Syftet med föreliggande arbete är att med utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nätverk av mänskliga och icke-mänskliga aktörer påförskolegården. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori är utgångspunkterför studien. Vårt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien på en förskolegård under tre tillfällen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmärksammat som återkommande i det empiriska materialet. Dessa tre teman är:Tafattlekar, Stoppande och Makt i leken. Pojkarna leker tafattlekar på förskolegården ochförhåller sig till det material som framkommer på förskolegården. De mänskliga och ickemänskligaaktörerna är med och påverkar vilka pojkarna blir i en situation. Det har ävenuppmärksammats att pojkarna blir stoppade i deras lek på förskolegården. Många gångeranses pojkarnas lek för stökig och stoppas. Det belyses även att pojkarna intar maktpositioneri leken när de förhåller sig till vissa materialiteter.

Syftet till denna studie är att undersöka vilka aktörer som påverkar religionslärarens didaktiska förutsättning till undervisning i religionskurserna. I studien utfördes semistrukturerade intervjuer på en gymnasieskola i syfte att åskådliggöra vilka aktörer som påverkar religionslärarens förutsättningar. I resultatet presenterar författarna en illustrerad kartläggning av aktörerna som påverkar läraren i nätverket. Teorin som författarna utgått ifrån i studien är Aktör-Nätverksteorin som anser att mänskliga ting samt ickemänskliga ting har samma möjlighet att påverka en annan aktör, vilket denna regel enligt Aktör-Nätverksteorin kallar för symmetriregeln. Slutligen kommer författarna i analysen- och diskussionen erbjuda teorin en tentativ utfyllnad i form av en ny aktör kallad dimensionell aktör.

Det finns inte mycket forskning kring hur ett nytt redovisningssystem börjar i en organisation. Forskning kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning har bidragit till en nyfikenhet att studera det tidiga skedet av ett eventuellt nytt system för redovisning av hållbarhet. Detta har bidragit till ett ökat intresse av att studera nätverk och relationer mellan aktörer där vi ställer oss i mitten av handlingarna i en organisation för att möjligtvis ta del av det tidiga skedet. Syftet med denna studie är att studera hur hållbarhetsredovisningen konstrueras, med konstrueras menar vi hur ett nytt hållbarhetsredovisningssystem möjligtvis kan tas fram.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med anställda som arbetar med sociala och miljömässiga frågor i Borås Stad. Studien har en fallstudiedesign med ett snöbollsurval. Totalt har vi intervjuat åtta anställda i kommunen varav fyra tjänstemän och fyra politiker. I empirin och analysen har vi arbetat utifrån en induktiv ansats med ett etnografiskt perspektiv. Vi har skapat egna kategorier med inspiration från Actor-network theory som metodteori. Vi har analyserat empirin utifrån metodteorin och strukturerat upp det empiriska materialet i syfte att tydliggöra våra observationer under kategorierna involverade aktörer, aktörers intressen, konflikter och hinder samt översättning.Vi har observerat att kommunen befinner sig i processen av att möjligtvis utveckla ett nytt system för redovisning av hållbarhet. Kommunen behöver fokusera på att integrera de tre hållbarhetsdimensionerna med varandra samt hur kommunen ska beräkna sociala och miljömässiga effekter uttryckta i ekonomiska termer. Studien visar på att den finansiella redovisningen har en betydande roll i kommunen och att förändringsarbete inte är förespråkat. För att bryta gamla arbetsmönster och tankesätt bör kommunen uppmärksamma sin situation och identifiera problem. Studien pekar på verkligheten där vi uppmärksammar kommunens situation. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommunen bör bilda ett nätverk. När ett nätverk bildas integrerar aktörer med varandra där de blir aktörer i ett nätverk och får värde genom interaktion, därmed kan komplexiteten i organisationen reduceras. Bildandet av ett nätverk kan möjligtvis bidra till rekonstruktion av kommunens system för redovisning av hållbarhet. / There is not much research on how a new accounting system begins in an organization. Scientific research concerning sustainability and corporate sustainability reports has contributed to a curiosity of studying the early stages of a new possible sustainability accounting system. This has contributed to an increased interest in studying networks and relationships between actors by putting ourselves in the middle of the actions in an organization to possibly take part of the early stages. The purpose of this study is to study how corporate sustainability reports are constructed, with construction we mean how a new sustainability accounting system may be developed.We have conducted qualitative interviews with employees who work with social and environmental issues in Borås municipality. The study applies a case study design and a snowball selection. In total, we have interviewed eight employees in the municipality, four of whom are officials and four are politicians. During the empirics and analysis, we have applied an inductive approach with an ethnographic perspective. We have created our own categories with inspiration from Actor-network theory as method theory. We have analyzed the empirics based on the method theory and structured the empirics in order to clarify our observations under the categories involved actors, actors interests, conflicts and obstacles as well as translation.We have observed that the municipality is in the process of possibly developing a new sustainability accounting system. The municipality need to focus more on integrating the three dimensions of sustainability with each other and also how the municipality is to calculate social and environmental effects expressed in economic terms. The study shows that the financial accounting has a significant role in the municipality and that change is not advocated. To break old work patterns and ways of thinking the municipality should pay attention to its situation and identify problems. The study points towards the reality where we focus on the situation of the municipality. Altogether, we conclude that the municipality should create a network. When a network is created actors integrates with each other as they become actors in a network and gain value through interaction, thus reducing the complexity of the organization. The creation of a network may possibly contribute to a reconstruction of the municipality's sustainability accounting system.This paper is written in Swedish.