Bakgrund: Idag uppmuntras pappor att vara närvarande och aktiva under graviditet och förlossning, något som påverkar hela familjen positivt. Delaktighet kan upplevas och uttryckas på olika sätt. Studier har visat att pappor inte varit så delaktiga som de önskat och haft svårt att hitta sin roll. Syfte: Identifiera och beskriva förstagångspappors erfarenheter av delaktighet under normal förlossning och BB-vistelse. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats valdes. Fjorton intervjuer utfördes där materialet analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun & Clarke. Fynd: Två huvudteman och sju underteman identifierades. Första huvudtemat var aktivt agerande med undertemana praktisk och verbalt agerande, rollen som ställföreträdare, involveras till handling. Andra huvudtemat var aktiv närvaro med undertemana finnas med, känslomässigt deltagande, deltagande i en livshändelse, bli sedd och bekräftad. Papporna vill vara delaktiga och upplever det positivt att bli involverade av barnmorskan till att delta aktivt. Delaktigheten stärks av att papporna blir sedda och bekräftade av barnmorskorna som blivande och nyblivna pappor. Delaktigheten riskerar att utebli om papporna inte får den information de behöver eller då de inte själva efterfrågar den. Konklusion: Förstagångspappors erfarenheter av delaktighet kan innebära både ett aktivt agerande och en aktiv närvaro.

Forskning visar att ungdomar med minoritetstillhörighet möter andra utmaningar i identitetsskapande än ungdomar med enkom majoritetstillhörighet. Trots sådan kunskap finns få psykologiska studier som undersöker upplevelser representerade hos den svenska minoritetsgruppen judar. Studiens syfte var att lyfta berättelser om vilken betydelse det har för sex unga svenska kvinnor att identifiera sig som judinnor samt att analysera deras berättelser ur ett psykologiskt identitetsperspektiv. Teorier om minoritets- och majoritetsgruppers interaktionsmönster samt teorier om social identitet utgjorde studiens bakgrund. Sex personer som identifierade sig som kvinnor, svenskar och judinnor, deltog i telefonintervjuer. Intervjumaterialet bearbetades genom tematisk analys vilket genererade huvudtemat ”Jag hör hemma på flera ställen men ibland undrar jag om jag hör hemma någonstans”. I studien diskuteras hur dubbel kulturell tillhörighet kan upplevas beroende på kontextuella förutsättningar, hur delaktighet i gemenskaper kan underlätta i identitetsskapande samt hur upplevelser av att vara annorlunda kan ha en central roll i identitetsutvecklingen hos unga judinnor.

Syftet med studien var att undersöka hur individen upplever sig själv efter att ha varit sjukskriven på grund av stress. Detta undersöktes genom intervjuer med fyra deltagare och det transkriberade materialet analyserades med tematisk analys (TA). Det resulterade i fyra huvudteman som var: Otydliga gränser; Bilden utåt; Blicken inåt; Inre ledarskap. Resultatet visade att deltagarna upplevde en förändring hos sig själva efter senaste sjukskrivningen. Genom reflektion utvecklade de sin medvetenhet om vem de är som personer och vilka behov de har och då tydliggjordes även gränserna för hur höga krav de kunde ställa på sig själva. De upptäckte även var gränsen gick för deras egen kapacitet och behovet av återhämtning samt att självkontrollen ökade när de tillät sig visa sårbarhet. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att individen kan bli starkare av motgångar och att samtal och reflektion hjälper individen att utvecklas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rekryterare i bemanningsbranschen bedömer kandidaters personliga egenskaper samt hur de resonerar om personlighetsbedömning och objektivitet. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta rekryterare från sju olika bemanningsföretag i tre svenska städer. Datan analyserades genom en empiristyrd tematisk analys utifrån kategorier och tematiska enheter för att kartlägga resonemang. Resultatet visade att deltagarna lade stor vikt vid kandidaters personliga egenskaper vid rekrytering. Egenskaperna bedömdes främst på kandidatens förmåga att kommunicera dessa skriftligt och verbalt, samt på kandidatens uppträdande. Deltagarna var av uppfattningen att det troligtvis inte går att uppnå fullständig objektivitet vid personlighetsbedömning, men att det är viktigt att sträva mot det i den mån det går. Deras förhållningssätt mot objektivitet i praxis varierade.

Polisyrket i Sverige kan innefatta olika inriktningar och arbetsuppgifter, men en stor del avverksamheten består av ingripandeverksamhet eller brottsutredning. Sjuktalen hos kvinnligapoliser i Sverige har ökat de senaste åren, något som medför svårigheter för såväl individensom drabbas, arbetsgivaren och samhället. I tidigare studier konstateras att sjukskrivning ochohälsa hos kvinnliga poliser är ett ämne i behov av mer forskning då evidens gällande polisersarbetsmiljö till stor del har omfattat manliga poliser.Syftet med studien var att beskriva kvinnliga polisers upplevelse av arbete och hälsa.Studien genomfördes med kvalitativ induktiv design. Tio kvinnliga poliser i Västerbottenintervjuades i tre fokusgruppsintervjuer samt en individuell intervju, materialet analyseradesmed hjälp av tematisk analys.Analysen resulterade i fyra huvudteman; “Stressorer som påverkar hälsan”, “Förmågan atthantera stressorer”, “Vikten av närvarande ledarskap” och “Att vara kvinna och polis”, samt tiounderteman.Hur kvinnliga poliser upplever sitt arbete och sin hälsa är ett komplext ämne. Denna studiehar belyst vilka stressorer i arbetet som kan påverka hälsan och hur de kvinnliga polisernahanterar detta. Även upplevelsen av att vara kvinna och polis samt vikten av välfungerandeorganisatoriska faktorer såsom ledarskap har beskrivits.

