Världen står inför en framtid där det enskilda resandet måste minska i och med att koldioxidutsläppen ökar och luftkvaliteten försämras. Resor med mobilitetstjänster kan vara ett sätt att resa hållbart och därmed adressera våra hållbarhetsproblem. Mobilitetstjänster kombinerar flera färdsätt i en och samma tjänst, utmaningen med nya resetjänster är att motivera användare till anpassning av sitt beteende gentemot färdmedel och behov, samt att få dem att engageras till en långsiktig användning. För att mobilitetstjänster ska fungera i samhället krävs det att de engagerar användarna till att förändra sina resvanor, exempelvis genom incitament som visar på att ett alternativ är bättre än ett annat. Att resa med mobilitetstjänster som kan visa på konsekvenser vid val och nyansera information kan vara en lösning på utmaningen med enskilda resor och otydlig information till användare. Spelifiering har tidigare använts i digitala tjänster som ett sätt att öka engagemang och motivation -därför finns det potential att använda det i kontexten mobilitetstjänster med. Studien har undersökt hur spelifiering som verktyg kan öka transparensen vid val. Med en designorienterad ansats har kvalitativa intervjuer och utvärdering legat till grund för studien. Fyra riktlinjer har identifierats genom en förstudie. Riktlinjerna utvärderades i en prototyp som representerade en spelifierad digital tjänst för mobilitetstjänster, där användares val i tjänsten var i fokus.

In Sweden, we currently have a climate impact significantly higher than the global average and we need to drastically change our travel patterns. This study aims to investigate Eskilstuna Kommunfastigheter AB's conditions for developing a mobility house by conducting qualitative and quantitative surveys on tenants' attitudes to such services and to identify barriers and opportunities of existing mobility companies. This should result in key factors that successfully could help Eskilstuna Kommunfastigheter in the design of projects concerning the implementation of mobility houses. Seven key factors were identified, of which the most important was a business model that satisfies customer demand. In the case of Eskilstuna Kommunfastigheter, it is necessary to do a thorough market research that highlights the tenants' demand. This study found that the real estate company's tenants are receptive to bike sharing services, which coincides well with the company's current ability to provide mobility services.

Syftet med arbetet är att undersöka planeringsstrategierna nudging och medborgardeltagande. Arbetet undersöker hur Uppsala kommun använder sig av nudging i stadsplaneringen för hållbara urbana livsstilar samt hur man kombinerar strategierna genom hållbarhetsvandring som metod. Syftet är att undersöka hur en kombination av strategierna kan omfördela makten om vem som avgör vad som är det rätta valet för hållbara urbana livsstilar. Litteratur om strategierna samt tidigare forskningsresultat från Sveriges Lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket har undersökts. Intervjuer med Uppsala kommun samt SLU har använts som metod för att besvara arbetets frågeställningar. Resultatet av detta arbete visar att nudging som strategi i stadsplaneringen ser annorlunda ut än hur den beskrivs i beteendeekonomin, och det krävs reflektion över hur man använder begreppet i planeringen. Hållbarhetsvandring som metod kan omfördela makten om vem som avgör hur platser ska användas, men bara om gemensamma beslut följs upp och metoden inte endast blir en symbol i planeringsprocessen. Det finns motsättningar i att endast låta expertkunskap styra eller att medborgare fattar beslut endast utifrån personliga åsikter om hållbara urbana livsstilar. Genom att låta olika kunskaper mötas kan strategierna kombineras. På så sätt kan makten omfördelas om vem som avgör vad som är det rätta valet för hållbara urbana livsstilar.

Den här uppsatsen undersöker boendes mobilitetsmönster och uppfattningar i relation till hållbar mobilitet i Rosendal, Uppsala. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken grad de boende i Rosendal använder hållbara färdmedel i sin vardagliga mobilitet i relation till områdets fysiska, institutionella, sociala och kulturella förhållanden. För att genomföra undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Data har samlats in utifrån en enkät, varpå olika typer av statistiska analyser har uppförts. En intervjustudie har ytterligare henomförts för att samla in djupare information som leder till kompletterad förstålse i relation till de boendes mobilitetspraktiker. För att tolka resultatet har teoretiska utgångspunkter inom transportgeografin använts vilka är anpassade till det så kallade mobilities paradigmet. Paradigmet lyfter fram aspekter som främst är sammankopplade med den sociala och kulturella kontexten i relation till mobilitetspraktiker. Den här uppsatsen försöker belysa hur den fysiska och institutionella kontexten förknippas med den sociala och kulturella i frågan om hållbar mobilitet. Det hållbara mobilitetsbeteende är snarare ett resultat av den fysiska kontexten än de implmenterande mobilitetstänsterna. Uppsatsen lyfter fram att även den sociala och kulturella kontexten måste tas hänsyn till. Det anses att ett barn-, ålders- och genusperspektiv måste integreras i de relevanta policyerna på ett bättre sätt. Uppsatsen pekar även på att kommunikationen av de befintliga mobilitetstjänsterna till de boende även skulle kunna förbättras.

