Syftet med studien är att granska tillgängligt stödmaterial för barns språkutveckling inom förskolans verksamhet. Genom systematisk sökning identifierades olika typer av stödmaterial och analyserades med en latent innehållsanalys samt ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Analysen resulterade i 12 kategorier; Förhållningssätt, Fysiskt material, Institutioner, Språkstödjande, Verbalt, Icke-verbalt, Planerad aktivitet, Spontan aktivitet, Kontinuerlig aktivitet, En och en, I grupp samt Utbildning. Resultatet visade på att pedagogens förhållningssätt var det viktigaste för barns språkutveckling samt att fysiskt stödmaterial kunde användas som komplement. Resultatet visade även vikten med att skapa en inkluderande miljö i verksamheten för att stödja barns språkutveckling. Slutsatsen med studien betonar samverkan mellan pedagogiskt förhållningssätt och fysiskt stödmaterial med utgångspunkt från barns intresse är mest optimalt för en språkstödjande verksamhet. Detta tar även stöd i Barnkonventionen och förskolans läroplan som betonar vikten av att inkludera barnet i beslut om sin utbildning samt till deras rätt till sitt eget språk.

Utgångspunkterna till denna studie är alla individers rätt till utbildning och det faktum att många elever, exempelvis de i språklig sårbarhet, möter hinder i sin matematikutveckling. Detta ledde till studiens syfte att undersöka hur åtta lärare beskriver att de arbetar med språkstödjande aspekter i undervisning om positionssystemet för att göra den tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. Vidare syftade studien till att utröna vilken funktion lärarna beskriver att lärarhandledningarna har i detta hänseende, samt att analysera handledningarna för att se vilka typer av övergripande stöd och språkstödjande aspekter som förekommer i dessa. Studiens kvalitativa ansats innebar att semistrukturerade intervjuer hölls parallellt med analys av lärarhandledningar. Resultatet visade att lärare nämner olika språkstödjande aspekter samt att lärarhandledningen tillskrevs olika funktioner. Vidare blev det synligt i resultatet att handledningarna innehåller både övergripande stöd och språkstödjande aspekter, men i olika omfattning och på olika sätt. Resultatet i studien tolkas som att lärarhandledningar har potential att bidra med stöd att göra undervisningen tillgänglig för elever i språklig sårbarhet, men att flera faktorer kan vara viktiga i relation till denna potential.

Språket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och är viktigt för samhället i stort. Syftet med studien är att bidra med kunskap om specialpedagogikens roll i det proaktiva arbetet kring språkutveckling i förskolan och skolan. Studien vill vidare belysa värdet av tidiga insatser för att ge barnet/eleven goda förutsättningar i sin fortsatta språkutveckling samt i sin läs- och skrivutveckling. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt vilar på Vygotskijs teori med det sociokulturella perspektivet i fokus. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av sex pedagoger varav fyra är speciallärare och två är specialpedagoger. Studien har en tolkande ansats. Resultatet visar att det tycks finnas en samstämmighet kring de tidiga insatserna i det proaktiva arbetet kring språkutveckling har en avgörande betydelse för barnens fortsatta språkutveckling samt att arbetet ger goda förutsättningar i barnens läs- och skrivutveckling. Resultatet visar också att det förekommer en mängd olika språkutvecklande metoder och arbetssätt men struktur går före aktivitet samt att språkscreeningar används som ett stöd i speciallärarens arbete gentemot pedagogerna. Till sist kan vi också se att speciallärarens roll i förskolan och skolan är viktig, dock har det i den här studien varit svårt att få syn på speciallärarens specifika roll i det proaktiva arbetet. Studien genomsyras av högläsningens betydelse för barns språkutveckling. En specialpedagogisk implikation som framkommer i vårt resultat är att vi som speciallärare i språk-, skriv- och läsutvecklingen har en viktig uppgift i att gestalta och tillföra specialpedagogisk kompetens i förskolan och skolan.

Syftet med studien är att undersöka i vilket eller vilka syften lågstadielärare beskriver att de använder bildstöd i svenskundervisningen samt om de använder det som en inkluderande respektive språkutvecklande resurs. Litteratur och forskning framställer bildstöd som ett verktyg för att tydliggöra språk genom att erbjuda en visuell förståelse. Studien tog avstamp från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 1–3 och utgick från Universell Design för Lärande (UDL), för att undersöka om lärare använder bildstöd för att inkludera eller utveckla språket – eller bådadera. Resultatet visar att lärare använder bildstöd i inkluderande syfte i samtliga ämnen. I ett språkutvecklande syfte framkom det att lärarna använder det främst i engelska, matematik och naturkunskap men inte i svenskundervisningen. Detta synliggör att det saknas kunskap och förståelse för hur bildstöd som språkutvecklande resurs kan användas i svenskundervisningen i lågstadiet.