Syftet med detta arbete var att lyfta fram modersmålsundervisningen och modersmålsstödet som barnen och eleverna får ta del av i skolan och förskolan. För att få fram detta har vi använt oss av intervjuer och observationer. Vi ville även få del av elevernas egna tankar kring modersmålsundervisningen och det framgår i våra intervjuer som vi har gjort. Det resultat vi har nått fram till är att eleverna är nöjda med sin modersmålsundervisning, men att det finns vissa saker som kan bli bättre. De slutsatser vi kan dra av detta arbete är att modersmålsundervisning och modersmålsstöd är något som är väldigt viktigt för barn i alla åldrar och att det är något som barnen behöver för att kunna känna sig delaktiga i den övriga skolverksamheten, då det ger dem en djupare förståelse.

Syftet med denna litteraturstudien är att belysa modersmåletsmålets betydelse för individen, samt att se hur skolan arbetar med detta som ämne, men också som inverkan till andra ämnen utifrån ett interkulturellt perspektiv.

Syftet med denna enkätstudie är att undersöka hur attityder till modersmål och modersmålsundervisning ser ut på högstadieskolor i en mindre stad i södra Sverige. Skolledare, modersmålslärare och svensklärare från fem olika skolenheter har deltagit. Frågorna i enkäten är öppet utformade, vilket ger möjlighet att finna personliga svar och individuella skillnader. Informanterna har svarat skriftligt via e-post. Denna metod gav möjlighet för deltagarna i studien att reflektera över sina attityder och åsikter. Min utgångspunkt är att attityder till modersmål och modersmålsundervisning är positiv om skolan har många elever i denna verksamhet. Resultatet pekar på ett sådant samband. Generellt uppvisar deltagarna en positiv inställning. Negativa uppfattningar finns men är i minoritet.

<p>Syftet med denna enkätstudie är att undersöka hur attityder till modersmål och modersmålsundervisning ser ut på högstadieskolor i en mindre stad i södra Sverige. Skolledare, modersmålslärare och svensklärare från fem olika skolenheter har deltagit. Frågorna i enkäten är öppet utformade, vilket ger möjlighet att finna personliga svar och individuella skillnader. Informanterna har svarat skriftligt via e-post. Denna metod gav möjlighet för deltagarna i studien att reflektera över sina attityder och åsikter. Min utgångspunkt är att attityder till modersmål och modersmålsundervisning är positiv om skolan har många elever i denna verksamhet. Resultatet pekar på ett sådant samband. Generellt uppvisar deltagarna en positiv inställning. Negativa uppfattningar finns men är i minoritet.</p>

Sammanfattning  Studiehandledningar och instruktioner som är formulerade på modersmål inom den svenska skolan har visat sig ha en stor betydelse som hävstång för de flerspråkiga eleverna. Det handlar med andra ord om en viktig insats för elever med annat hemspråk för att utveckla de språkliga färdigheterna och bättre kunna ta till sig kunskaper och befästa lärandet utifrån liknande villkor som infödda elever, om än på längre sikt. Modersmål spelar dessutom en avgörande roll både som kommunikationsmedel och som ett sätt att förmedla och kommunicera olika ämneskunskaper i den didaktiska och pedagogiska processen. Studier inom området har uppmuntrat flerspråkighet i svenska skolor där tvåspråkighet utgör en grundbult, inte bara för den målgruppen som studien avser, utan även som en form av multikulturell och flerspråkig pedagogik där lärarna /pedagogerna kan tala olika språk för att möta behoven i skolan. Här synes studiehandledningar vara en viktig resurs som utgör en kugge vilken gör flerspråkiga elever mer trygga och gör att de kan utvecklas som självständiga och sociala individer i sitt kognitiva lärande. Rätten till studiehandledningar på sitt modersmål formuleras som en demokratisk rättighet som Sverige är ensamt om. Sett utifrån elevernas perspektiv stärker resultatet i denna studie den positiva synen på studiehandledningar på modersmål för att stärka elevers kunskapsutveckling, språkliga förmågor, utvecklandet av personligt självförtroende samt utvecklandet av självbild (Ladberg, 2003).

