Syftet med denna studie var att analysera läroböcker som används inom ämnet naturvetenskap. Analysen av läroböckerna utfördes för att undersöka hur hälsa sätts i perspektiv utifrån innehållet. De perspektiv som studerades var det biomedicinska perspektivet och det salutogena perspektivet på hälsa, vilka studerades i relation till kursmålet elever ska få en förståelse för mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra (Skolverket, 2011). Undersökningen utfördes genom en tematisk analys som både var teoristyrd och empiristyrd. De teman som först bearbetades fram var begrepp från kursmålet ovan; Mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer. Metoden hölls dock öppen vid den aktiva läsningen för att nya teman skulle kunna upptäckas, vilket gjorde att analysen blev mer empiristyrd. Analysverktyget var tabeller som visade på citat från de studerade läroböckerna. Tabellerna var konstruerade utifrån två huvudkategorier; den biomedicinska kategorin och den salutogena kategorin. Under båda huvudkategorierna fanns det tre underkategorier som var till för att förenkla analysarbetet. Citaten kunde utifrån denna förenkling beskrivas som att de innehöll ett fokus på sjukdom/skada eller på ett fokus som främjar hälsan. De läroböcker som analyserades var naturvetenskapligt inriktade och riktade mot årskurserna 1-6. Det resultat som analysen ledde fram till var att läroböckerna framförallt riktar in sig på det biomedicinska perspektivet vilket den tidigare forskningen också hade visat. Undersökningens mest intressanta slutsats var att det salutogena perspektivet bredde ut sig mer i läroböckerna som var riktade mot mellanstadiet vilket inte hade åbevisats i tidigare forskning.

Trafikstörningar är ett problem på den svenska järnvägen som bidrar till bland annat förseningar. För att kunna arbeta förebyggande mot detta behövs mer fullständiga rapporter av händelser på järnvägen än de som utförs idag. Trafikverket vill undersöka hur ett nytt system för inrapportering kan se ut för att uppnå mer träffsäkra och utförliga rapporteringar. Denna studie har därför, på uppdrag av Trafikverket, undersökt vilka brister och behov som finns i processen för rapportering idag utifrån lokförarens perspektiv. För att utföra detta valdes en kvalitativ ansats innefattande semi-strukturerade intervjuer med lokförare. Därefter utfördes en tematisk analys utifrån data från tre intervjuer. Resultaten visade att brister i processen främst berör återkoppling av rapporteringar till lokförarna och tillvägagångssätten för att ange positionsangivelser. Behoven som uppkom genom studien berörde möjligheter att anteckna via röststyrning, bättre tillvägagångssätt för angivelse av positioner samt återkoppling av tidigare rapporteringar. Resultaten har en betydelse för det fortsatta arbetet inom Trafikverket men även för utformning av liknande system i andra domäner.

Denna studie är en undersökning av hur människor beskriver mening utifrån sig själva i förhållande till vår samtid. För detta ändamål berörs psykologiska områden som existentiell-, positiv- och religionspsykologi samt delar av religion och existentiell filosofi. Studiens empiri har framställts via intervjuer med fyra informanter som rekryterats genom ett bekvämlighetsurval på ett universitet i södra Sverige. Materialet har därefter tolkats och analyserats utifrån hermeneutisk metodik och tematiska analys. Vad som framkom i studien som betydelsefullt för uppfattningen av mening var frihet och informanternas föresats att ha en framtida familj, däremot uppfattades inte mening som en slutdestination eller ett mål utan det beskrevs som ett föränderligt förlopp där flera faktorer spelar in. / This study is a research on how people describe meaning from themselves in relation to our time. For this purpose, psychological areas such as existential, positive and religious psychology as well as parts of religion and existential philosophy has been utilized. The study’s empirical data has been gathered from interviews with four informants who have been recruited through a convenience sample at a university in southern Sweden. The material has subsequently been interpreted and analyzed based on hermeneutic methodology and thematic analysis. What emerged from the study as important for the perception of meaning was freedom and the informants' intention to have a future family, on the other hand, meaning was not considered a final destination or a goal, but it was described as a changing process in which several factors play a role.

No description available.

