Anorexia nervosa är ett folkhälsoproblem som leder till allvarliga konsekvenser för de drabbade. Det anses vara en psykisk sjukdom men resulterar ofta i fysiska symptom som undernäring och hjärtsvikt. I svåra fall bedöms personerna med anorexia nervosa vara i behov av psykiatrisk tvångsvård. Detta trots att det inte framgår tydligt i lagstiftning eller förarbeten att anorexia nervosa ger förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård. Denna studie har syftat till att undersöka förutsättningarna för att vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård för anorexia nervosa samt hur det skildras i domar där frågan avgjorts. Studien har genomförts genom tematisk analys av domar där frågan om psykiatrisk tvångsvård för kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa avgjorts. De tematiska analyserna utfördes med teoretisk utgångspunkt i Foucaults begrepp om disciplin och vansinne samt Johannissons teori om kvinnosjuklighet och patientrollen. Resultatet av studien visade att de juridiska grunder som åberopas för att tvångsvårdas för anorexia nervosa är att personen har anorexia nervosa i en grad som bedöms vara en allvarlig psykisk störning samt motsätter sig psykiatrisk vård. Det har dock förekommit att personerna samtycker till antingen frivillig vård eller vård under tvång, men dessa samtycken har av rätterna inte bedömts tillförlitliga. Vidare visade analysen av domarna fyra teman vilka vi benämnde som samtycke, paternalism, sannolika konsekvenser samt motsägande uppfattningar. Den valda metoden har givit oss möjlighet att analysera konstruerandet av anorexia nervosa ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv samt hur professionella riskerar att reproducera rådande maktstrukturer. Studien har bidragit till ett mer nyanserat perspektiv på hur förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård för personer med anorexia nervosa kan förstås.

No description available.

Lärare ska erbjuda ledning och stimulans till alla elever (SFS 2010:800) men kan behöva stöttning. En specialpedagog, som genom sin examen har fördjupad kunskap kring specialpedagogik och som kan verka som ”en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor” (SFS 2007:638). Lyckad handledning sägs främja inkludering (Sundqvist, von Ahlefeld Nisser & Ström, 2014), varför det är viktigt att handledningen upplevs som positiv. Handledning och konsultation är olika samtalsmodeller med många likheter. Föreliggande studie undersöker hur specialpedagoger uppfattar framgångsrik konsultation mellan specialpedagoger och lärare, samt vad specialpedagogerna beskriver att de kan göra för att främja konsultationen. Fem specialpedagoger deltog i semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet av den tematiska analysen visade att informanterna tyckte att ett tydligt beskrivet problem, förenliga förväntningar samt samverkan kring eleven är kännetecknande för framgångsrik konsultation. Därtill uppgav informanterna att de tyckte sig kunna främja konsultationen genom att skapa tillit till läraren samt använda det egna bemötandet gentemot läraren på ett medvetet sätt. Informanternas upplevelser kring framgångsrik konsultation kan kopplas samman med Sundqvist och Ströms (2015) syn på expertstyrd, deltagarstyrd, samt samverkande konsultation, samt med Gutkins (1999) syn på kollaborativ konsultation med olika grad av föreskrivande inslag. Kopplingar kan även göras till lärarens respektive specialpedagogens syn på de specialpedagogiska perspektiven, avseende det kategoriska respektive det relationella perspektivet (Nilholm, 2007; Persson, 2013). Några slutsatser är att specialpedagogen behöver anpassa konsultationen utifrån lärarens förväntningar, alternera mellan olika roller och samt beakta lärarens perspektiv och kunskap.

Syftet med vår studie var att undersöka vad samverkan innebär, hur det beskrivs och vilka hinder och möjligheter som finns för att samverkan ska fungera. Studien har använt intervjuer som metod där vi har intervjuat klasslärare, rektorer och fritidspersonal. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet mynnade ut i totalt 6 teman, tre per frågeställning, vilka analyserades utifrån två teorier. Det studien visar är att det ofta är klasslärare som har tolkningsföreträde vid samverkan mellan skola och fritidshem. Dock ser alla informanter många möjligheter med samverkan men att dessa kan vara svåra att genomföra i praktiken. I studiens slutsats kommer vi fram till att det verkar finnas en djupt rotad maktobalans och otydlighet mellan de båda organisationskulturerna klasslärare och fritidspersonal som kan ha sin grund efter hur vi har fostrats under våra utbildningar.

