Since the introduction of Microsoft's Clippy the popularity of conversational agents has been on the rise. Nowadays you can interact with them in your home, on your phone, and even when interviewing for your next job (Mitt i Stockholm, 2019). The popularity is expected to keep on growing and by the year 2024 the chatbot market is predicted to be valued at 1.3 billion dollars (Bhutani & Wadhwani, 2019). This study set out to understand how conversational agents could be used to improve the smart home experience. This was done using the Design thinking methodology, which in this study consists of five phases named empathise, define, ideate, prototype, and test. These phases all contributed to understanding the users goals, problems, and how it might be solved by the implementation of an artifact. The artifact was also user tested which results in various feedback giving insights into the users perspective on the product. The test were evaluated with the System Usability Scale, which is a metric for usability, ranking the product from 0-100, or F to A+. The prototype received an average score of 90.3, which converts to the A+ grade. Even though the grade can be seen as promising the homogeneous and young group of participants makes the results hard to generalize to a broader population. This is an area of improvement for future studies.

Användningen av konversationsagenter har ökat de senaste åren, då tekniken utvecklassnabbt. En utmaning inom design av konversationsagenter är att kombinera enkonversationsagent med motivation inom vardagsmotion. Tidigare studier har undersöktkonversationsagenter i andra kontexter så som i bilar, men det saknas forskning ikontexten vardagsmotion. Inom självbestämmandeteorin har tidigare forskning visat attmotivation kan stöttas genom de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens ochsamhörighet. Forskning inom design av konversationsagenter har visat att förståelse ochförtroende är en stor del för god design. Studien syftar till att undersöka hur olikadesignförslag baserat på autonomi, kompetens och samhörighet inomsjälvbestämmandeteorin kan användas för att designa en konversationsagent för attmotivera vardagsmotion. För att undersöka detta har en designorienterad studiegenomförts där designförslag formats från litteraturen. De designförslag som formatshar därefter utvärderats med hjälp av en prototyp tillsammans med testpersoner. Studienhar resulterat i kunskaper om hur en konversationsagent kan designas för att motiveratill vardagsmotion. Sex designförslag presenteras som beskriver hur enkonversationsagent kan designas för att främja motivation.

Embodied Conversational Agents (ECAs)’ gestures can enhance human perception in many dimensions during interactions. In recent years, data-driven gesture generation approaches for ECAs have attracted considerable research attention and effort, and methods have been continuously optimized. Researchers have typically used human-agent interaction for user studies when evaluating systems of ECAs that generate rule-based gestures. However, when evaluating the performance of ECAs that generate gestures based on data-driven methods, participants are often required to watch prerecorded videos, which cannot provide an adequate assessment of human perception during the interaction. To address this limitation, we proposed two main research objectives: First, to explore the workflow of assessing data-driven gesturing ECAs through real-time interaction. Second, to investigate whether gestures could affect ECAs’ human-likeness, animacy, perceived intelligence, and humans’ focused attention in ECAs. Our user study required participants to interact with two ECAs by setting two experimental conditions with and without hand gestures. Both subjective data from the participants’ self-report questionnaire and objective data from the gaze tracker were collected. To our knowledge, the current study represents the first attempt to evaluate data-driven gesturing ECAs through real-time interaction and the first experiment using gaze-tracking to examine the effect of ECA gestures. The eye-gazing data indicated that when an ECA can generate gestures, it would attract more attention to its body. / Förkroppsligade konversationsagenter (Embodied Conversational Agents, ECAs) gester kan förbättra människans uppfattning i många dimensioner under interaktioner. Under de senaste åren har datadrivna metoder för att generera gester för ECA:er fått stor uppmärksamhet och stora ansträngningar inom forskningen, och metoderna har kontinuerligt optimerats. Forskare har vanligtvis använt sig av interaktion mellan människa och agent för användarstudier när de utvärderat system för ECA:er som genererar regelbaserade gester. När man utvärderar prestandan hos ECA:er som genererar gester baserat på datadrivna metoder måste deltagarna ofta titta på förinspelade videor, vilket inte ger en adekvat bedömning av människans uppfattning under interaktionen. För att åtgärda denna begränsning föreslog vi två huvudsakliga forskningsmål: För det första att utforska arbetsflödet för att bedöma datadrivna ECA:er för gester genom interaktion i realtid. För det andra att undersöka om gester kan påverka ECA:s människoliknande, animerade karaktär, upplevd intelligens och människors fokuserade uppmärksamhet i ECA:s. I vår användarstudie fick deltagarna interagera med två ECA:er genom att ställa in två experimentella villkor med och utan handgester. Både subjektiva data från deltagarnas självrapporterande frågeformulär och objektiva data från gaze tracker samlades in. Såvitt vi vet är den aktuella studien det första försöket att utvärdera datadrivna ECA:er med gester genom interaktion i realtid och det första experimentet där man använder blickspårning för att undersöka effekten av ECA:s gester. Uppgifterna om blickspårning visade att när en ECA kan generera gester skulle den locka mer uppmärksamhet till sin kropp.

