Spelling suggestions: "subject:"kontinentale filosofia"" "subject:"kontinentala filosofia""
1 |
A Dangerous or Necessary Style? : An examination of the relevance of style in philosophyÅhlfeldt, Lina January 2018 (has links)
No form of philosophy is without literary style. This is not always appreciated and opponents of style within philosophy often seem to be unaware of the role of style. Arguments that style is bad, good, or that diversity of styles is good needs to be investigated so that the underlying presuppositions and the meaning of different literary styles becomes clear. This thesis examines three arguments for and against style within philosophy and the relevance of literary style for the philosophical method. I investigate what arguments and fundamental assumptions about language that underlies the judgments that literary style in philosophy is either 1.) bad, 2.) good or, 3.) both bad and good (a diversity position). An analysis of three different positions to the question of the relevance of style will be performed. The analysis focuses on the basic understandings of what language is and does and reveals the underlying presuppositions of the attitudes towards style in philosophy. Only then can the different positions and attitudes towards style be defended and examined in an interesting and relevant way. The debate about philosophical style often misses a significant point because many are unaware of the philosophical presuppositions behind the arguments, and the argumentation risks to be flawed in relation to this. Firstly, a presentation of three different attitudes towards the relevance of style to the philosophical method is outlined. The approaches are represented by a reading of philosophers who either describe the relevance of literary style as 1.) bad, or not important for the method, 2.) important/necessary for the method, or 3.) that diversity is good for philosophy. Secondly, I examine how these three approaches are affected by the underlying philosophy of language with a focus on theories of metaphor. Depending on how one believes that language is related to reality and ourselves, one will assess style as a more, or less, relevant and contributing aspect of the philosophical work and method. The analysis shows that metaphors and other literary stylistic tools might sometimes be necessary and mediate something that cannot be expressed in another way: language can never capture the full potential of reality.
|
2 |
Stadens interna och externa samutveckling: ett icke-dualistiskt perspektiv på problemet hållbar stadsutvecklingSharif, Shawky, Lindström, Johan January 2011 (has links)
Vi har sett ett behov av att lyfta fram tillvaratagandet av människors potential som en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Med bakgrund i en doxologisk kunskapssyn har vi intagit rollen som bricoleurer, där vi utifrån ett heuristiskt angreppssätt och ett pragmatiskt användande av teori-U, eklektiskt hanterat teorier från olika forskningsfält. Först har vi undersökt hur människors uppfattning om staden kanaliseras genom metaforer och hur det påverkar våra städer och våra liv. Därefter har vi med stöd av komplexitetsteori, kaosteori och systemteori undersökt staden som en helhetsmetafor. Tillsist, med hjälp av i huvudsak Ken Wilbers integralfilosofi och Gilles Deleuze eklektiska filosofi når vi vår syntes om det vi kallar Stadens interna och externa samutveckling som på sätt och vis sätter stadens metaforer i ett sammanhang. / We have seen a need to embrace human potential as a key factor for sustainable development. With a background in a doxological epistemology we have taken the role of the bricoleur, and based on a heuristic approach and a pragmatic use of Theory U we have dealt with different research fields in an eclectic fashion. First, we have investigated how people´s perceptions of the city are channeled through metaphors and how it affects our cities and our lives. Drawn on complexity theory, chaos theory and systems theory, we examined the city as a whole. Finally, using Ken Wiber´s Integral Philosophy and the philosophy of Gilles Deleuze we reach our synthesis called The City´s Internal and External Co-evolution, which puts metaphors of the city in a context.
|
3 |
Uncontainable Life : A Biophilosophy of Bioart / Otyglat liv : Biokonst och biofilosofiRadomska, Marietta January 2016 (has links)
Uncontainable Life: A Biophilosophy of Bioart investigates the ways in which thinking through the contemporary hybrid artistico-scientific practices of bioart is a biophilosophical practice, one that contributes to a more nuanced understanding of life than we encounter in mainstream academic discourse. When examined from a Deleuzian feminist perspective and in dialogue with contemporary bioscience, bioartistic projects reveal the inadequacy of asking about life’s essence. They expose the enmeshment between the living and non-living, organic and inorganic, and, ultimately, life and death. Instead of examining the defining criteria of life, bioartistic practices explore and enact life as processual, differential, and always already uncontainable, thus transcending preconceived material and conceptual boundaries. In this way, this doctoral thesis concentrates on the ontology of life as it emerges through the selected bioartworks: “semi-living” sculptures created by The Tissue Culture and Art Project and the performance May the Horse Live in Me (2011) by L’Art Orienté Objet. The hope is that such an ontology can enable future conceptualisations of an ethico-politics that avoids the anthropocentric logic dominant in the humanities and social sciences. / Otyglat liv: Biokonst och biofilosofi undersöker hur biofilosofisk praktik och biokonst, alltså tänkande genom samtida hybrida konstnärliga-vetenskapliga praktiker, kan bidra till en mer nyanserad förståelse av liv än vad vi vanligtvis möter i akademiska diskurser. Med utgångspunkt i ett feministiskt deleuzianskt perspektiv, och i dialog med samtida biovetenskap, pekar biokonstnärliga projekt på det otillräckliga i att ställa frågor om livets innehåll. Projekten tydliggör istället hur det levande och det icke-levande, det organiska och oorganiska, precis som liv och död, är sammanflätade. Istället för att sätta upp fasta kriterier för liv undersöker och framställer biokonstnärliga praktiker liv som en differentiell process, i sig omöjlig att fastställa och därmed något otyglat, som överskrider uppsatta gränser mellan det materiella och föreställda. Följaktligen fokuserar föreliggande avhandling på livets ontologi så som den framträder i ett urval av biokonstnärliga arbeten: ”semi-levande” skulpturer skapade av The Tissue Culture and Art Project, samt performance-konstverket May the Horse Live in Me (2011) av L’Art Orienté Objet. Förhoppningen är att en sådan ontologi kan möjliggöra framtida begreppsliggöranden av en etisk politik som undviker den antropocentriska logik som dominerar humaniora och samhällsvetenskap idag.
|
Page generated in 0.1082 seconds