Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattning om trygghet, hur de arbetar för att skapa den samt hur de tolkar sitt ansvar för trygghetsarbetet. Genom en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med sju verksamma pedagoger, skapades en bild av hur trygghetsarbetet ser ut. Pedagogerna förklarade sin syn på trygghet, och vad som krävs för att det ska finnas och fungera. De talade bland annat om vikten av rutiner, gemensamma förhållningssätt inom lärarlaget, föräldrakontakt samt ett positivt bemötande. Några slutsatser som gått att utläsa är att samhällsförändringar påverkat både trygghetsarbetets utförande, samt ansvarsförståelsen kring den. Barns känsla av trygghet i hemmet påverkar också deras uppfattning om trygghet i skolan. Det råder inga tvivel om att tryggheten är viktig för pedagogerna, men den får inte lika stort utrymme i styrdokument eller i skoldebatten.

Under senare år har ett ökande antal lärare valt att lämna sitt uppdrag i skolan (Åstrand, 2018). Det finns varierande orsaker till att skolpersonal väljer att inte stanna kvar på sin arbetsplats men en del verksamma inom skolan beskriver att det är för mycket administrativt arbete, en del anger att ansvaret har ökat och några menar att arbetsbördan i skolan har ökat. Idag uppskattas det att det saknas 60 000 behöriga lärare i svensk skolverksamhet. På en skola i södra Sverige har det varit ett stort personalskifte. Det har varit många lärare som har blivit sjukskrivna eller som har självmant valt att lämna sin arbetsplats. I en tillhörande förstudie som genomfördes under våren 2019 identifierades det att det fanns otydligheter i uppdragsbeskrivning och ansvarsfördelning.   I genomförandet av den här studien valdes det att utföra en fallstudie med abduktiv ansats för att utreda möjliga bakomliggande problem som tidigare nämnts på den sydsvenska skolan. Utgångspunkten i studien var att presentera olika faktorer som påverkar och främjar lärarnas uppdrag. Syftet med uppsatsen var att identifiera och kartlägga faktorer som kan skapa uppdrags- och ansvarsförståelse i skolorganisationen. Som stöd har följande frågeställning använts: Vilka faktorer hindrar lärarnas uppdrag- och ansvarsförståelse? och Vilka är de faktorer som skapar uppdrags- och ansvarsförståelse?. För att förstå hur lärarna arbetar i sin yrkesvardag och upptäcka möjliga faktorer som påverkar lärarnas uppdrag har författaren studerat teori som tidigare forskning tagit fram. Datainsamlingen har bestått av kvalitativa datainsamlingsmetoder som observationer på lärarna med ett utformat observationsschema samt enskilda intervjuer med dem. I resultatet avsnittet presenterats resultatet av observationsschemat samt lärarnas utsagor.  Vilka faktorer som hindrar lärarna var (1) Digitaliserad kommunikation, (2) Förtroende och uppriktighet mellan personalen, (3) Brist på kollegialt samarbete, (4) Mötets agenda som tog tid från lärarnas arbete, (5) Avsaknad av ledarskap och (6) Lärarnas arbetsmetoder. De faktorer som skapar uppdrags- och ansvarsförståelse var (1) Lärarna förstår sitt uppdrag, (2) Mötesstrukturerna i form av en bestämd dag och klockslag i veckan, (3) Motivationen och engagemanget lärarna har för sitt yrke samt (4) Viljan att samarbeta mellan lärarna.  För att skapa fler förutsättningar till uppdrags- och ansvarsförståelse presenterades det en PGSL för fortsatt förbättringsarbete på skolan. / During the last couple of years, an increasing number of teachers have chosen to leave their profession in the world of teaching. There a number of reasons as to why teachers are leaving their current employment; some teachers describe their administrative workload being overwhelming whilst others state that the general responsibility at the workplace has increased. In addition, some teachers declare that the general workload also has increased. Nowadays there is a lack of educated teachers, approximately around 60 000 vacant posts need to be filled in the Swedish school-system. In a school, located in the south of Sweden, there has been a large shift of employees. There has been a large number of teachers, who have been on sick leave or left their employment voluntarily. In a pre-study, made in the spring of 2019, which this essay is based on, ambiguities were identified in regard to the job description and the division of responsibility, in the teaching profession. In order to carry out the study of this essay, a case study with an abductive approach was chosen to investigate the factors behind the problems previously mentioned, in the previously mentioned a south-Swedish school. The premise of the study was to present different factors which influence and support the teachers’ mission. The intention of the essay was to identify and map factors which can promote mission- and responsibility-comprehension in the school.  To enable the essay and the study, the following questions were used: Which factors are hindering the teachers’ mission- and responsibility comprehension? and Which factors create mission- and responsibility comprehension?. To understand the teachers’ challenges in everyday tasks and discover possible factors that are influencing the teachers’ mission, the author of the essay has studied results which previous research has produced. The collection of data is a qualitative data collection method consisting of observations of teachers as well as individual with the teachers. In chapter 4, results, the results of the observation-schedule and the teachers’ dictums are presented. The factors which obstructed the teachers in their daily work were (1) Digitalized communication, (2) Confidence and honesty between staff, (3) Lack of cooperation between colleagues, (4) The meeting’s agenda, which took time from the teachers’ work, (5) The lack of leadership and (6) The teachers’ working methods. The factors which promoted mission- and responsibility comprehension were (1) The teachers’ comprehension of their mission, (2) The structure of the meetings, in the shape of a scheduled day and time for the meeting, (3) The motivation and dedication the teachers feel for their job as well as (4) The willingness to cooperate between teachers. To create better opportunities for mission- and responsibility comprehension, a PDSA-cycle was presented for the continuation of the work improvement for the school.

This study examines how the organizational model of the Church of Sweden as stipulated in laws and regulations can contribute to an understanding of practical board work among members of working committees that are related to individual board members’ understanding of the organizational notions collaboration and responsibility. The study further examines how these two notions may be affected by how the organizational model of the Church of Sweden describes and outlines how collaboration and responsibility should ideally work within the Church of Sweden. Through qualitative analyses of regulatory documents, observations of board work and interviews and surveys with active board members, both clergy and lay members, of working committees within the Church of Sweden, the study finds that an ideal logic of how the organizational model of the Church of Sweden should work is conveyed through laws and regulations, but finds that the studied working committees follow these to a limited extent. Instead the study concludes that the practice of the studied working committees is determined by how individual members understand and believe the organizational model should work, i.e. how clergy and lay members within the working committees should cooperate. There is an indication of a correlation between how the working committees organize their work in the committees and how they relate to the organizational model of the Church of Sweden. The working committees that have a weak co-operation, seem to focus more on internal issues within their local church, while working committees that have a strong co-operation tend to focus more on strategic public issues within their local diocese.