Syftet med denna studie är att utifrån ett antal specialpedagogers erfarenheter, undersöka om det finns några gemensamma anledningar till varför förskolor kontaktar dem. Studien syftar även till att undersöka vilket fokus specialpedagogerna intar, när de konsulterar eller handleder. Den empiriska metoden som används är kvalitativ samtalsintervju. Intervjuerna utgår från specialpedagogernas erfarenheter vilket gör att författarna har gjort en respondentundersökning och specialpedagogerna benämns som respondenter. Det insamlade materialet har sedan koncentrerats utifrån syfte och forskningsfrågor, för att skapa ett resultat. Resultatet visade att förskolorna oftast väljer att kontakta specialpedagoger för stöd och hjälp, då ett barn har problematik kring koncentrations- och språksvårigheter. Svårigheterna yttrar sig dock på olika sätt i förskolans verksamhet. När respondenterna konsulterar eller handleder ärenden intar de framförallt dilemmaperspektivet, då de anser att de inte alltid är så enkelt. Dilemmat rör framförallt hur barnen ska inkluderas till en helhet, samtidigt som alla barns behov ska tillgodoses.

Bilén, Jenny och Friman, Petra (2015). Handledning, rådgivning eller konsultation? - En studie om fyra specialpedagogers handledaruppdrag (Tutoring, counseling or consultation? - A study of four special educators assignment). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaBakgrundVårt intresse för handledning väcktes under kursen: Att leda professionella samtal. Då fick vi en förståelse för hur viktig handledning är för pedagoger i förskola och skola. Dels som ett redskap för kompetensutveckling men även i förebyggande syfte för att motverka bland annat utbrändhet. Syftet med vår studie är att synliggöra fyra specialpedagogers upplevelser av handledning, vilka arbetar i ett förskoleteam. Vi upplever genom möten med specialpedagoger samt läst litteratur att begreppet handledning kan tolkas på olika sätt så som rådgivning och konsultation. Vi vill med denna studie bidra till en större förståelse för dessa olika begrepp ur ett specialpedagogiskt perspektiv. FrågeställningarFöljande frågeställningar ligger till grund för vår studie:•Hur beskrivs begreppen handledning, rådgivning och konsultation av specialpedagogerna?•Vilken roll har specialpedagogen i ett handledande samtal?•Vilken form av handledning utgår specialpedagogerna från? •Hur bedriver specialpedagogerna ett handledande samtal?Tidigare forskningVi utgick från ett systemteoretiskt perspektiv då vi avsåg att belysa handledningens funktion på individ-, grupp- och organisationsnivå. Det systemteoretiska perspektivet syftar enligt Gjems (1997) på relationen mellan människor, samt hur de olika delarna i systemet påverkar varandra. Bladini (2004) och Svedberg (2012) menar att människan endast är en del av ett större socialt system och delen kan aldrig kontrollera helheten. MetodVi har gjort en kvalitativ studie då vi har intervjuat fyra specialpedagoger i ett förskoleteam. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebar att vi trots vår intervjuguide kunde ställa följdfrågor till våra informanter. Intervjuerna transkriberades ordagrant och vi har genom meningskoncentrering återgett informanternas svar i vår analys. Som tolkningsverktyg i vår analys har vi använt oss av fenomenologisk forskningsansats då vi redogör för våra informanters upplevelser av handledning.Resultat - implikationerStudiens resultat visar att informanterna är överens om att handledning är en process som sker över tid samt ett viktigt redskap för kompetensutveckling. Vidare menar informanterna att handledning bygger på pedagogernas frågeställningar samt deras upplevelser och känslor. De är också överens om att det är pedagogerna själva som ska komma fram till en lösning. Resultatet visar även att rådgivning och konsultation enligt informanterna är kortvarig och berör specifika problem. Vidare talar våra informanter om begreppen på olika sätt. När det gäller specialpedagogens roll i ett handledande samtal är våra informanter överens om att deras roll som handledare är att leda samtalet framåt. Det framkommer också att alla informanter i början av handledningen klargör vilka förväntningar och ramar som gäller för både handledare och de handledda. Informanterna utgår från pedagogernas observationer i handledningen. En av informanterna uttrycker däremot att det är roligt med observationer och vill gärna göra det för att kunna hjälpa pedagogerna att se de positiva situationerna. Alla våra informanter föredrar handledning med flera pedagoger närvarande då de säger sig få en större bild eftersom pedagoger ser och upplever sin verksamhet på olika sätt. Den vanligaste handledningen som informanterna bedriver är individuell handledning eftersom det är svårt att få alla pedagoger att närvara samtidigt. När det gäller ett handledande samtal visar studiens resultat att samtliga informanter förbereder sig på olika sätt inför ett handledningssamtal. Våra informanter talar om lyssnandet och frågandet som viktiga faktorer för ett lyckat handledningssamtal. Avslutningsvis säger informanterna att de är olika som individer och handledare men att de utgår från gällande läroplan och styrdokument. I vår blivande roll som specialpedagoger tar vi med oss betydelsen av handledning för pedagoger i syfte att höja kvaliteten i förskola och skola, samt att förebygga att problem uppstår.

