Syftet med föreliggande arbete är att med utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nätverk av mänskliga och icke-mänskliga aktörer påförskolegården. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori är utgångspunkterför studien. Vårt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien på en förskolegård under tre tillfällen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmärksammat som återkommande i det empiriska materialet. Dessa tre teman är:Tafattlekar, Stoppande och Makt i leken. Pojkarna leker tafattlekar på förskolegården ochförhåller sig till det material som framkommer på förskolegården. De mänskliga och ickemänskligaaktörerna är med och påverkar vilka pojkarna blir i en situation. Det har ävenuppmärksammats att pojkarna blir stoppade i deras lek på förskolegården. Många gångeranses pojkarnas lek för stökig och stoppas. Det belyses även att pojkarna intar maktpositioneri leken när de förhåller sig till vissa materialiteter.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera pedagogernas och barnens dokumentation under samma utedag. Problemet vi har funnit är det förgivettagna gällande att det är pedagogerna som sköter all dokumentation, detta vill vi nu i denna studie ifrågasätta. Vi vill därmed lyfta barnens spontana dokumentation som sker i stunden. Vi lutar oss på den socialkonstruktionistiska teorin i denna studie, där utgångspunkten ligger i att sammanfläta mänskliga och icke-mänskliga ting. Då vi gjort en fallstudie har vi valt att utgå från de kvalitativa forskningsmetoderna och använt oss av redskap som observation, intervju och walk-and-talk intervjuer för att samla in vårt material. Vårt slutliga resultat är uppdelat i kapitel där vi analyserar och skriver fram slutsatsen kring pedagogernas dokumentation. Det handlar även om slutsatsen kring barnens dokumentation. Varje kapitel är i sin tur strukturerat i underrubriker för att vi skulle kunna bryta ner och analysera varje del för sig. / The purpose of this study is to investigate and analyse how pedagogues and children each document a day of outside activity. A problem we have identified, which we want to question, is that it is taken for granted that the pedagogues are the ones doing all the documentation. We want to highlight the spontaneous documentation that the children create which occur in the moment. The study is founded on the social constructive theory with the goal of summarizing human and non-human things. As this is a case study, the qualitative research method has been used. Research tools such as observation, interviews and walk-and-talk interviews have been utilized for gathering research data. Our final conclusions on pedagogues and children’s way of documenting have been divided into chapters were the result is first analysed and then presented. Each chapter is also structured in sub headers to enable break downs and analysis of each of these individually.

I denna uppsats utforskar vi icke-mänskliga varelser och den mänsklighet vi som betraktare ger dem, både i position som mediekonsumenter samt producenter. Med en frågeställning som fokuserar på hur vi ska gestalta varelser i relation till antropomorfism, och genom granskning av den vaga gräns som existerar mellan fantasivarelser och verkliga djur, tar vi hjälp av teorier främst från Donna Haraway, Boria Sax, Jennifer Parker-Starbuck och Fanny Ambjörnsson. Ändamålet består i att belysa antropomorfiska stilgrepp, om hur och varför vi applicerar beteenden som antas styras av motiv liknande människans på djur, samt att öka förståelsen för den mänskliga linsens inblandning. Genom tidigare forskning, tecken- och färglära, samt en ständig medvetenhet kring posthumanism och mänskliggörande av djur, tar vi oss an att gestalta nyanserad antropomorfism i 3D. I vår undersökning framkommer det att ett kontinuerligt reflekterande krävs vid tillskrivande av attribut på varelser, eftersom vi ständigt tolkar omvärlden genom en mänsklig lins. Argument finns för att de varierade förutsättningarna olika djur är försedda med ger upphov till en helt annan iakttagelseförmåga än den människan besitter. Det behövs både ett kritiserande av människans natur och ett ifrågasättande av att som människa försöka uppfatta världen genom en icke-mänsklig varelses sinnen, när vad vi besitter är ett utifrånperspektiv till djurlivet. / In this bachelor thesis, we investigate non-human beings and the human traits we apply on them, both in a position as media consumers and as producers. The research question focuses on how to portray creatures in relation to anthropomorphism, and with an examination on the vague boundary that exists between imaginary animals and real animals, we explore anthropomorphism mainly through the theoretical lenses of Donna Haraway, Boria Sax, Jennifer Parker-Starbuck and Fanny Ambjörnsson. Our purpose is to illuminate the idea of anthropomorphism – how and why we apply human-like behaviours on animals – and to increase our understanding for the influence of the human lens. With previous research, semiotics, as well as an awareness about posthumanism and humanizing of animals, we come to terms with the depiction of nuanced anthropomorphism in 3D. Through our research it appears that we need to reflect constantly on our choices during application of attributes on creatures, due to our human interpretation of the world. There is discussion concerning the varying qualities among different kinds of animals, which declares that these attributes cause animals to possess a completely different perception than humans hold. It requires both a questioning about the nature of humans, and a criticizing of how we humans try to apprehend the surrounding world through the lens of a non-human creatures and their senses, when all we have is an outside perspective of the wildlife.

