Animals has long been present as characters in children’s literature. The most common use of animals is by portraying them somewhat anthropomorphized - in other words by attributing them with human features. Therefore the following questions arise: how does animals become humanized, what features do they possess and and how different anthropomorphized species relate to one another? This study will focus on the presentation of animals in children’s literature. With the help of the following terms: anthropomorphism and person portrayal, we will analyse ten different children’s books with anthropomorphized animals to see what human features and characteristics they possess. For the purpose of our analysis we categorized the animals by their diet: carnivores, omnivores and herbivores. The result are: only communication capability had been given to all of the animals. The rest of the human features was clothes, tools and human walk that was distributed among the animals according to the books content and author. Finally we found a connection between the amount of cloths the animals were wearing and the level of anthropomorphism applied to them. In other words the more clothes the animals are given the more human features they possess.

Syftet med studien är att analysera tre av Camilla Brincks böcker från Musse och Helium-serien ur ett ekokritiskt och ett feministiskt perspektiv med stöd i det ekofeministiska teoretiska perspektivet. I studien används två interdisciplinära teorier från ekokritik och feministiska perspektiv. Resultatet visar att kvinnliga karaktärer ofta beskrivs ha stereotypiskt kvinnliga och moderliga egenskaper, vilket enligt ekofeminismen är en parallell till jordens moderliga natur. Förutom att kvinnliga karaktärer oftare beskrivs vara närmare naturen så finner studien inte någon skillnad i hur manliga och kvinnliga karaktärer använder naturen i de tre böckerna. Analysen visar även en antropocentrisk hierarki i Djurriket, som majoriteten av böckerna utspelar sig i, där Musse och Helium står högst upp med sin kungliga rang.

No description available.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about how pedagogues in preschool relate to anthropomorphic talk in the pedagogical activity. What the study wants to investigate is how and in what contexts the pedagogues use anthropomorphism in their work and whether they see any advantages and disadvantages of it. The relationship between facts and imagination is also something the study wants to investigate if the pedagogues reflected on. During the study, 10 pedagogues were interviewed. The result shows that anthropomorphism occurs at the preschool both for the younger and older children. The result shows how and in what context the pedagogues use anthropomorphism and what they see for advantages and disadvantages of anthropomorphism. Anthropomorphism is used according to the result for the most part used as an interesting way of working at preschool. In the younger children, anthropomorphism is used to create a more general interest in the animals and their lives and in the older children in order to create an interest and then be able to explore further in a more fact-based manner. According to the result, anthropomorphism is not many pedagogues reflected on how it is used or if it have an effect on children´s learning before, but all the pedagogues believe that anthropomorphism is something in the children's everyday life.

Tidigare forskning visar att personer tolkar in personligheter och ansiktsuttryck i fordons utseenden. Det finns flera delar som bidrar till detta, framför allt färg och form inom fordonsdesign. Färger och former kan framkalla olika känslor, som hur röd tolkas som varm och passion eller hur en fyrkant tolkas som stabil och stark. Ansiktsuttryck kan tolkas in i fordons framsida, till exempel tolkas ofta strålkastare som ögon. För att undersöka hur de olika delarna påverkar personers tolkning av fordon visades sex olika fordon upp för deltagare i en intervju. Det visade sig att fordonets front, silhuett och färg hade en stor påverkan över hur fordon tolkades. Fordon som tolkades positivt hade runda kanter och var mindre i silhuetten, ljusa eller glada färger och runda lampor som liknade öppna ögon. Fordon som tolkades negativt hade vassa kanter och var stora i silhuetten, mörka färger och smala/skarpa lampor som såg arga ut.

Syftet med detta kandidatprojekt är att undersöka förhållandet mellan människa och objekt, och hur man genom design kan uppmana till empati gentemot abiotiska föremål. Jag kommer att titta närmare på begrepp som Animism och Antropomorfism, och vad som gör att vissa saker tolkas som mänskliga. Ett övergripande tema inom detta projekt är något jag har valt att kalla för Emotionell hållbarhet. När man talar om “att designa hållbart” är det ofta fokus på vad som händer med produkterna när de inte längre tjänar oss. Vi tittar på materialval, konstruktion och återvinning. Men vad skulle hända om vi la lika mycket värde i produktens liv som i dess död? Jag har arbetat med ljusarmaturer på temat antropomorfism och empati. Genom form och funktion vill jag uppmana till interaktion mellan produkt och användare. Målet var att ta fram en liten familj interaktiva lampor, där varje lampa har unika behov och sin egen lysande personlighet.

Denna studie har utgått från tidigare forskning kring antropomorfism och kusliga dalen-fenomenet. Undersökningens syfte har varit att utröna om fenomenet hos antropomorfiska enheter sker genom kategoriseringssvårighet eller genom realisminkonsekvens. Den har även undersökt vilka fysiska drag och vilka djurarter som orsakar effekten mest. Till studien skapades 24 artefakter. Tolv målade, djurlika karaktärer rangordnades i en enkät och tolv realisminkonsekventa karaktärer undersöktes i en annan. De två enkäterna jämfördes därefter varandra. Enkäterna spreds sedan på olika webbforum och data triangulerades genom kvalitativa intervjuer om karaktärerna. Insamlade, kvantitativa data visade ingen tydlig skillnad mellan de olika artefaktvarianterna, vilket inte styrkte någon av orsaksteorierna. Resultat från kvalitativa data fann dock stöd för samtliga teorier. Övriga resultat diskuterar dessutom vad som ökar eller minskar fenomenet i förhållande till olika antropomorfiska egenskaper och designval. Sist i rapporten föreslås en noggrannare utredning av teorierna i förhållande till antropomorfiska karaktärer samt en utökning av använda, antropomorfiska djurarter.

