Battlestar Galactica (2003) is a textually rich cultural product with much to say about the ever-changing global dynamics and social relations of Earthly inhabitants. Through the familiar science fiction tropes of catastrophe, space travel, and cyborgs, this study aims to reveal the discursive frameworks that inform identity politics and knowledge production as they relate to self/Other. Postcolonial theory guides the structure of this study through the influential insights of Homi Bhabha, James Clifford, and Robert J.C. Young. The first chapter investigates the ways in which colonial discourse exercises power and sanctions difference through the stereotype. Chapter two explores the justifications for and ramifications of physical colonization of subjugated peoples, while chapter three reads several characters in BSG as occupying a third space whereby binary notions of subjectivity are problematized in favor of hybridity. Overall, this study argues that through the allegorical interplay between a recognizable self and alien other, viewers can come to better understand the discursive conditions of their existence and, perhaps, locate sites of resistance inside the ideological prison within which we are all prisoners. / text

<p>Abstract</p><p>Titel: Myter som sanning i ”Battlestar Galactica”</p><p>Författare: Ulf Liedström och Maria Dovgan</p><p>Handledare: Malin Nilsson</p><p>Examinator: Veronica Stoehrel</p><p>Typ av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07</p><p>Plats: Högskolan i Halmstad</p><p>Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka myter som finns i TV-serien ”Battlestar Galactica” och hur de används för att säga något om vår kontemporära syn på vetenskap, politik och religion.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. Jung</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad används i serien och att de används för att få tittaren till att reflektera över det nutida samhällets brister och därmed är serien också väldigt samhällskritisk till sin karaktär.</p><p>Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung</p>

Abstract Titel: Myter som sanning i ”Battlestar Galactica” Författare: Ulf Liedström och Maria Dovgan Handledare: Malin Nilsson Examinator: Veronica Stoehrel Typ av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07 Plats: Högskolan i Halmstad Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka myter som finns i TV-serien ”Battlestar Galactica” och hur de används för att säga något om vår kontemporära syn på vetenskap, politik och religion. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. Jung Resultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad används i serien och att de används för att få tittaren till att reflektera över det nutida samhällets brister och därmed är serien också väldigt samhällskritisk till sin karaktär. Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung

This thesis explores the intersection of folkloric ritual theory and popular culture, expressed in science fiction television. The three-part rite of passage model established by folklorist Arnold van Gennep and later expounded upon by anthropologist Victor Turner is used as an analytical tool to establish the themes and structures of two popular television programs, Battlestar Galactica and Doctor Who. Both contain structures that resemble a rite of passage and exhibit a particular feature of the liminal stage of a rite of passage: ludic recombination. In the discussion of Battlestar Galactica, the plot arc of the entire series is analyzed as a rite of passage. On Doctor Who, the ritual model is examined as a structural component of the "companion" character. The structure and features of rites of passage allow science fiction narratives to explore sociocultural issues and existential themes in a meaningful way.

<p>Science Fiction har sedan sin uppkomst gestaltat samhället och de samhällsfrågor som för sin tid är aktuella. Alltifrån ifall människans existens är kroppslig eller andlig, till vad som händer när livsformer från andra planeter kommer till Jorden, har diskuteras i Science Fiction. I tv-serien Battlestar Galactica gestaltas och problematiseras vår samtid. Genom att flytta mänskligheten från Jorden och ut i rymden, där de konfronteras med en mängd etiska och moraliska frågor – tvingade att se över vad de själva är och vad de håller på att bli. Undersökningen avser att besvara frågor kring hur BG gestaltar människan och hennes förhållande till etik, moral, politik och religion.</p>

This thesis examines the theme of robot rebellion in SF narrative as an incarnation of Hegel’s Master/Slave dialectic. Chapter one analyzes the depiction of robot rebellion in Karel Capek’s R.U.R. Chapter two surveys posthuman theory and offers close readings of two contemporary SF television series that exemplify ontologically progressive narratives. The thesis concludes that posthuman subjectivity sublates the Master/Slave dialectic and encourages practical posthuman ethics.