<p>Karriärval kan påverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att välja karriärväg ses inte som någon engångsföreteelse. I dagens föränderliga och globaliserade värld aktualiseras individens val och handlingsstrategier ständigt. Det är därför angeläget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som påverkat dem i deras beslut om framtida karriärer. Kvalitativa intervjuer utfördes med sju stycken studenter. Induktiv tematisk analys visade att motiv till karriärvalet, förhållningssätt till utbildningen och ambition efter utbildningen var faktorer som studenterna upplevde hade styrt dem i deras val. Dessa teman var också intimt relaterade till varandra. Förebilder, yrkeserfarenhet och utbildningens struktur verkar vara viktiga faktorer som styr hur studenten lyckas och som i förlängningen påverkar ambitionen. Resultatet kan komma till användning för institutioner vid utformning av utbildningsstrukturer och för arbetsgivare vid rekrytering av jurister.</p>

<p>Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation. De lyfter fram att den målade bilden av dramat hjälper till att fokusera det terapeutiska samtalet och menar också att det är en hjälp för att skapa den terapeutiska triangeln, det vill säga klient och terapeut i gemensamt arbete med klientens problem. Symboldramaterapeuterna beskriver att den målade bilden har en viktig funktion, eftersom den tvingar dem att refl ektera över sin egen upplevelse av klientens drama. Genom terapiarbetet med den målade bilden kan klienten få nya erfarenheter av att vara sedd och att ha uträttat något värdefullt, vilket symboldramaterapeuter menar kan vara ett första steg i att bygga upp sin självkänsla.</p>

Karriärval kan påverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att välja karriärväg ses inte som någon engångsföreteelse. I dagens föränderliga och globaliserade värld aktualiseras individens val och handlingsstrategier ständigt. Det är därför angeläget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som påverkat dem i deras beslut om framtida karriärer. Kvalitativa intervjuer utfördes med sju stycken studenter. Induktiv tematisk analys visade att motiv till karriärvalet, förhållningssätt till utbildningen och ambition efter utbildningen var faktorer som studenterna upplevde hade styrt dem i deras val. Dessa teman var också intimt relaterade till varandra. Förebilder, yrkeserfarenhet och utbildningens struktur verkar vara viktiga faktorer som styr hur studenten lyckas och som i förlängningen påverkar ambitionen. Resultatet kan komma till användning för institutioner vid utformning av utbildningsstrukturer och för arbetsgivare vid rekrytering av jurister.

Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation. De lyfter fram att den målade bilden av dramat hjälper till att fokusera det terapeutiska samtalet och menar också att det är en hjälp för att skapa den terapeutiska triangeln, det vill säga klient och terapeut i gemensamt arbete med klientens problem. Symboldramaterapeuterna beskriver att den målade bilden har en viktig funktion, eftersom den tvingar dem att refl ektera över sin egen upplevelse av klientens drama. Genom terapiarbetet med den målade bilden kan klienten få nya erfarenheter av att vara sedd och att ha uträttat något värdefullt, vilket symboldramaterapeuter menar kan vara ett första steg i att bygga upp sin självkänsla.

Denna studie har sitt fokus på det svenska internetforumet Flashback och syftet är att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck på forumet. Genom en tematisk analys av en längre tråd på forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har något relevant att säga om ämnet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering är alla viktiga begrepp som under undersökningens gång har visat sig vara mycket användbara. Flashback är för många känt som ett forum där många kvinno- och invandrarfientliga unga män samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker på sådana sätt som i det verkliga sociala livet sällan är socialt accepterade. Detta har gjort Flashback till ett forum som många gånger har utvecklas en stark ”vi mot dem”-mentalitet. Min tematiska analys visar också ett forum där gruppidentiteterna är starkt rotade. Det finns ett missnöje mot politiker och etablerad media vilket skapar en rebellanda på forumet. Vidare stämplas andra typer av människor lättvindigt in i i breda sociala grupper som många på Flashback sedan starkt särskiljer sig ifrån. Den egna gruppuppfattningen grundar sig alltså till stor del i relationen till andra utomstående grupper. Samtidigt är anonymiteten viktig i det avseende att en enskild medlem i sig är oväsentlig. Det är hela det anonyma kollektivet som tillsammans skapar och bibehåller dessa gruppidentiteter. Viktigt att påpeka är dock att analysmaterialet även visar på undantag som ifrågasätter bilden av Flashback som en enda stor homogen grupp. Flashbacks stora medlemsantal gör att en total polarisering med enbart samtyckande individer är en omöjlighet.

No description available.