Flera av Skolinspektionens (2016, 2018) granskningar pekar på brister i hur undervisningen anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. Samtidigt pekar forskningen på lärarens betydelse för elevernas prestationer (Hattie 2012, 2014). Föreliggande studie är en kvalitativ fallstudie baserad på semi-strukturerade intervjuer med fyra lärare, där samtliga är legitimerade och har erfarenhet av att undervisa matematik i årskurs 7-9. Studiens syfte är att lyfta fram lärarnas tankar om anpassning av undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling, och lärarnas respons på intervjufrågorna analyserades med tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i några övergripande teman för de båda forskningsfrågorna. Sammanfattningsvis visade analysen att lärarna uppger att det är viktigt att undervisningen anpassas efter elevernas förutsättningar och behov för att  alla elever ska få möjlighet att förstå utifrån de förutsättningar de har. Här handlar det om förutsättningar bland annat i form av förförståelse, kapacitet och språkliga förutsättningar.  alla elever ska få nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.  motivera alla. Dessutom uppger de, intressant nog, i kontrast till tidigare resultat att undervisningen inte behöver anpassas efter alla elever. Detta kan förklaras med att lärarna anpassar undervisningen för att passa majoriteten av elevernas förutsättningar och behov från början, och att de därmed anpassar undervisningen mer specifikt för de elever som inte ingår i denna majoritet. På frågan hur lärarna ser vilka förutsättningar och behov eleverna har visade resultatet att det sker genom olika former av bedömning, såsom diagnoser och prov, muntlig kommunikation och då eleverna arbetar på lektionerna. Dessutom spelar också relationen mellan lärare och elev samt lärarens erfarenhet en viktig roll i lärarens synliggörande av elevernas förutsättningar och behov.

Den här studien syftar till att förstå elevers perspektiv på den matematikundervisning dedeltagit i under grundskoleåren. De elever som intervjuats går en spetsmatematikutbildningför årskurs 7-9 på en kommunal grundskola. Eleverna får dela med sig av sina berättelser i ensemi-strukturerad intervju i mindre grupper. En tematisk analys har sedan gjorts avintervjutranskriptionerna och resultatet av analysen har sedan tolkats med hjälp av forskningkring elever med fallenhet för matematik, inkluderingsaspekter i matematik ochelevperspektiv på undervisning samt med socialkonstruktivistisk vetenskapsteori. Resultatenkan sammanfattas i fem olika områden: de uppgifter och det material eleverna fått arbeta med;i vilken elevsammansättning eleverna har fått arbeta; vad eleverna upplever som särskiltlustfyllda moment i matematikundervisning, deras syn på lärarens roll samt vad de självaanser vara bra organisation av matematiklektioner. Studien visar att eleverna många gångerkänt leda på grund av avsaknad av tillräckligt utmanande uppgifter; de har ofta fått jobbaensamma utan en social och didaktisk gemenskap; de upplever tävlingsmoment som lustfyllt;läraren ses mest som en leverantör av uppgifter; och en traditionell lektion med genomgång,uppgiftslösning i grupp och individuellt är det de förespråkar. Studien lyfter framelevperspektiv som är användbara i en diskussion om inkluderande undervisning av elevermed särskild fallenhet för matematik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn under högläsning för att främja deras språkliga utveckling. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare, varav en har pedagogisk utbildning men inte är legitimerad förskollärare. Förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor i Malmö. Tematisk analysmetod valdes för att analysera det empiriska materialet. Vi analyserade det empiriska materialet med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med barnen på ett språkutvecklande sätt under högläsning. Förskollärarna använder sig av barnlitteratur (sagoböcker och faktaböcker) som är anpassad till barns språknivå. De uppmuntrar samtal under högläsning på varierande sätt för att barn ska ta del av ordens uppbyggnad och uttal. De använder sitt röstläge, mimik, gester, ögonkontakt för att öka barns förståelse för innehållet i boken och ordens betydelse. Högläsningen genomförs på de tidpunkter under dygnet då barn har ork att lyssna o samtala.Förskollärarna högläser för barnen i lugna och harmoniska miljöer för att barn ska kunna koncentrera sig. Förskollärarna arbetar vidare med bokens innehåll bland annat genom dramatisering av bokens innehåll för att barnen ska kunna återberätta och begripa det som har blivit läst för de.

Samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavaren är en oundviklig aspekt inom förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka och få djupare kunskap om förskollärares perspektiv på samverkan med vårdnadshavare inom ramen för förskolan. Studien tar hänsyn till utmaningar samt möjligheter som kan upplevas för fungerande samverkan enligt åtta förskollärare. Med ett stöd av samverkansteori har vi tematiskt analyserat data från deras intervjuer för att lyfta fram upprepande representerade teman. I studiens resultatet och diskussion visas tre teman, som utifrån en samverkansteoretisk utgångspunkt samt i stöd av tidigare forskning inom området reflekteras. I studien lyfts att samverkan kan upplevas på flera olika sätt och att det möjligtvis kan vara väsentligt med en god relation till hemmet. Det framgick även att flera förskollärare i studien upplever att en del möjligheter och utmaningar i samverkansuppdraget som förskollärare. Studien avslutas med ett resonemang kring hur begreppet samverkan skiljer sig från samarbetet som många gånger tar plats i förskolan som arena.