No description available.

No description available.

Il est question d’analyser une tendance marquée des séries de science-fiction contemporaines, qui proposent un récit complexe et feuilletonnant, impliquant une intense participation de la part des spectateur.ice.s ; ces dernie.re.s se voient promettre, via l’énigme, la quête et/ou le voyage dans le temps, un dénouement qui serait la conséquence logique des évènements mis en scène. Au travers des énigmes de Lost (2004-2010, ABC), de la quête des humains dans Battlestar Galactica (2004-2009, Sci-Fi) ou de l’utilisation du voyage dans le temps dans Doctor Who (2005- ?, BBC1), il est possible de déceler des mécanismes narratifs visant à entretenir l’illusion d’une progression réfléchie vers un dénouement tantôt mis en avant, tantôt repoussé, dans un contexte de production où les scénaristes ne sont pas maîtres de leur récit. Babylon 5 (1993-1999, TNT), série dont le récit a été effectivement prévu à l’avance, sert de maître-étalon, tandis que Fringe (Fox, 2008-2013) permet d’envisager les limites de cette tendance. La capacité de ces programmes à construire une « intrigue macroscopique » à l’échelle de la série toute entière, éclaire plus largement les processus narratifs à l’œuvre dans la majorité des séries narrativement complexes contemporaines (au sens de Mittell). Au fil des liens avec l’intrigue des cycles littéraires, et d’une méthodologie centrée sur la visualisation de l’intrigue macroscopique, on peut, en s’appuyant sur une narratologie des séries télévisées encore expérimentale, entrevoir une poétique de l’écriture prospective télévisuelle. Dans une perspective contextualiste, il est vital de garder en vue les conditions d’écriture, de production et de réception de ces objets atypiques ; en retour, ces récits prospectifs apportent un nouvel éclairage au projet d’une narratologie transmédiatique porté par les études contemporaines du récit. / The aim of this work is to analyse a specific trend in contemporary science-fiction TV series : narratively complex programs (Mittell) that require an increased investment from the viewer and seem to make the promise of a logical and fulfilling ending where truth is revealed, quests are achieved and time-travel paradoxes are resolved. Looking at the mysteries from Lost (2004-2010, ABC), the quest of the Thirteenth Tribe in Battlestar Galactica (2004-2009, Sci-Fi) or the never-ending use of time-travel in Doctor Who (2005- ?, BBC1), it is possible to isolate narrative mechanisms that alternately foreshadow and defer the ending, in a world where writers can’t have full control over the plot. Babylon 5 (1993-1999, TNT), a show written in advance by its creator, will be our Rosetta Stone, while Fringe (Fox, 2008-2013) will take us to the edge of that growing trend. These programs’ ability to construct a “macroscopic plot” on the scale of the entire series, shines a light on narrative process operating in the majority of narratively complex TV series. Taking a closer look at research on literary cycles, and creating narrative diagrams to visualize this macroscopic plot, it is possible to outline a poetic of prospective writing, drawing on television series narratology. Following a contextualist view, it is important to consider the writing, production, reception of these programs; in return, studying macroscopic plots in TV series can give new clues for transmedial narratology (Herman).

Science Fiction har sedan sin uppkomst gestaltat samhället och de samhällsfrågor som för sin tid är aktuella. Alltifrån ifall människans existens är kroppslig eller andlig, till vad som händer när livsformer från andra planeter kommer till Jorden, har diskuteras i Science Fiction. I tv-serien Battlestar Galactica gestaltas och problematiseras vår samtid. Genom att flytta mänskligheten från Jorden och ut i rymden, där de konfronteras med en mängd etiska och moraliska frågor – tvingade att se över vad de själva är och vad de håller på att bli. Undersökningen avser att besvara frågor kring hur BG gestaltar människan och hennes förhållande till etik, moral, politik och religion.