Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande. Delaktigheten i de olika projekten är beroende på faktorer som engagemang och hur projektet påverkar informanternas vardag. Medborgarskapet i skolan är beroende av om man ser det som ett individuellt ansvar eller som en kollektiv process. Ses eleven som icke-kompetent lägger man bördan att ändra detta på individen. Människosynen är avgörande för om man ser medborgarskap som något som eleverna och ungdomarna har rätt till idag eller om det är något de ska ha möjlighet till i framtiden.

<p>Science Fiction har sedan sin uppkomst gestaltat samhället och de samhällsfrågor som för sin tid är aktuella. Alltifrån ifall människans existens är kroppslig eller andlig, till vad som händer när livsformer från andra planeter kommer till Jorden, har diskuteras i Science Fiction. I tv-serien Battlestar Galactica gestaltas och problematiseras vår samtid. Genom att flytta mänskligheten från Jorden och ut i rymden, där de konfronteras med en mängd etiska och moraliska frågor – tvingade att se över vad de själva är och vad de håller på att bli. Undersökningen avser att besvara frågor kring hur BG gestaltar människan och hennes förhållande till etik, moral, politik och religion.</p>

Bakgrund: Intresset för studien och ämnesområdet väcktes genom en verklig händelse när vi tog kontakt med en optiker för en önskad synundersökning. Företaget, vilket för några år tillbaka implementerat ett CRM-system ansåg sig erbjuda stor kundfokus genom det införda systemet. Dock visade resultatet på motsatsen när vi vid ett flertal tillfällen försökte nå företaget utan framgång och även genom ett mindre trevligt bemötande när vi tog kontakt med företaget genom att besöka deras butik. Customer Relationship Management (CRM) har under det senaste årtiondet blivit ett allt mer omtalat och diskuterat ämne samt en allt mer populär och prioriterad investering för att förbättra sina kundrelationer och på så sätt öka sina inkomster och förbättra sina resultat. Dock visar tidigare forskning på en stor problematik angående implementeringsprocessen av systemet, att näst intill fyra av fem företag upplever ett stort missnöje och utebliva resultat. Syfte: Studien är inriktad mot att undersöka implementeringsprocessen av ett CRM- system i syfte att identifiera vilka delar i processen som är kritiska för att nå ett lyckat resultat. Vidare skall studien även ge svar på frågan om vilka faktorer som kan ses påverka utfallet och som därmed kan anses vara kritiska för att uppnå en lyckad implementering och ett lyckat resultat. Inom ramen för syftet kommer vi besvara följande frågor: Vilka aspekter i implementeringsprocessen kan ur ett teoretiskt samt empiriskt perspektiv beskrivas som kritiska? Om, och i så fall, på vilket sätt det föreligger likheter eller skillnader mellan de teoretiskt kritiska aspekterna och det empiriska resultatet? Om, och i så fall, hur kan gemensamma samband mellan aspekter och faktorer mellan i de i studien ingående företagens implementeringsprocesser urskiljas och beskrivas? Genomförande: Studien har en induktiv, hermeneutisk samt explorativ ansats där interna aspekter samt faktorer studeras inom ramen av små och medelstora svenska företag inom Linköpings kommun. Vidare har referensramen skapats genom litteraturstudier och empiriska data är erhållen genom kvalitativa intervjuer på fem olika företag. Resultat: Genom studiens resultat har vi, ur ett teoretiska samt ur ett empiriskt perspektiv, identifierat tre kritiska aspekter (människan, processen samt teknologin) samt tre kritiska faktorer (ledarskap, strategi och integration) inom implementeringsprocessen. Vidare har den empiriska undersökningen utöver dessa urskilt en ytterligare faktor, vilken är företagskulturen där tyngden ligger i medarbetarnas attityder, anpassning, samarbete samt viljan till förändring. Den mänskliga aspekten har även visat sig vara mycket kritisk, där den ur båda perspektiven beskrivs som avgörande för ett lyckat resultat. Studiens genomförande har även resulterat i iakttagelser av företagens olika definitioner och synen på användandet av systemet, alltså skiljer sig syftet vilket leder oss till ett utvärderingsdilemma när det gäller förväntade och lyckade resultat. Den varierande bilden av systemet gör en generell jämförelse missvisande och svårtolkad genom att företagen inte har klara syften med införandet och i många fall förväntar sig ett resultat vilket ej motsvarar deras egna insatser och arbete. Förväntar företagen sig ett visst resultat utan att tillföra de rätta resurserna kommer de säkerligen anse att resultatet inte blev det som förväntades och att införandet därmed blev ett misslyckande. Det handlar alltså om att företagen måste veta vad de vill uppnå och utforma ett klart syfte med sitt CRM-införande. Detta för att tillföra rätt resurser och uppnå ett lyckat resultat, vilket bör anses lyckat i jämförelse med ett realistiskt syfte samt i förhållande till de resurser som tillförts. Systemets komplexitet fordrar planering och insikt om en krävande implementeringsprocess. Den splittrade bilden av systemets användning samt syfte leder till en rad olika problem där den mänskliga aspekten spelar en avgörande roll. Dock kan en tydlig strategi som förmedlar syftet samt kraven på anpassning och förändring minska dessa mänskliga symptom och leda till ett lyckat resultat. / Tillägg på ämne/kurs: Även Magisteruppsats från internationella ekonomprogrammet