Vårt stillasittande i samhället ökar och barns hälsa har försämrats de senaste åren. Media överöser samhället med information om rörelse och hälsa och vi är mer medvetna än någonsin om hur viktigt det är att röra på sig. Det föreligger ett samhällsproblem där barnfetma och andra hälsorelaterade sjukdomar ökar hos barn. Många barn vistas större delen av vardagen på förskolan. Förskolan blir således en institution som kan påverka denna nedåtgående spiral. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska ge barnen möjligheter att delta i fysiska aktiviteter samt utveckla en mångsidig rörelseförmåga (Lpfö18, s. 9). Denna studie syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar kring rörelseaktiviteter utomhus. Metoden i undersökningen är en kvalitativ intervjumetod. I analysen används didaktik som teoretisk utgångspunkt och en tematisk textanalys utförs med de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? som grund. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar kring rörelseaktiviteter utomhus är att det är väldigt viktigt. Förskollärarna vittnar om att grovmotoriken hos barn har blivit sämre genom åren, uppfattningarna är att barnen är mycket mer stillasittande hemma idag med exempelvis paddor och annan digital utrustning. Större delen av förskollärarna är överens om att förskolan är en verksamhet som kan främja barnens rörelse och motverka för mycket stillasittande. Det finns en didaktisk medvetenhet i förskollärarnas uppfattning kring arbetet med de olika åldrarna. När planerade aktiviteter och undervisning sker på förskolorna är det skogsutflykter, utegympa eller hinderbana som står på schemat. De är överens om att de yngre barnen behöver små utmaningar och de äldre barnen behöver stora utmaningar i rörelseaktiviteter. Trots en didaktisk medvetenhet hos förskollärarna kring hur rörelseundervisning utomhus bör ske lyser planerade rörelseaktiviteter utomhus med sin frånvaro, och rörelse i förskolan får ofta rollen som förstärkningsteknik till andra ämnen.

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur etnisk mångfald framställs i barnlitterära böcker som läses i svenska klassrum, utgivna mellan 2008-2019. Med en deduktiv tematisk litteraturanalys med stöd av ikonotextbegreppet undersöktes det empiriska materialet kvalitativt, med kvantitativa inslag genom följande två forskningsfrågor: Hur och i vilken omfattning förekommer mörkhyade karaktärer i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? och Hur gestaltas den etniska mångfalden i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? Tidigare svensk forskning visar att etnisk mångfald framställs på ett mer nyanserat sätt i barnlitteraturen än tidigare.  Studiens resultat visar att fyra av de femton analyserade barnlitterära böckerna hade en mörkhyad huvudkaraktär. Två av dessa böcker gestaltade etnisk mångfald på ett inkluderande och nyanserat sätt. Resterande barnlitterära böcker visade på en rådande vithetsnorm. Den etniska mångfalden observerades främst i ikonotextens bilder.  En slutsats som kan dras är att den etniska mångfalden har blivit mer nyanserad men fortfarande saknas en bredare representation av etnisk mångfald i barnlitteraturen på bibliotekens utlåningslistor.