Denna studie handlar om avbrott i lek i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur verksamma förskollärare främjar barnens sammanhållna lektid. Denna kvalitativa studie utgår från en tematisk ansats för att analysera förskollärarnas uppfattningar av fenomenet ”avbrott i lek”. Empirin samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet visar främst att förskollärarna riktar sina svar mot nödvändiga avbrott i lek och att planering ihop med barnen kan främja sammanhållen lektid. Mindre motiverade avbrott i lek tycks ännu vara oidentifierade av de intervjuade förskollärarna vilket tyder på att det finns ytterligare behov av att medvetandegöra hur sammanhållande lektid kan främjas.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse av de uppfattningar och perspektiv som yrkesverksamma speciallärare har kring sitt uppdrag. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta verksamma speciallärare som arbetar på fyra olika skolor i Stockholmsområdet. Med hjälp av specialpedagogiska perspektiv, utfördes en tematisk analys på det empiriska materialet vilket resulterade i följande teman: Uppdraget, Förväntningar samt Möjligheter/Hinder. Studiens resultat visade att speciallärarna upplevde sitt uppdrag som komplext, mångfacetterat, godtyckligt och utan uppdragsbeskrivningar. Resultatet visar på en okunskap samt bristande insyn från rektors håll på speciallärarens egentliga uppdrag. Det framkom även en obalans gällande förväntningarna på speciallärarna själva och från andra. Vidare visade studien att det var svårt att hitta tid till utvecklingsarbete då det sällan fanns en tydlig struktur för hur utvecklingsarbetet på skolorna skulle gå till. Vår slutsats är att alla inom skolans värld behöver bli medvetna om komplexiteten som finns i specialläraruppdraget. Bredare kunskap och medvetenhet vore önskvärt för att hitta strategier och mer hållbara och långsiktiga arbetssätt för ett meningsfullt yrkesutövande på alla nivåer; individuellt, på gruppnivå samt på organisatorisk nivå.

The aim of this study is to analyse the presentation of different kinds of language varieties in four different workbooks used in the course Svenska 1 in upper secondary schools in Sweden. The different language variations and their connections to prestige and power regarding language use were also analysed through a thematic content analysis. The research is based on qualitative and quantitative analyses of the workbooks, where words and factual text are examined. The results show that language varieties have been separated more from the subject of correctness in language and therefore show an accepting discourse towards different language varieties. Language varieties still have only a small part in the overall education of the course Svenska 1.

Denna studie har haft som utgångspunkt att undersöka och bidra med ökad kunskap om hur lärare upplever att de tillägnats tillräckliga kunskaper från lärarutbildningen gällande att möta elevers specialpedagogiska behov i undervisningen, exempelvis elever med NPF-diagnoser. Studiens teorier utgår från tre specialpedagogiska perspektiv, det kompensatoriska, det relationella och det kritiska perspektivet. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur upplever lärare att kunskapen om specialpedagogiska behov representeras i lärarutbildningen? Samt, Hur upplever lärare att lärarutbildningen mot specialpedagogiken förhåller sig gentemot arbetet i verksamheten? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ metod, detta gjordes genom en kvalitativ enkät. Efter att enkäten genomfördes användes det en tematisk analysmetod för att analysera empirin i studien.   I studiens analys har sex olika teman framkommit, Brist av kunskaper i verksamheten och på lärarutbildningen, Tillvägagångsätt för att få tillräckligt med kunskaper, Praktisk arbete med specialpedagogik samt Det centrala en lärare behöver veta om specialpedagogiska behov. I resultatet framkom det att majoriteten av lärarna kände att de inte har fått tillräckliga kunskaper om specialpedagogiska behov från lärarutbildningen gentemot verkligheten. Vidare såg man att det var fler lärare som arbetade med det kompensatoriska perspektivet eller det relationella perspektivet och att det var ytterst få lärare som förhåller sig till det kritiska perspektivet. I den tidigare forskningen framkommer att det finns ett större fokus inom skolan att arbeta på ett kompensatoriskt och relationellt perspektiv. Trots denna fokusering så upplever respondenterna att de har en saknad av det kompensatoriska perspektivet samt det relationella perspektivet i sin undervisning. Tidigare forskning visar att lärare som har för lite kunskaper om specialpedagogiska behov har en negativ påverkan på elever med specialpedagogiska behov. En slutsats av arbetet är att det vid genomförd lärarutbildning finns en brist i kunskap om specialpedagogik och behovet av ytterligare fortbildningar inom området behövs kontinuerligt.

Syftet med denna studie var att undersöka vinterbad utifrån den mänskliga upplevelsen av fenomenet. Hur beskriver vinterbadare sin upplevelse? Vilken tematik finns i deras beskrivelse? Vilket kärntema kan upplevelsen av vinterbad bäst förstås utifrån? Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 10 deltagare och analyserades genom induktiv tematisk analys. Av analysen kunde fyra huvudteman identifieras: Självförverkligande, Interaktion, Närvaro och Känslopåslag. Dessa huvudteman sammanfattades i ett kärntema: Självförverkligande genom emotionell interaktion och djupgående närvaro. Studien framhåller att vinterbad ger en mångbottnad upplevelse där självförverkligande, interaktion, närvaro och känslopåslag samverkar. Vinterbadandet beskrivs av deltagarna fungera som en katalysator för självförverkligande. Genom denna studie blir det tydligt att förståelsen för vinterbadupplevelsen kan fördjupas genom kärntemat som framkommit. Resultatet diskuteras utifrån olika psykologiska teorier som flow, hållande, attention restoration theory och teorier inom känsloreglering.