Detta examensarbete undersöker möjligheten att ersätta ett praktiskt referensmaterialmed en teoretisk grund vad gäller att gestalta mänskliga personlighetsdrag i rörelsernahos icke-mänskliga karaktärer. Teorin har förankrats i socialpsykologiska idéer omkroppsspråk och Rudolf Labans rörelseanalys, varav den senare dikterar hur olikatypiskt mänskliga rörelsestilar kan se ut. Arbetsmetoden är av intresse då den harpotential att underlätta animatörens dagliga arbete med icke-mänskliga karaktärer.Frågeställningen är uppbyggd kring huruvida bestämda mänskliga personlighetsdragkan förmedlas i rörelserna hos icke-mänskliga karaktärer genom att appliceramänsklig rörelseteori. Tre rörelsemönster animerades till tre olika växtvarelser ochsammanställdes därefter i totalt sex videoklipp. Undersökningen visade att det bara tillen viss grad var möjligt att gestalta mänskliga personlighetsdrag med hjälp avarbetsmetoden, och att metoden behöver vidareutvecklas markant för att kunna tas ianvändning på större skala. För framtida arbete behövs förarbetet byggas på, andrapersonlighetstyper utvärderas, mer animeringsvänliga resurser användas ochundersökningen breddas till fler respondenter.

Syftet till denna studie är att undersöka vilka aktörer som påverkar religionslärarens didaktiska förutsättning till undervisning i religionskurserna. I studien utfördes semistrukturerade intervjuer på en gymnasieskola i syfte att åskådliggöra vilka aktörer som påverkar religionslärarens förutsättningar. I resultatet presenterar författarna en illustrerad kartläggning av aktörerna som påverkar läraren i nätverket. Teorin som författarna utgått ifrån i studien är Aktör-Nätverksteorin som anser att mänskliga ting samt ickemänskliga ting har samma möjlighet att påverka en annan aktör, vilket denna regel enligt Aktör-Nätverksteorin kallar för symmetriregeln. Slutligen kommer författarna i analysen- och diskussionen erbjuda teorin en tentativ utfyllnad i form av en ny aktör kallad dimensionell aktör.

This essay aims to examine how the synthetic non-human subjects, EDI and Legion, are constituted in terms of their bodies, gender, desire and emotion, in the gaming series Mass Effect. In a close-gaming method I also want to explore in which way the gamer can effect or even change the expressions of the body, gen­der, desire, and emotion made by the synthetic non-human subjects. In order to do this I use Judith Butlers and Sara Ahmeds queer theory, and Donna Haraways cyborg feminism. I concluded that EDI em­braces her embodiments and is given a highly sexualized female body, being more of a woman than a machine. While Legion is rather embracing disembodiment and is given a non sexualized, androgynous male body, be­ing more of a machine than a man. The gamer can decide whether EDI should have a romance with a human in the game or not, but the gamer cannot in the same way decide whether or not Legions and EDIs subject­ivity will be reco­gnized as human subjectivity or at least almost-human subjectivity.