I studien undersöks i vilken omfattning elever med arabiska som modersmål på en högstadieskola i Mellansverige har valt att läsa arabiska som modersmål, samt hur de motiverar sitt val att delta eller avstå från att delta i undervisningen i arabiska som modersmål. Studien är genomförd med en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultaten åskådliggör att majoriteten av informanterna deltar i modersmålsundervisningen men det är betydligt fler utrikesfödda än inrikesfödda som deltar och något fler flickor än pojkar. 3 Den vanligaste orsaken till att delta beskrivs som att föräldrarna vill att de ska delta och den vanligaste orsaken till att avstå från modersmålsundervisningen är att eleverna inte tror att de har någon nytta av det arabiska språket i Sverige. Resultaten visar tydliga skillnader mellan urvalsgrupperna. Det vanligaste svaret bland de utrikesfödda flickorna är att de valt att läsa sitt modersmål eftersom de vill få betyg i ämnet medan de inrikesfödda flickorna samt de inrikesfödda och de utrikesfödda pojkarna uppger att föräldrarna vill att de ska delta. Bland de inrikesfödda flickorna uppger de flesta som valt att avstå från modersmålsundervisningen att de gjort det eftersom de inte anser att det är viktigt att de utvecklar sitt modersmål. De utrikesfödda flickorna och pojkarna menar att de inte har någon nytta av sitt modersmål i Sverige och de inrikesfödda pojkarna har valt att avstå då de inte tror att de kan få betyg i ämnet. Resultaten från intervjuerna stämmer väl överens med resultaten från enkäterna. Informant 1 som har valt att läsa arabiska beskriver att han valt det eftersom han vill få ett betyg i ämnet. Han beskriver också att han har ett högt betyg i arabiska och att det höjer hans meritvärde. Informant 2 som valt att avstå från att läsa sitt modersmål, menaratt han inte skulle nå ett betyg i ämnet och att modersmålsläraren till och med avrått honom från att delta på grund av att han är så pass svag i språket. Studiens slutsatser är att forskning om modersmålsundervisningens positiva effekter måste nå fram till elever och föräldrar om vi eftersträvar ett högre deltagande i modersmålsundervisningen.

The current study investigated pupils’ use of the target language (TL) in their second language classroom. Two different groups of the same upper secondary course in English, taught by the same teacher, have been observed. After the observations some pupils from both groups as well as the teacher were interviewed on their thoughts of why the distribution between TL and mother tongue (L1) looks like it does in their respective group. The results showed that the two groups differed; where one group tended to use the TL in most of the communication taking place in the classroom while the other group rarely used the TL in favour of their L1. Most pupils only used TL when they were speaking with the teacher and in oral exercises. The interviewed pupils and the teacher believed that this is because pupils are uncomfortable with using the TL and are afraid of making mistakes that might affect their grade. This demonstrates the importance of a good classroom environment to benefit the use of the TL and the pupils’ progress.

Idag är det många förskolor som är mångkulturella. Det handlar om att både barngruppen samt de anställda är flerkulturella med olika bakgrunder, kulturer, erfarenheter och inte minst språk. För att stärka gruppen och tillgodose allas behov gäller det att som pedagog vara medveten om allas olika förutsättningar. Vidare handlar det om att uppmuntra de flerkulturella barnen till att vilja och våga dela med sig av sin kultur samt språk för att utvecklas i arbetet för en större acceptans för olikheter och allas lika värde. Det är stora krav som ställs idag på pedagogerna där de ska arbeta med att erbjuda barnen en inblick i både den svenska kulturen samt involvera delaktighet i andras kulturer för att barnen ska kunna utveckla en förståelse till olika levnadsätt och olika värderingar. Språkutvecklingen ska ske både i det svenska språket för alla barn och för flerkulturella barn även i deras modersmål. Pedagogerna ska tillämpa arbetssätt och förhållningssätt där de engagerar sig och visar intresse för olika barns kulturer, traditioner samt språk. För att ta reda på hur pedagogerna förhåller sig till dessa krav valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med sex olika pedagoger från sex olika förskolor i två olika kommuner. Syfte med studien är att undersöka och analysera hur de sex utvalda pedagogerna uppfattar sitt förhållningssätt samt arbetssätt i arbetet med flerspråkiga barn samt deras språkutveckling ur ett sociokulturellt perspektiv för att behandla våra frågeställningar:   Hur definierar pedagogerna innebörden av flerspråkighet?   Hur ser verksamheten ut för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling enligt pedagogerna?   Hur använder sig pedagogerna av olika barns modersmål i verksamheten?   Vilka svårigheter uppfattar pedagogerna i arbetet med flerspråkiga (flerkulturella) barn och föräldrar?   Vilka strategier använder pedagogerna för en bättre verksamhet och samverkan med flerspråkiga barn och deras föräldrar?   Resultatet av intervjuerna som spelades in transkriberades och bearbetades genom analys för att få fram det centrala och relevanta för studien. Studiens resultat visar på att de intervjuade pedagogerna är väl insatta i sitt arbete med språkutvecklingen. Utifrån sina erfarenheter blir de mer medvetna om betydelsen kring hur språket används tillsammans med barnen. De visar även en positiv bild i hur de utvecklas för att på ett bättre sätt samverka med flerspråkiga barns modersmålslärare samt föräldrar.