Syftet med uppsatsen var att utforska och beskriva variationen av uppfattningar kring stadieövergångar bland pedagogisk personal som tar emot nya klasser i årskurs fyra och sju. Studien skulle även öka vår kunskap om personalens förväntningar på specialpedagogisk stöttning i samband med stadieövergångar. Datainsamlingsmetoden som användes för studien var semistrukturerade kvalitativa fokusgruppsintervjuer med personal med erfarenhet av stadieövergångar. Vi inspirerades av fenomenografin då vi utforskade uppfattningar och kartlade variationen av dessa uppfattningar. Analys av insamlade data genomfördes med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna ser det som en framgångsfaktor att ha haft tid och möjlighet att bygga relationer med eleverna innan stadieövergången. Personal som hunnit träffa eleverna innan och elever som vet vad som förväntas av dem, innebär en smidig och trygg övergång. Det är viktigt att få kunskap om eleverna för att undvika misstag vid mötet med dem och lägga skolarbetet på rätt nivå. Specialpedagogen spelar en viktig roll vid kunskapsöverföringen mellan stadierna. Informanterna hade olika beredskap för att möta elever vid stadieövergångar. De skolor som hade en handlingsplan kände sig väl förberedda inför stadieövergångar medan de utan fick hitta egna lösningar för att kompensera bristen på genomtänkta rutiner. Resultaten visar även att informanterna hade olika förväntningar på specialpedagogensroll vid stadieövergångar. Specialpedagogen ska ha kunskap om elever, grupper och organisationen för att kunna se helheten och hjälpa till vid fördelning av resurser och insatser i de nya klasserna.

Syftet med kandidatuppsatsen var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka vilka faktorer som påverkade stress och oro under en omorganisation. Vilka faktorer påverkade kommunens berörda chefer och medarbetares upplevda stress och oro under den nyligen genomförda organisationsförändringen? Förändringsprocesser är svårkontrollerade och kan leda till oro hos medarbetare, vilka kan skapa ett motstånd till förändringen men även en ohälsosam arbetsmiljö. Vissa faktorer har dock visat sig reducera arbetsrelaterad stress. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter, vilket var åtta kvinnor och tre män i ett åldersspann mellan 34 till 60 år, från en svensk kommun för att försöka identifiera dessa faktorer. En tematisk analys användes. Resultatet visade att det som mest orsakade oro visade sig vara bristen på information innan förändringsprocessen. Tillit till förändringsledningen samt den närmaste chefens agerande reducerade oro. Resultatet visade även att kollegorna både reducerade och orsakade oro samt att medarbetarnas egna initiativ och tankesätt påverkade upplevelsen av stress och oro avsevärt.

Arbetets syfte är att få en bättre förståelse för hur matematiklärare anser att införandet av digitala läroböcker har påverkat deras arbetsmiljö. I detta arbete kommer det även att undersökas hur införandet av digitala läroböcker i skolämnet matematik har påverkat elevernas lärande. Underlaget för analysen är fem lärare på olika skolor som undervisar matematik på gymnasienivå i södra Skåne. Jag använder mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med lärarna. För att undersöka detta använder jag TPACK- modellen, teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap, (Mishra &Koehler, 2006) som ett teoretiskt ramverk. Den insamlade data analyserad baserat på Braun och Clarkes (2006) tematiska analys. Resultatet av studien visar på att de flesta lärarna är positiva till införandet av digitala läroböcker i matematikundervisningen och de anser att digitala läroböcker gynnar elevernas lärande och sparar lärarnas tid. Vidare visar studien i enlighet med tidigare forskning på lärarnas behov av att utveckla deras teknologiska kompetens och få utbildning och stöd på hur teknologin kan användas i undervisning utifrån ämnesmässiga och pedagogiska aspekter.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av gruppsammanhållning idialektisk beteendeterapi vid behandling av borderline personlighetssyndrom. Utifrån dettasyfte formulerades frågeställningarna: Hur beskriver BPS-patienter sin upplevelse avgruppsammanhållning vid dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid borderlinepersonlighetssyndrom? Vilka teman uppstår vid beskrivning av upplevelsen? Vilket kärntemakan användas för att förstå gruppsammanhållning utifrån patientperspektivet?Nio deltagare rekryterades och intervjuades angående deras erfarenheter avgruppsammanhållning i DBT-grupper och intervjuerna analyserades med induktiv tematiskanalys. Av analysen kunde fyra huvudteman som beskriver upplevelsen avgruppsammanhållning identifieras: trygghet, socialt samspel, emotionell påverkan och kontextför behandling. Samverkan mellan dessa fyra huvudteman sammanfattades i ett kärntema: Denkomplexa processen att utveckla gemenskap vid emotionell relationell ovisshet och emotionellinstabilitet. Av denna studie framkommer det att detta kärntema utgör d en teori som möjliggörförståelse för och förklarar upplevelsen av gruppsammanhållning.