Uppsatsen är en komparativ studie av stadsdelen Västra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien är att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan påverka en hel stad. Studien är uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att läsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas ämnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen Västra hamnen.

The purpose of this essay has been to attain an in-depth understanding of communicative power struggles within the urban space from a critical urban perspective based on the Right to the City. The project that constitutes the case study for this analysis has been the BID Malmö’s utility box project. The starting point has been that Malmö’s utility boxes function as a communicative medium, an urban public bulletin board, a common whose usage is constrained by projects implemented by entities like BID Malmö. The study is grounded in a theoretical understanding of the city as a social product, marked by power struggles linked to the competitive, postindustrial city. Critical urban theory has been combined with a discourse-oriented ctitical perspective focusing on power, ideology and hegemony, forming the basis for the conducted critical discourse analysis. The findings of the study reveal that art and culture are assigned a central role in the postindustrial city, tasked with transforming urban space. The transformation from a dirty or unsafe current to a safe and attractive futurecity. At the same time, culture is assigned a commitment to fostering participation, even as the same art is used to enclose and restrict certain parts of the public space. / Syftet med denna uppsats har varit att nå fördjupad kunskap om det urbana rummets kommunikativa maktkamper utifrån ett kritiskt urbant perspektiv om Rätten till staden. BID Malmös elskåpsprojekt har utgjort undersökningens fallstudie. Utgångspunkten har varit att Malmös elskåp är ett kommunikativt medium, en urban offentlig anslagstavla, en allmänning. Vars användning begränsas genom olika projekt som genomförs av bland andra BID Malmö. Undersökningen förankras i en teoretisk förståelse för staden som socialt producerad och präglad av maktkamper kopplade till den konkurrerande, postindustriella staden. Den kritiska urbana teorin har kombinerats med ett diskursteoretiskt perspektiv med fokus på makt, ideologi och hegemoni. Vilka tillsammans har lagt grunden för den genomförda kritiska diskursanalysen. Resultatet av undersökningen visar att konsten och kulturen tillskrivs en central roll i den postindustriella staden, vars uppgift är att omskapa rummet till något annat än vad det är idag med fokus på trygghet och stadens attraktivitet. Kulturen tillskrivs ett åtagande att skapa delaktighet, samtidigt som samma kultur används för att inhägna och stänga ner delar av det offentliga rummet och minska rätten till staden.

Vi har sett ett behov av att lyfta fram tillvaratagandet av människors potential som en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Med bakgrund i en doxologisk kunskapssyn har vi intagit rollen som bricoleurer, där vi utifrån ett heuristiskt angreppssätt och ett pragmatiskt användande av teori-U, eklektiskt hanterat teorier från olika forskningsfält. Först har vi undersökt hur människors uppfattning om staden kanaliseras genom metaforer och hur det påverkar våra städer och våra liv. Därefter har vi med stöd av komplexitetsteori, kaosteori och systemteori undersökt staden som en helhetsmetafor. Tillsist, med hjälp av i huvudsak Ken Wilbers integralfilosofi och Gilles Deleuze eklektiska filosofi når vi vår syntes om det vi kallar Stadens interna och externa samutveckling som på sätt och vis sätter stadens metaforer i ett sammanhang. / We have seen a need to embrace human potential as a key factor for sustainable development. With a background in a doxological epistemology we have taken the role of the bricoleur, and based on a heuristic approach and a pragmatic use of Theory U we have dealt with different research fields in an eclectic fashion. First, we have investigated how people´s perceptions of the city are channeled through metaphors and how it affects our cities and our lives. Drawn on complexity theory, chaos theory and systems theory, we examined the city as a whole. Finally, using Ken Wiber´s Integral Philosophy and the philosophy of Gilles Deleuze we reach our synthesis called The City´s Internal and External Co-evolution, which puts metaphors of the city in a context.