Congestion and pollution are challenges that have started to build pressure on urban cities to introduce more environmental-friendly transportation alternatives. One transport solution that has gained attention in the light of digitalization is a concept called mobility as a service (MaaS) that has the potential to change how people travel today. However, the main issue related to MaaS is that there is no sustainable or long-term business model in place, and it is unclear how value can be created for actors that are considering to integrate themselves to this ecosystem. The purpose of this study is to investigate what the potential opportunities and challenges are from a transport operator’s perspective when considering to integrate their transportation service to MaaS. This study further addresses the key elements that are needed in this service and its system-level enablers, as well as, how transportation operators’ ability and desire differ to influence the development of MaaS. The study is moreover built on a qualitative research approach where actors from both private and public organizations were interviewed. The gathered data was in combination with a literature review and business model theory analyzed to provide an answer to the current opportunities and challenges with MaaS. The results indicate that both public transport and carpools are essential parts to even consider developing MaaS further and to be able to compete with privately owned vehicles. To be able to make MaaS an attractive transportation solution and to be able to develop this service further, thirdparty resellers have to be granted permission by PTA’s to sell their travel tickets, and that carpool cars have to be given a definition to receive parking subsidies. Next, it was concluded that a clearer added value is needed in order for private and public transportation operators to see the actual value that MaaS could potentially offer their businesses and customers. Moreover, both roles and responsibilities have to be determined to make transport operators aware of how an integration of their service into the MaaS ecosystem could affect them. Additionally, transportation operators that are operating within procured public traffic are limited in their ability to influence the development of MaaS, since they do not have the mandate to make that decision. On the contrary, private transport operators do have the ability to affect the development of MaaS and could have the potential to create their own MaaS solution. / Till följd av ökad trafikträngsel och ökade utsläpp inom transportsektorn i storstadsregioner så efterfrågas nya hållbara resealternativ. Ett koncept som kallas mobilitet som tjänst (MaaS) har därför ökat i intresse de senaste åren och tros ha potentialen att förändra människors sätt att resa. En av de stora utmaningarna för MaaS är dock att det ännu inte har presenterats någon hållbar affärsmodell och det är oklart hur värde kan skapas för de aktörer som överväger att integrera sig till detta ekosystem. Därför är syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder som transportoperatörer ser i samband med att integrera sig till ett MaaS koncept. Dessutom undersöks det vilka element som anses vara nödvändiga för att MaaS ska fungera samt hur transportoperatörernas möjlighet och förmåga till att påverka utvecklingen av MaaS skiljer sig. Studien är byggd på en kvalitativ ansats vilket innebär att både offentliga och privata aktörer från transportindustrin intervjuades. En litteraturgranskning och affärsmodellteori användes som utgångspunkt i analysen av det insamlade empiriska underlaget. Resultatet i studien indikerar att kollektivtrafik och bilpooler är nödvändiga element i en MaaS tjänst som måste finnas på plats för att MaaS ska kunna konkurrera med det privata bilägandet. För att fortsätta utveckla Maas måste tredjepartsleverantörer få tillåtelse att sälja kollektivtrafikbiljetter och bilpoolsbilar behöver definieras för att kunna kvalificeras för parkeringssubventioner. Dessutom krävs det att MaaS kan uppvisa ett tydligt värde för privata -och offentliga transportoperatörer och deras kunder. De ingående aktörernas roller och ansvar behöver bestämmas för att på längre sikt förstå hur en integration till MaaS påverkar deras tjänst. Det kunde även konstateras att transportoperatörer som jobbar som underleverantörer inom upphandlad kollektivtrafik är mer begränsade till att påverka utvecklingen av MaaS då de inte innehar mandat för beslutsfattande. De transportoperatörer som jobbar på kommersiell marknadsbasis har däremot inga begränsningar till att påverka utvecklingen av MaaS.