Uncontainable Life: A Biophilosophy of Bioart investigates the ways in which thinking through the contemporary hybrid artistico-scientific practices of bioart is a biophilosophical practice, one that contributes to a more nuanced understanding of life than we encounter in mainstream academic discourse. When examined from a Deleuzian feminist perspective and in dialogue with contemporary bioscience, bioartistic projects reveal the inadequacy of asking about life’s essence. They expose the enmeshment between the living and non-living, organic and inorganic, and, ultimately, life and death. Instead of examining the defining criteria of life, bioartistic practices explore and enact life as processual, differential, and always already uncontainable, thus transcending preconceived material and conceptual boundaries. In this way, this doctoral thesis concentrates on the ontology of life as it emerges through the selected bioartworks: “semi-living” sculptures created by The Tissue Culture and Art Project and the performance May the Horse Live in Me (2011) by L’Art Orienté Objet. The hope is that such an ontology can enable future conceptualisations of an ethico-politics that avoids the anthropocentric logic dominant in the humanities and social sciences. / Otyglat liv: Biokonst och biofilosofi undersöker hur biofilosofisk praktik och biokonst, alltså tänkande genom samtida hybrida konstnärliga-vetenskapliga praktiker, kan bidra till en mer nyanserad förståelse av liv än vad vi vanligtvis möter i akademiska diskurser. Med utgångspunkt i ett feministiskt deleuzianskt perspektiv, och i dialog med samtida biovetenskap, pekar biokonstnärliga projekt på det otillräckliga i att ställa frågor om livets innehåll. Projekten tydliggör istället hur det levande och det icke-levande, det organiska och oorganiska, precis som liv och död, är sammanflätade. Istället för att sätta upp fasta kriterier för liv undersöker och framställer biokonstnärliga praktiker liv som en differentiell process, i sig omöjlig att fastställa och därmed något otyglat, som överskrider uppsatta gränser mellan det materiella och föreställda. Följaktligen fokuserar föreliggande avhandling på livets ontologi så som den framträder i ett urval av biokonstnärliga arbeten: ”semi-levande” skulpturer skapade av The Tissue Culture and Art Project, samt performance-konstverket May the Horse Live in Me (2011) av L’Art Orienté Objet. Förhoppningen är att en sådan ontologi kan möjliggöra framtida begreppsliggöranden av en etisk politik som undviker den antropocentriska logik som dominerar humaniora och samhällsvetenskap idag.