As a result of an increasingly digital society, an even higher demand regarding a reliable information security can be seen. In the past, IT-security was something that mostly affected the IT departments of organizations, today it has become an obvious part of the business. A majority of the safety measures that have been implemented in organizations earlier are of technical character. Nowadays, an increasing need to involve the user can be seen. The impacts of the human factor and human contribution can be seen as two main concepts with reference to theory within the area. In email security, which is in fact the most common attack vector, the human factor is taken advantage of in order to gain access to the organization. As the attacks are getting worse and appearing more frequently, the purpose of this study is to see in what ways organizations should and could work with the human factor and human contribution in order to succeed in their information security work. A literature study and semi-structured interviews have been conducted in order to gather empirical data. The results show that in order to succeed with the information security work, organizations have to take the cognitive abilities into consideration. This involves creating awareness around the topic, establishing an understanding and making sure the employees realize the consequences and impact an action can result in. A recurring challenge within organizations can also be seen regarding being able to meet the needs of each individual employee.

Science Fiction har sedan sin uppkomst gestaltat samhället och de samhällsfrågor som för sin tid är aktuella. Alltifrån ifall människans existens är kroppslig eller andlig, till vad som händer när livsformer från andra planeter kommer till Jorden, har diskuteras i Science Fiction. I tv-serien Battlestar Galactica gestaltas och problematiseras vår samtid. Genom att flytta mänskligheten från Jorden och ut i rymden, där de konfronteras med en mängd etiska och moraliska frågor – tvingade att se över vad de själva är och vad de håller på att bli. Undersökningen avser att besvara frågor kring hur BG gestaltar människan och hennes förhållande till etik, moral, politik och religion.

This essay aims to examine how the synthetic non-human subjects, EDI and Legion, are constituted in terms of their bodies, gender, desire and emotion, in the gaming series Mass Effect. In a close-gaming method I also want to explore in which way the gamer can effect or even change the expressions of the body, gen­der, desire, and emotion made by the synthetic non-human subjects. In order to do this I use Judith Butlers and Sara Ahmeds queer theory, and Donna Haraways cyborg feminism. I concluded that EDI em­braces her embodiments and is given a highly sexualized female body, being more of a woman than a machine. While Legion is rather embracing disembodiment and is given a non sexualized, androgynous male body, be­ing more of a machine than a man. The gamer can decide whether EDI should have a romance with a human in the game or not, but the gamer cannot in the same way decide whether or not Legions and EDIs subject­ivity will be reco­gnized as human subjectivity or at least almost-human subjectivity.

This study has two aims and addresses two areas of investigation. The first aim is to examine, in four novels and their textual worlds, what role is played by collective self-images and essentialist identities in maintaining power structures in regard to gender, class, norms for mental functions, and ethnicity. Whether, and if so, how, the novel’s deconstruction of language and images can function as resistance to hegemonic oppression? What does the encounter between the privileged collective and the marginalized look like in the novel, and what happens in this encounter? The project’s second aim is to probe what criticism of, and what strategies for resistance to, various power structures reading can provide. To what extent is it possible to speak of responsibility for, and in, the reading of fictional works? What role is played by the (un)expected and the conditionality in the poetical novel’s ethical demands on the reader? What might reading as an ethical practice mean and entail? The dual aim situates this dissertation in an interdisciplinary field between ethics, literary studies and aesthetics. In this study despair is the fundament on which the ethical reader stands to approach literature. Rather than discovering meanings, finding examples, or experiencing empathy, it is being engaged in the conditions determined by suffering and injustice that constitutes ethical reading. The novels Drömfakulteten (The Dream Faculty) by Sara Stridsberg, Hevonen häst (Hevonen Horse) by Annika Korpi, Montecore by Jonas Hassen Khemiri, and Personliga pronomen (Personal Pronouns) by Daniel Sjölin comprise the material for the study. They are analysed in terms of deconstructive hermeneutics. Theories brought to bear are primarily Gayatri Spivak’s post-colonial and Emmanuel Levinas’ phenomenological thinking about ethics, together with ideas from, among others, Derek Attridge, Judith Butler, and Sara Ahmed. The readings of the novels are done via four points of entry: identity, the body, the human, and the post-political, as part of the project’s work process, with each reading leading to new questions and critical interventions. The analysis points to a responsibility in relation to identity, a practice where oneself is shifted and transformed. This responsibility also encompasses accountability for the normative orders that need to be changed. Literary projects per se cannot achieve this, but they can be read as a stab at resistance, material for the reader to elaborate upon. This responsibility is an ethical practice that is not completed, that has uncertainty inscribed in its very essence, and that is reinvigorated with each new reading.