It is widely recognized that the world’s over-reliance on transportation contributes to many environmental problems, especially in urban areas. Sustainable  mobility is a solution and an important dimension of a Smart City. Shared mobility services are part of sustainable mobility and they are widening its portfolio especially in the past decade. However, the number of users is still low compared to its high potential, and innovative solutions can only succeed with the combination  of increasing the awareness of citizens, incentivizing them, and promoting their behavioural change. This paper is dedicated to the shared mobility business models as part of the collaborative consumption, and finding out the challenges and opportunities of this emerging market in a Swedish context and comparing it to a Moroccan one.  The goal is to explore the key features of the main market players and the possible ways of improvements that could possibly take carpooling and car-sharing to a next level. It explores the high potential of gamification and other mechanisms to incentivize voluntary behavioural changes towards shared  mobility solutions. In a first place the theoretical part provide an overview of the shared mobility in general with its different aspects highlighting the role of new technologies and internet in the development of this concept. An online survey aimed at testing the knowledge of the respondents on the concept, discover which elements affect  their involvement and find out how things can be improved by analysing the feedbacks. / Det är allmänt känt att världens beroenden av transporter bidrar till många miljöproblem, särskilt i stadsområden. Hållbar mobilitet är en lösning och en viktig dimension i en smart stad. Delade mobilitetstjänster är en del av hållbar mobilitet och dess portfölj har utökats särskilt under det senaste decenniet. Antalet användare är dock fortfarande lågt jämfört med den höga potentialen och innovativa lösningar kan bara lyckas med kombinationen av att öka medvetenheten om medborgarna, stimulera dem och främja deras beteendeförändringar. Denna rapport är inriktat på affärsmodellerna för delad mobilitet som en del av konsumtion genom samarbete och identifierar utmaningarna och möjligheterna på den nya marknaden i ett svenskt sammanhang och jämför det med en marockansk. Målet är att utforska huvudaktörerna hos de viktigaste marknadsaktörerna och möjliga sätt för förbättringar som möjligen kan ta bilpoolning och bildelning till nästa nivå. Potentialen inom gamification och andra mekanismer för att stimulera frivilliga beteendemässiga förändringar mot gemensamma mobila lösningar undersöks. Inledningsvis ger den teoretiska delen en översikt över den delade mobiliteten i allmänhet med sina olika aspekter som framhäver rollen som ny teknik och internet vid utvecklingen av detta koncept. Genom en online-undersökning som syftar till att testa kunskapen om konceptet hos de svarande, har faktorer som påverkar deras engagemang och hur saker kan förbättras identifierats.

För att bromsa effekterna av klimatförändringarna i urbana miljöer krävs det omfattande vetenskaplig forskning inom alla områden. Till en början för att öka medvetenheten om alla oklara frågor och aspekter av effekterna av ett förändrat klimat - och sedan som ett verktyg för att skapa holistiska lösningar som bör sträva efter att lösa en sammansättning av problem inom samma insats. Med denna studie vill vi belysa vikten i sammanhållen stadsuteckling för att lyckas med klimatanpassning. Både effekter av och orsaker till urbana värmeöar är något som träder fram över längre perioder av tid, samt påverkas av permanenta och storskaliga förändringar. Argument för implementeringen av insatser såsom alternativa sätt av mobilitet blir därmed mer realistiska och genomförbara genom att belysa vikten av en mer storskalig, övergripande och gemensam planering. / To cultivate efforts to curb the effects of climate change in urban spaces, a multitude of scientific research across all features is necessary. First, as a step to raise awareness to every obscure issue and aspect of the effects of a changing climate; and second as a tool to create holistic solutions which should strive to solve a compund of issues within the same action. With this thesis we want to illustrate the importance of a cohesive urban development to be able to succeed in climate change adaption. Both effects and causes of urban heat islands appear over time and are affected by permanent and grand changes in the urban environment. Therefore, arguments for the implementation of actions such as alternative ways to confront mobility become more realistic and achievable through illustrating the importance of a more holistic and united urban planning approach.