Det finns inte mycket forskning kring hur ett nytt redovisningssystem börjar i en organisation. Forskning kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning har bidragit till en nyfikenhet att studera det tidiga skedet av ett eventuellt nytt system för redovisning av hållbarhet. Detta har bidragit till ett ökat intresse av att studera nätverk och relationer mellan aktörer där vi ställer oss i mitten av handlingarna i en organisation för att möjligtvis ta del av det tidiga skedet. Syftet med denna studie är att studera hur hållbarhetsredovisningen konstrueras, med konstrueras menar vi hur ett nytt hållbarhetsredovisningssystem möjligtvis kan tas fram.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med anställda som arbetar med sociala och miljömässiga frågor i Borås Stad. Studien har en fallstudiedesign med ett snöbollsurval. Totalt har vi intervjuat åtta anställda i kommunen varav fyra tjänstemän och fyra politiker. I empirin och analysen har vi arbetat utifrån en induktiv ansats med ett etnografiskt perspektiv. Vi har skapat egna kategorier med inspiration från Actor-network theory som metodteori. Vi har analyserat empirin utifrån metodteorin och strukturerat upp det empiriska materialet i syfte att tydliggöra våra observationer under kategorierna involverade aktörer, aktörers intressen, konflikter och hinder samt översättning.Vi har observerat att kommunen befinner sig i processen av att möjligtvis utveckla ett nytt system för redovisning av hållbarhet. Kommunen behöver fokusera på att integrera de tre hållbarhetsdimensionerna med varandra samt hur kommunen ska beräkna sociala och miljömässiga effekter uttryckta i ekonomiska termer. Studien visar på att den finansiella redovisningen har en betydande roll i kommunen och att förändringsarbete inte är förespråkat. För att bryta gamla arbetsmönster och tankesätt bör kommunen uppmärksamma sin situation och identifiera problem. Studien pekar på verkligheten där vi uppmärksammar kommunens situation. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommunen bör bilda ett nätverk. När ett nätverk bildas integrerar aktörer med varandra där de blir aktörer i ett nätverk och får värde genom interaktion, därmed kan komplexiteten i organisationen reduceras. Bildandet av ett nätverk kan möjligtvis bidra till rekonstruktion av kommunens system för redovisning av hållbarhet. / There is not much research on how a new accounting system begins in an organization. Scientific research concerning sustainability and corporate sustainability reports has contributed to a curiosity of studying the early stages of a new possible sustainability accounting system. This has contributed to an increased interest in studying networks and relationships between actors by putting ourselves in the middle of the actions in an organization to possibly take part of the early stages. The purpose of this study is to study how corporate sustainability reports are constructed, with construction we mean how a new sustainability accounting system may be developed.We have conducted qualitative interviews with employees who work with social and environmental issues in Borås municipality. The study applies a case study design and a snowball selection. In total, we have interviewed eight employees in the municipality, four of whom are officials and four are politicians. During the empirics and analysis, we have applied an inductive approach with an ethnographic perspective. We have created our own categories with inspiration from Actor-network theory as method theory. We have analyzed the empirics based on the method theory and structured the empirics in order to clarify our observations under the categories involved actors, actors interests, conflicts and obstacles as well as translation.We have observed that the municipality is in the process of possibly developing a new sustainability accounting system. The municipality need to focus more on integrating the three dimensions of sustainability with each other and also how the municipality is to calculate social and environmental effects expressed in economic terms. The study shows that the financial accounting has a significant role in the municipality and that change is not advocated. To break old work patterns and ways of thinking the municipality should pay attention to its situation and identify problems. The study points towards the reality where we focus on the situation of the municipality. Altogether, we conclude that the municipality should create a network. When a network is created actors integrates with each other as they become actors in a network and gain value through interaction, thus reducing the complexity of the organization. The creation of a network may possibly contribute to a reconstruction of the municipality's sustainability accounting system.This paper is written in Swedish.

The purpose of this study is to examine how the severed hand in the animated film I Lost My Body (2019) is presented as its own character, based on Jens Eder character analysis: the clock of character. This study aims to answer the question: How is the severed hand in a specific scene in the animated film I Lost My Body (2019) presented as both an artifact and fictional character according to the clock of character ? Through the application of Jens Eder character analysis model, a specific scene in the film was captured through screen shots, described, and analysed. The theoretical framework of this study includes characterization theories on anthropomorphism, body form, body language, and emotions in fictional characters as well as a cognitive theory examining the connection between hand and mind. The study’s result suggest that the severed hand is conveyed as a character due to its behaviour, characteristics, and body movement, which place it on the border between animal, human and a fictional creature. The human intelligence of the hand, along with its animal-like reactions and luck in navigating its environment, lends credibility to it as an independent, conscious character. Furthermore, this study discusses ways that this research could be expanded on and how it can be used by filmmakers and animators. This paper also includes a design documentation after page 43 called “Familjens Förmedlare”, which is part of the degree project that this paper was part of at the Visual Communication program at Malmö University.“Familjens Förmedlare” is a short film that highlights problems that arise when children are given the responsibility to interpret for their parents.