En problembaserad undervisning tillåter matematikundervisningen att vara utmanande och undersökande för eleverna. Till skillnad från den traditionella undervisningen är syftet att eleverna ska ställas inför problem som de får arbeta med för att komma fram till en lösning. Denna undervisningsmetod leder således till andra sätt att lära än den traditionella undervisningen. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur en problembaserad undervisning kan komplettera den traditionella undervisningen för att utveckla elevers matematiska måluppfyllelse. För att undersöka detta genomfördes en systematisk granskning av forskning inom området. Resultatet är uppdelat efter tre forskningsfrågor som har i uppgift att besvara studiens syfte. Studien har identifierat vad som utmärker en problembaserad undervisning, som att det utgår från elevernas kunskapsnivå samt att det ger eleverna möjlighet att skapa sin egen förståelse. Läraren är en viktig del för lärandet och behöver besitta en hög yrkeskompetens för att maximera elevernas inlärningsmöjligheter. En problembaserad undervisning leder till resonemang och reflektion vilket främjar den djupa förståelsen för matematiken. Men, för att kunna resonera och reflektera krävs att eleverna har en god begreppsförståelse och besitter goda kunskaper inom metodval.

<p>Detta arbete är resultatet av en undersökning på en grundskola och en gymnasieskola som använder ämnesövergripande och tvärvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien är att jämföra initiativtagares, lärares och elevers åsikter angående arbetssättet och att dessutom jämföra de två skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gått till och hur den är organiserad. Vidare redogörs informanternas syn på för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förändringar.</p>

Detta arbete är resultatet av en undersökning på en grundskola och en gymnasieskola som använder ämnesövergripande och tvärvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien är att jämföra initiativtagares, lärares och elevers åsikter angående arbetssättet och att dessutom jämföra de två skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gått till och hur den är organiserad. Vidare redogörs informanternas syn på för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förändringar.

Flera forskare har kommit fram till att problembaserad undervisning kan hjälpa elever att utveckla förståelse för matematik (Behlol, Rafaqat &amp; Hifsa, 2018; Karlsson Wirebring et al., 2015; Wheatley, 1992). Syftet med denna studie är därför att belysa hur matematiklärare beskriver att de arbetar med en problembaserad undervisning. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med fem matematiklärare i årskurs 4–6.  Resultatet är uppdelat i teman som framkom i analysen av insamlad data. I resultatet framkommer det att problembaserad undervisning handlar om att ställa eleverna inför ett problem. Eleverna ska försöka lösa problemet med hjälp av lärarens vägledning. Problembaserad undervisning kräver mycket tid av läraren i början innan eleverna och läraren känner sig bekväma med arbetssättet. Elevers olika kunskapsnivåer blir ett bra samspel i klassrummet. Elevernas lärande kommer fram på ett tydligt sätt och ligger till grund för lärarens fortsatta planering. / Several researchers have reached the conclusion that problem-based teaching can help students to gain a better understanding of mathematics (Behlol, Rafaqat &amp; Hifsa, 2018; Karlsson Wirebring et al., 2015; Wheatley, 1992). The purpose of this study is therefore to shed light on how mathematics teachers describe that they work with a problem-based teaching. In order to achieve this purpose, qualitative interviews were conducted with five mathematics teachers in grades 4-6. The results are divided into themes that emerged in the analysis of collected data. The results show that problem-based teaching is about confronting students with a problem. In problem-based teaching students are encouraged to solve the problem with the help of the teacher's guidance. Problem-based teaching requires a lot of time from the teacher in the beginning before the students and the teacher feel comfortable with this way of working. Teachers argue that students' different levels of knowledge form the basis of interaction in the classroom. The students' learning emerges in a clear way and forms the basis for the teacher's continued planning.

Ett ämnesövergripande arbetssätt har både en lång historia och genererar goda resultat,trots detta förskjuts lärarnas uppdrag mot andra, i vissa fall disparata, arbetsuppgifter inom utbildningsväsendet. Hur kommer det sig, är ett ämnesövergripande arbetssätt för svårt? Eller finns det andra förklaringar, det är det som denna studie skall försöka att titta närmare på.Syftet med denna studie är att beskriva hur lärare på gymnasieskolans naturvetenskapliga- och teknikprogram uppfattar och realiserar ett ämnesövergripande arbetssätt. Studien har genomförts genom samtalsintervjuer med empiristyrd tematisk analys som metodramverk. Resultatet av studien visar att de teman som lärarna beskriver är: ämnen och kombinationer av dessa, arbetsformer, eleverna, lärarkollegiet, resultatet av ett ämnesövergripandearbetssätt samt förutsättningar. Samarbetet mellan lärarna är inte alltid smärtfritt, dock är brist på tid till samordning och planering det som framhålls som den största stötestenen, och tydligaste resultatet, för ett välfungerande ämnesövergripande arbetssätt. Eldsjälarnas betydelse är ytterligare ett resultat av studien. En slutsats är att informanterna inte naturligt sett eller tänkt på sin egen undervisning i flera ämnen som ett ämnesövergripande arbetssätt. Den vanligaste formen avämnesövergripande arbetssätt är projektformen.Ytterligare en slutsats finns i att: när uppföljningen sker är det är arbetsformen somutvärderas och inte elevernas kunskapsutveckling. / Interdisciplinary working methods has both a long history and generate good results and yet it has a relatively hidden position within the educational system. How come, is it too difficult? Or are there other reasons? This is the objective for this study.This study will describe the experiences teachers, in the upper secondary school, express while working within interdisciplinary working methods. The study has been performed by a number of interviews and analyzed with applied thematic analysis framework. The result of the study shows that the themes the interviewees describe are; the subjects and combinations of those, ways of working, the students, the colleagues, the results and the prerequisites. The collaboration between the teachers is not a walk in the park, however the lack of time to perform planning and coordination are the major obstacles preventing successful interdisciplinary working methods.The importance of the enthusiasts is another result of the study. One conclusion is that the informants do not naturally thought about their own teaching of several subjects as a cross-disciplinary approach. The most common form of interdisciplinary working method is the project form. Another conclusion is that: when the follow-up is done, it is the work method that is evaluated and not the students' knowledge.