Chatbotar ses allt oftare i olika sammanhang och blir i takt med teknologins utveckling mer avancerade. Innovationer inom områden som artificiell intelligens (AI) och natural language processing (NLP) har bidragit till att chatbotar kan uppfatta och svara på komplexa frågeställningar samt utföra en mängd olika tjänster. Trots den accelererande utvecklingen pekar tidigare forskning på att användare upplever svårigheter i interaktionen och att chatbotarna lämnar mycket att önska. Relaterat till problematiken kring användarupplevelsen av chatbotar visar även forskningen svårigheter med att stärka användarupplevelser. Det har i tidigare forskning identifierats behov av att omvandla teori från tidigare forskning till praktiskt tillämpningsbara riktlinjer för hur användarvänliga chatbotar kan utformas och utvärderas. Denna litteraturstudie minskar kunskapsgapet genom att med tematisk analys identifiera, syntetisera och kategorisera kvalitetskriterier baserade på användarupplevelser av chatbotar. Dessa kategorier och kriterier speglar den samlade forskningens krav på chatbotar och utgör vägledande kunskap vid design- och utvärdering av chatbotar. Denna studie syftar därmed att bidra med svar på frågan: Vilka kvalitetskriterier bör övervägas vid design och utvärdering av chatbotar? / Chatbots are increasingly seen in different contexts and are becoming more advanced as technology develops. Innovations in areas such as artificial intelligence (AI) and natural language processing (NLP) have helped chatbots to perceive and respond to complex queries and perform a wide range of services. Despite this accelerating development, previous research indicates that users experience difficulties in interacting and that chatbots leave much to be desired. Related to the problems surrounding the user experience of chatbots, research also shows difficulties in enhancing user experiences. Previous research has identified the need to translate theory from previous research into practically applicable guidelines for how user-friendly chatbots can be designed and evaluated. This literature review addresses the knowledge gap by using thematic analysis to identify, synthesise and categorise quality criteria based on user experiences of chatbots. These categories and criteria reflect the overall research requirements for chatbots and provide guiding knowledge for the design and evaluation of chatbots. This study thus aims to contribute answers to the question: What quality criteria should be considered in the design and evaluation of chatbots?

Tekniska framsteg fortsätter att förändra sättet människor lever på. Interaktion mellan människa och dator kan numera ske via naturligt språk. Denna interaktion har visat sig ha positiva effekter hos användaren vilket har lett till att den studeras inom nya tillämpningsområden. En av de innovationer som använder sig av interaktion med naturligt språk är konversationsagenter. Konversationsagenter har blivit mer aktuella inom e-handel och forskning tyder på att de kan användas för att övertyga användare till ett mer önskvärt beteende. Genom att designa in antropomorfiska designaspekter i konversationsagenter skapas förutsättningar för att övertyga användare. Denna studie är utförd med en designorienterad forskningsansats där datainsamlingen bestod av utvärdering av prototyper, think-aloud och semistrukturerade intervjuer. Designaspekterna transparens, mänsklig identitet, verbala signaler, icke verbala signaler och anpassade svar identifierades i litteraturstudien och fördelades i två prototyper. Prototyperna bestod av två olika konversationsagenter som var designade med både antropomorfiska designaspekter och designaspekter som bedömdes stå i motsats till de antropomorfiska designaspekterna. Detta för att kunna reflektera och undersöka de individuella designaspekternas inverkan på den upplevda övertygelsen. För att utvärdera den upplevda övertygelsen användes de tre utvärderingsteman upplevd mänsklighet, upplevd trovärdighet och upplevt inflytande. Resultatet av studien indikerar på att designaspekterna mänsklig identitet och verbala signaler både kan ha en positiv och negativ inverkan på den upplevda övertygelsen hos användare. Anpassade svar påvisade inga negativa reflektioner hos respondenterna och kan ses som oberoende av de andra designaspekterna. Studien pekar även på att designaspekten transparens bör användas tillsammans med de andra antropomorfiska designaspekterna för att inte förvilla och lura användaren.