BakgrundSverige idag innebär ett samhälle med många olika språk, vilket är något många förskollärare erfar i sitt dagliga arbete och något som dagens förskolor måste bemöta. Flerspråkiga barn förväntas uppnå höga nivåer i det svenska språket. Höga krav ställs på deras skicklighet i svenska exempelvis vid framtida studier eller arbete. Detta examensarbete försöker att förklara närmare på vilket sätt förskollärare kan möjliggöra flerspråkiga barns språkutveckling i svenska och på så sätt förbereda dessa barn inför skolstarten.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i förskolan arbetar med flerspråkiga barn för att främja deras språkutveckling i svenska.MetodUndersökningen är kvalitativ och en öppen intervju visade sig vara det mest lämpliga. Fem förskollärare intervjuades för att få inblick i vad som påverkar deras arbete, vilka möjligheter de har och vilka hinder de stöter på i sitt arbete. Därefter sammanställdes respondenternas formuleringar i relation till studiens syfte. Nästa steg var att hitta ett mönster i respondenternas svar. Insamlad data kodades och en sammanfattning som inkluderade alla svar skrevs.ResultatResultatet visar att majoriteten av förskollärarna visar medvetenhet och arbetar i språkutvecklande syfte. För förskollärarna är det viktigt att de utgår utifrån barns färdigheter och det faktum att flerspråkiga barn behöver mer uppmärksamhet. Förskollärarna understryker att språket är det grundläggande och de belyser tryggheten som en av de viktigaste förutsättningarna för att ett barn ska kunna lära sig ett språk. De ser gruppstorleken som det största hindret för att lyckas med det som står i läroplanen och det är något som förskollärarna inte har möjlighet att påverka. Stora barngrupper väcker hos förskollärarna en känsla av otillräcklighet som ofta resulterar i stressiga situationer, vilket leder till att förskollärare inte kan, i samma utsträckning, stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. En åsikt som uttrycks i undersökningen är att flerspråkiga barns kunnande inför skolstarten riskerar att inte ha den nivå som krävs, vilket också har bevisats i tidigare forskning.

BakgrundFlerspråkiga barns utveckling av sitt förstaspråk är något som ska möjliggöras i den dagliga verksamheten i förskolan. Detta förtydligas i olika styrdokument för förskolan som förskolans läroplan och skollagen. I litteratur och forskning beskrivs vikten av att bibehålla och utveckla sitt förstaspråk för att lättare kunna ta till sig ett andraspråk. Studien synliggör förskollärares och pedagogers arbetssätt när det gäller möjliggörandet av flerspråkiga barns utveckling i sitt förstaspråk inom förskoleverksamheten. Föreliggande studie är en fortsättning på en tidigare studie som vi gjort inom samma ämne.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med att möjliggöra flerspråkiga barns utveckling av förstaspråket i förskoleverksamheten.MetodVi har använt oss av kvalitativ metod där intervju med semistrukturerad intervjuguide användes. I den tidigare studien som vi gjorde svarade pedagoger på en enkät med kvantitativ analys som metod. Föreliggande studie bygger även på litteratur och relevant forskning.ResultatFörskollärarna har flera metoder för att arbeta med barnens förstaspråk, däremot saknas metoder för att möjliggöra en utveckling av flerspråkiga barns förstaspråk. Förskollärarna och pedagogerna upplever både möjligheter och hinder i det dagliga arbetet med barns förstaspråk. Resultatet visar vikten av att modersmålspedagoger bör finnas i den dagliga verksamheten för att målet från förskolans läroplan ska kunna uppfyllas lyfts fram, eftersom förskollärarna själva inte besitter kunskaper i barnens förstaspråk.