Studien syftar till att få en förståelse av hur förskolebarns uppfattningar om havet kan ligga till grund för lärande och undervisning i förskolan. För att uppnå syftet har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har förskolebarn om växt- och djurlivet i havet? Vilka erfarenheter ligger till grund för barns uppfattningar om havet och livet i havet? Studien är kvalitativ och semistrukturerade parintervjuer har genomförts. Barnen valdes strategiskt ut efter åldern fyra till fem år, med tolv barn på två olika förskolor. De barn som deltog var slumpvist utvalda. Vi valde de barn som först kom fram till oss och uppfyllde kriterierna för åldern. Enligt databearbetning och analys genomförde vi en tematisk analys, vi hittade teman med hjälp av färgkodning.  Resultatet visar att barnen har en förståelse kring livet i havet och djuren som lever där i. Det visade sig även att barnens tidigare erfarenheter har stor betydelse för de uppfattningar de har kring havet. Att utgå ifrån barnens tidigare erfarenheter, kan vara en bra utgångspunkt i den fortsatta undervisningen, då man skapar ett sammanhang för lärandet. En annan sak som framkom är att barnen använder sig av ett antropomorfistiskt språkbruk, när de samtalar om djurlivet och att detta kan göra att naturvetenskapen och dess begrepp kommer i skymundan av omvårdnaden om djuren. I undervisningen behöver pedagogen bemöta barnen i deras frågor kring ämnet, för att skapa ett fördjupande lärande.

Denna uppsats undersöker hur katter representeras i två illustrerade barnböcker, och jämför med observationer av katters beteende ur ett etologiskt perspektiv. Syftet med detta är att uppmärksamma och bidra till ökad förståelse bland grafiska formgivare, illustratörer och andra ämnesintresserade för de utmaningar som avbildning av katter och andra djur kan resultera i. Materialet består av två barnböcker, som undersöktes med hjälp av en semiotisk analys, med utgångspunkt i teorier om representation och semiotik. Resultatet visar att en och samma djurart kan representeras på vitt skilda sätt. I den ena boken efterliknade karaktären en verklig katt i sina beteenden, medan karaktären i den andra boken gestaltades som en förklädd människa. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur de två sätten att representera katter kan påverka läsarens föreställning av katters beteende och behov.

I denna uppsats utforskar vi icke-mänskliga varelser och den mänsklighet vi som betraktare ger dem, både i position som mediekonsumenter samt producenter. Med en frågeställning som fokuserar på hur vi ska gestalta varelser i relation till antropomorfism, och genom granskning av den vaga gräns som existerar mellan fantasivarelser och verkliga djur, tar vi hjälp av teorier främst från Donna Haraway, Boria Sax, Jennifer Parker-Starbuck och Fanny Ambjörnsson. Ändamålet består i att belysa antropomorfiska stilgrepp, om hur och varför vi applicerar beteenden som antas styras av motiv liknande människans på djur, samt att öka förståelsen för den mänskliga linsens inblandning. Genom tidigare forskning, tecken- och färglära, samt en ständig medvetenhet kring posthumanism och mänskliggörande av djur, tar vi oss an att gestalta nyanserad antropomorfism i 3D. I vår undersökning framkommer det att ett kontinuerligt reflekterande krävs vid tillskrivande av attribut på varelser, eftersom vi ständigt tolkar omvärlden genom en mänsklig lins. Argument finns för att de varierade förutsättningarna olika djur är försedda med ger upphov till en helt annan iakttagelseförmåga än den människan besitter. Det behövs både ett kritiserande av människans natur och ett ifrågasättande av att som människa försöka uppfatta världen genom en icke-mänsklig varelses sinnen, när vad vi besitter är ett utifrånperspektiv till djurlivet. / In this bachelor thesis, we investigate non-human beings and the human traits we apply on them, both in a position as media consumers and as producers. The research question focuses on how to portray creatures in relation to anthropomorphism, and with an examination on the vague boundary that exists between imaginary animals and real animals, we explore anthropomorphism mainly through the theoretical lenses of Donna Haraway, Boria Sax, Jennifer Parker-Starbuck and Fanny Ambjörnsson. Our purpose is to illuminate the idea of anthropomorphism – how and why we apply human-like behaviours on animals – and to increase our understanding for the influence of the human lens. With previous research, semiotics, as well as an awareness about posthumanism and humanizing of animals, we come to terms with the depiction of nuanced anthropomorphism in 3D. Through our research it appears that we need to reflect constantly on our choices during application of attributes on creatures, due to our human interpretation of the world. There is discussion concerning the varying qualities among different kinds of animals, which declares that these attributes cause animals to possess a completely different perception than humans hold. It requires both a questioning about the nature of humans, and a criticizing of how we humans try to apprehend the surrounding world through the lens of a non-human creatures and their senses, when all we have is an outside perspective of the wildlife.