishing whether the women is considered to be in need of protection. My goal with this study is to problematize this issue by implementing a postcolonial theory of the subaltern women’s two folded oppression and the limited effect of the legal discourse to eliminate discrimination.