På grund av transportsektorns negativa påverkan på klimatet, miljön, och människans hälsa, är detväsentligt att identifiera alternativa transportlösningar såväl som det behövs förändrade resvanor ochbeteenden. Hållbarhet är särskilt viktigt för framtidens transportlösningar, och det är ett område därpersonliga behov och preferenser är avgörande för val av transport. Mobilitet som tjänst (MaaS) är ettinnovativt koncept med potential att adressera transportsektorns negativa påverkan, och människorspersonliga behov och preferenser på mobilitet, genom att erbjuda ett helt nytt sätt att resa på. Även omMaaS har potential att revolutionera vårt sätt att resa behöver människor övertygas att sluta följainvanda resmönster och istället lita på mobilitetslösningar som är hållbara. Äldre är enbefolkningsgrupp med etablerade resvanor som har byggts upp under lång tid vilket skapar svårigheteratt förändra mot hållbarare initiativ. Tidigare forskning indikerar att övertygande design är ett effektivtsätt för att forma, förstärka, eller ändra beteenden, men att det finns begränsad forskning kring hurdesign av övertygande teknologier kan personaliseras för att adressera individuella människors behovoch preferenser på mobilitet.Studien syftade till att bidra med kunskap om hur personalisering som övertygande strategi kandesignas för att övertyga äldre människor mot hållbara transportval. Studien har utforskat relevantforskning om övertygande design , personalisering samt hållbar mobilitet och äldre människor i syfteatt ge översikt över teoretiska utgångspunkter för att undersöka hur design av personalisering kananvändas för att övertyga äldre människor att göra hållbara transportval. För att svara påfrågeställningen användes i studien en designorienterad ansats med kvalitativa metoder. Genom attdesigna en prototyp baserat på insikter från tidigare forskning, utvecklades tre designförslag för hurpersonalisering kan designas i en mobilitetstjänst för att övertyga äldre om att göra mer hållbaratransportval. / Due to the negative impact the transport sector has on the climate, the environment, and human health,it is essential to identify alternative transport solutions as well as the need to change travel habits andbehaviors. Sustainability is especially important for the transport solutions of the future, and it is anarea where personal needs and preferences are crucial for the choice of transport. Mobility as a service(MaaS) is an innovative concept with the potential to address the negative impact of the transportsector, and people's personal needs and preferences on mobility, by offering a completely new way oftraveling. Although MaaS has the potential to revolutionize the way we travel, people need to bepersuaded to stop following established travel patterns and instead rely on mobility solutions that aresustainable. The elderly are a population group with established travel habits that have been built upover a long period of time, which creates difficulties in changing towards more sustainable initiatives.Previous research indicates that persuasive design is an effective way to shape, reinforce, or changebehaviors, but that there is limited research on how the design of persuasive technologies can bepersonalized to address the needs and preferences of individuals for mobility.The study aimed to contribute with knowledge of how personalization as a persuasive designstrategycan be designed to convince older people towards sustainable transport choices. The study hasexplored relevant research on persuasive design, personalization, sustainable mobility and olderpeople in order to provide an overview of theoretical starting points to investigate how personalizationdesign can be used to convince older people to choose sustainable transport choices. To answer thequestion, the study used a design-oriented approach with qualitative methods. By designing aprototype based on insights from previous research, three design proposals were developed for howpersonalization can be designed in a mobility service to convince older people to make moresustainable transport choices.

MaaS (Mobility as a Service) beskrivs ofta som ett framväxande digitalt koncept för att hantera framtida mobilitets- och hållbarhetsutmaningar. Konceptet är emellertid ett relativt nytt fenomen som fortfarande är i sitt utvecklingsstadie, där fokus har hamnat på att övertyga användare till att välja MaaS över privat fordonsägande. I denna övertygelse har dock minoritetsgrupper som människor med fysisk funktionsnedsättning prioriterats bort. Litteratur inom området lyfter människor med fysisk funktionsnedsättnings upplevda frustrationer som följd av denna problematiska bortprioritering, men att dessa beskrivningar är väldigt övergripande. Genom en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter har en ökad och mer djupgående förståelse för människor med fysisk funktionsnedsättnings subjektiva förstahandsupplevelser av att använda olika mobilitetstjänster kunnat skapats, vilket också är syftet med denna studie. Genom denna kunskap från insamlad empiri tillsammans med insikter från litteraturstudien har två designimplikationer identifierats och utforskats: Digital informationsdistribuering och Rättvisa premisser.  Dessa designimplikationer är ämnade att användas vid både utveckling av nuvarande mobilitetstjänster med tillhörande digitala applikationer och vid framtidens visioner av att integrera flertalet mobilitetstjänster i en gemensam digital plattform, exempelvis MaaS. Designimplikationerna blir således viktiga att ta hänsyn till för att främja ett mer inkluderande samhälle, där dessa typer av mobilitetstjänster och framtida koncept inte exkluderar någon, både vad gäller själva användandet av tjänsterna och vid utvecklingen av dem. / MaaS (Mobility as a Service) is often described as an emerging and innovative digital concept for handling future mobility and sustainability challenges. However, the concept is a relatively new phenomenon still in its development stage, focusing on convincing users to choose MaaS over private vehicle ownership. In this belief, however, minority groups such as people with physical disabilities have been less prioritized. The literature review highlights the perceived frustrations of people with physical disabilities due to this problematic deprioritization, but these descriptions are deficient. Through a qualitative interview study with eight respondents, an increased and more in-depth understanding of the subjective first-hand experiences of using mobility services by people with physical disabilities has been created, which is also the purpose of this study. From this knowledge from collected empirical data and insights from the literature study, two design implications have been identified and explored: Distribution of digital information and Fair premises.  These design implications are intended to be used both in developing current mobility services with associated digital applications and in future visions of integrating the majority of mobility services in a common digital platform, for example, MaaS. The design implications thus become essential to consider in order to promote a more inclusive society where these types of mobility services and future concepts do not exclude anyone, both in terms of the actual use of the services and their development.