Genom en kvalitativ intervjustudie ger detta arbete en inblick i fyra svensklärares perspektiv på värdegrundsarbete. Materialet behandlas genom en tematisk analys utifrån vilken fyra teman identifieras: ”Värdegrundsbegreppet”, ”Litteraturens roll”, ”Svenskans känsliga ämnen” och ”Demokratisk fostran”. Det första temat besvarar den första forskningsfrågan om hur de intervjuade svensklärarna resonerar kring sitt värdegrundsarbete. De tre övriga temana besvarar den andra forskningsfrågan om hur dessa svensklärare beskriver att de arbetar med värdegrund inom svenskämnet. Resultatet av studien visar att värdegrundens abstrakta form i kombination med upplevd press uppifrån medför att lärarna är tveksamma till värdegrundsbegreppet. Vidare finner studien att deltagarna beskriver värdegrundsarbete inom svenskämnet i termer av litteraturundervisning, demokratiskt förberedande samtal om känsliga ämnen i ett tryggt klassrumsklimat. Utifrån ett normkritiskt perspektiv på lärarrollen lyfter studien fram de godtyckliga grunder på vilka värdegrunden tolkas och värdegrundsarbete formuleras.

No description available.

Musik har genom alla år varit en del av skolan och läroplanerna men med lite olika syften. Både Skolinspektionen och Skolverket har genomfört granskningar och utvärderingar som belyser ämnets möjlighet att stötta lärandet i andra ämnen, men de uttrycker också en förvåning över att det inte verkar göras i en större utsträckning. Samverkan i läroplanerna har genom åren nedtonats. I Lgr 69 var samverkan en stor del av läroplanen men incitamentet för ämnesövergripande arbeten har minskat fram till dagens läroplan, Lgr 11, där det i princip inte nämns alls. Forskare har genom åren undersökt hur estetiska ämnen samarbetar med andra ämnen och identifierat olika former för ämnesintegration. De flesta handlar inte om verkligt ämnesövergripande arbete utan ofta blir det estetiska ämnet underordnat. Att samarbeta på lika villkor där båda ämnena ökar sin måluppfyllelse är ovanligt.   Det här arbetet är en kvalitativ undersökning med syfte att undersöka musiklärares erfarenheter av ämnesövergripande arbete. Inriktning på urvalet av informanter är grundskolan och framför allt högstadiet. Material har framtagits via en surveyundersökning med öppna frågor. Metoden som har valts vid analysen av undersökningen kallas för tematisk analys och handlar om att koda och klassificera texterna i teman och mönster. De tre teman som framkommit i analysen är: förutsättningar, arbetssätt och måluppfyllelse. De flesta informanter är positiva till ämnesövergripande arbete men uppfattar att det tar mycket tid att planera. Det stora hindret ligger på skolnivå och att det behövs större incitament från skolledning för samarbete mellan ämnen. Det finns också pedagogiska vinster med samarbete men musikämnet kan ibland hamna i andra hand. Den stora fördelen är att eleverna ser ett samband med andra ämnen och att man sparar tid genom att behandla delar i musikämnet i andra ämnen. Samtidigt tar det tid att planera ämnesövergripande arbete som fungerar på ett bra sätt. Frågan är då om det blir ett nollsummespel eller om fördelarna överväger.

Samverkan mellan sjuksköterskan inom ambulanssjukvård och sjuksköterskan på akutmottagning är en viktig del i det dagliga arbetet på en akutklinik. Felaktigheter i samverkan vid överlämning kan få konsekvenser och följa patienten genom hela vårdförloppet. Syftet var att beskriva samverkan mellan sjuksköterskor inom ambulanssjukvård och mottagande sjuksköterska vid överlämning av patient till akutmottagning. I examensarbetet användes en kvalitativ deskriptiv metod med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data, fem intervjuer med sjuksköterskor inom ambulanssjukvård samt fem intervjuer med sjuksköterskor vilka arbetar på en akutmottagning. Tematisk analys har använts vid granskning av data. Ur analysen framkom tre huvudteman: “Att utbyta information”, “Möta en engagerad samverkanspartner” och “Att skapa ett gemensamt helhetsintryck”, med respektive subteman. Samverkan fungerar till stor del bra, men vissa brister fanns vid överlämning av patient. Betydelsen av att använda sig av och förmedla information utifrån den givna strukturen SBAR var stor. Vidare framkom olika aspekter i hur information förmedlas via tal och skrift. Engagemang, attityder och förståelse för varandras verksamhet var andra aspekter som var av betydelse i samverkan. Det var också vanligt förekommande att sjuksköterskornas uppmärksamhet blev störd av distraherande brus, denna distraktion fick i sin tur konsekvenser för informationsöverföringen. En önskan om att skapa ett gemensamt helhetsintryck i samband med samverkan var framträdande. Att lyssna in patienten och att föra fram patientens berättelse kunde bidra till att sjuksköterskorna gemensamt kunde skapa detta helhetsintryck.

No description available.