Syftet med denna uppsats har varit att granska påståenden om djurs rättigheter och tolkningen av rättvisa för ickemänskliga djur utifrån Martha C. Nussbaums förmågemodell, och undersöka om den är förenlig med en fortsatt djurhållning. För att besvara min frågeställning har jag studerat Nussbaums förslag om hur människan kan och bör främja förmågor när det kommer till andra arter, samt direkta liksom indirekta kommentarer inom ämnet från utilitaristen Peter Singer och abolitionisten Gary L. Francione. Nussbaum är trevande i sitt försvar av rättigheter för ickemänskliga djur och motsätter sig inte dödandet av dem – även om detta konstateras som en form av skada, görs viss skillnad mellan olika arter och dödandet av dem värderas olika både utifrån art och syfte. Denna tanke återfinns inom utilitarismen, där det främsta målet är att minska lidande men dödandet av andra arter kan rättfärdigas av ändamål såsom kulinarisk njutning och ekonomisk vinning. Inom det abolitionistiska synsättet krävs nolltolerans när det gäller nyttjandet och dödandet av ickemänskliga djur, grundat i att det saknas en moralisk grund för människan att döda kännande varelser när andra valmöjligheter finns. Min slutsats blev att oavsett vilken teori vi ansluter oss till har vi i egenskap av människor en maktposition i relationen till ickemänskliga djur, vilket medför en skyldighet att inte utsätta andra arter för lidande eller ta deras liv ifrån dem då det inte är en fråga om en absolut nödvändighet.

Med hjälp av de genomförda observationerna uppdagas estetikens essens tillsammans med dess essentiella beståndsdelar. Genom litteraturen kring estetik och den neomaterialistiska teorin som studien presenterar, anser vi att det finns en koppling mellan teorins syn på materialiteter i ständigt sammanflätande företeelser av agens och kraft samt estetikens förmåga att förbinda mänskliga- och ickemänskliga materialiteter. Studien förankras i kvalitativ forskning med en etnografisk fältstudie som metod för datainsamling. I resultatet av analyserna synliggörs estetiken på ett nytt sätt där teorin belyser materialets likvärdiga handlingskraft så som människan har.

Studies syfte är att undersöka hur barns egna medhavda leksaker används på förskolan, samt vilken betydelse de tillskrivs i verksamheten av såväl barn som pedagoger och vårdnadshavare. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar för att konkretisera vårt syfte: Hur används de medhavda leksakerna av barnen? Hur ser pedagogerna på de medhavda leksakernas funktion och användning? Hur förhåller sig vårdnadshavare till att barnen kan och får ta med sig leksaker till förskolan? I studien har vi använts oss av de centrala begreppen tolkande reproduktion, ickemänskliga aktörer och symboliskt värde för att tolka det empiriska materialet. I kapitlet tidigare forskning berör vi leksaker som begrepp, leksaker som kommunikation, leksaker som lärandeobjekt, leksaker som könsstereotypa, leksaker som övergångsobjekt och leksaker som kan vara problematiska. Vi har använts oss av en kvalitativ forskningsmetod vid insamlingen av empirin. Empirin består av tre observationstillfällen, intervjuer med tre pedagoger och enkäter utskickat till åtta vårdnadshavare, alla delar är insamlade och utförda på samma avdelning. Studiens resultat visar hur barnen på olika sätt använder den medhavda leksaken i verksamheten. Vi har sett att den medhavda leksaken återfinns på tre olika sätt; i leken, som övergångsobjekt och att den bara är där. Den vanligaste funktionen är att den medhavda leksaken återfinns i leken. I resultatet framkom det att pedagogerna hade olika syn på den medhavda leksakens funktion och bland vårdnadshavarna var det tydligt att synen på den medhavda leksaken skiljde sig. Två pedagoger ansåg att det fungerade medan den tredje var tveksam till de medhavda leksakerna. Bland vårdnadshavarna såg vi att de antingen var positiva eller negativa till den medhavda leksaken. Pedagogernas och vårdnadshavarnas tidigare erfarenheter och åsikter avspeglade sig i vad barnen fick ha med sig och i vilka regler som fanns på förskolan.

Denna uppsats behandlar särskiljningen mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende. Mitt syfte är att utifrån en värdegrund baserat i mänskliga rättigheter och frågeställningarna ”Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?” och ”Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?” ifrågasätta varför rätten till liv förnekas ickemänskliga djur. Min tes är att andra djur har rätt till liv och tanken är att genom att belysa den antropocentriska världsbilden som präglar samhället synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot människor och förtryck riktat mot andra djur. Jag utgår från de juridiska och politiska instrument som berör vårt förhållande till andra djur för att fastslå gällande rätt. Det följs av en analys av moralfilosofiska teorier i vilka andra djur tas i beräkning och där jag ifrågasätter hur väl utilitarismen och särskilt då Peter Singer kan leva upp till att vara en djurrättsförespråkare. Jag avslutar med att konstatera att för att komma till bukt med övergrepp som sker mot människan såväl som mot andra djur måste sambandet mellan förtrycket mot människor och andra djur tydliggöras och få ett erkännande. / This essay examines the basis of the distinction between human and non-human animals when it comes to considering the claim of rights. My purpose is to question why the right to life is denied non-human animals with the basis in values that human rights is founded on and the questions “Is a distinction between human and non-human animals justified when it comes to considering the claim of rights?” and “Why is non-human animals denied the right to life?”. My thesis is that non-human animals have the right to life. I intend to show the connection between oppression against human and non-human animals by illuminating the anthropocentric conception of the world that characterize our society today. I begin with settling what law and politics says about our relationship to non-human animals by examining relevant documents. Then there is an analysis of ethical theories which is considering non-human life where I question how well utilitarianism and especially Peter Singer function as a animal rights advocate. I finish with a conclusion about our need to recognize the connection between oppression against human and non-human animals to come to end with all oppression.