No description available.

Den här uppsatsen utreder möjligheterna att realisera e-Deltagande genom webb 2.0.Genom att kombinera teori från de båda ämnena och observationer från nämnvärda utförda realiseringar, utvecklas en mall till en webbtjänst för e-Deltagande som nyttjar funktioner från webb 2.0. Ur litteraturstudier och observationer identifierades ett antal nyckelfunktioner samt vilka aktuella problem som finns inom realisering av e-Deltagande. Dessa problemområden var: anonymitet, moderation, att slutplacering baseras på exponeringstid, att liknande bidrag tar röster från varandra samt röstningsmetod. För att lösa dessa genomfördes en process för deltagande design med testdeltagare från olika intressegrupper i området. Utvecklingen genomgick tre iterationer med framställning av prototyp och testsessioner under vilka mallens olika lösningar och funktioner optimerades och validerades. Uppsatsen bidrar med ett steg i utforskningen av området. Genom att tillämpa den mall som tagits fram kan offentliga instanser konsultera sina medborgare för att generera fram nya idéer och engagera dem i samhällsutformningen.

No description available.

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Univ., Habil.-Schr., 2005

Specialpedagogen ska enligt examensförordningen (SFS 2007:638):visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågorför kollegor, föräldrar och andra berörda.I diskussionen om handledning och konsultation finns en begreppsförvirring, dels inför vad deolika begreppen innebär men också hur de skiljer sig åt från varandra.Vi har i en systematisk litteraturstudie granskat vad som är specifikt för handledning ochkonsultation, två av de samtalsmetoder som förekommer inom skolans värld idag.Vi har funnit att metoderna handledning och konsultation har många både likheter ochskillnader med varandra. För att tydliggöra detta har vi valt att tematisera dessa likheter ochskillnader utifrån rubrikerna bakgrund och definition, tid, direkt/ indirekt stöd, syfte, mål,yrkesbakgrund och hierarkier.

Lärare ska erbjuda ledning och stimulans till alla elever (SFS 2010:800) men kan behöva stöttning. En specialpedagog, som genom sin examen har fördjupad kunskap kring specialpedagogik och som kan verka som ”en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor” (SFS 2007:638). Lyckad handledning sägs främja inkludering (Sundqvist, von Ahlefeld Nisser & Ström, 2014), varför det är viktigt att handledningen upplevs som positiv. Handledning och konsultation är olika samtalsmodeller med många likheter. Föreliggande studie undersöker hur specialpedagoger uppfattar framgångsrik konsultation mellan specialpedagoger och lärare, samt vad specialpedagogerna beskriver att de kan göra för att främja konsultationen. Fem specialpedagoger deltog i semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet av den tematiska analysen visade att informanterna tyckte att ett tydligt beskrivet problem, förenliga förväntningar samt samverkan kring eleven är kännetecknande för framgångsrik konsultation. Därtill uppgav informanterna att de tyckte sig kunna främja konsultationen genom att skapa tillit till läraren samt använda det egna bemötandet gentemot läraren på ett medvetet sätt. Informanternas upplevelser kring framgångsrik konsultation kan kopplas samman med Sundqvist och Ströms (2015) syn på expertstyrd, deltagarstyrd, samt samverkande konsultation, samt med Gutkins (1999) syn på kollaborativ konsultation med olika grad av föreskrivande inslag. Kopplingar kan även göras till lärarens respektive specialpedagogens syn på de specialpedagogiska perspektiven, avseende det kategoriska respektive det relationella perspektivet (Nilholm, 2007; Persson, 2013). Några slutsatser är att specialpedagogen behöver anpassa konsultationen utifrån lärarens förväntningar, alternera mellan olika roller och samt beakta lärarens perspektiv och kunskap.

No description available.

No description available.