Syftet med denna studie var att fördjupa och utveckla kunskapen om hur förskollärare kan uppmuntra och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling både beträffande det svenskaspråket och modersmålet. Forskningsfrågor var: Hur arbetar förskollärare för att uppmuntra och stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, både beträffande det svenska språket samt modersmålet? Vilket förhållningssätt/arbetssätt har förskollärare, när det gäller arbetet med barn som har ett annat modersmål än svenska? Hur används de olika metoderna och stödmaterial som finns, beträffande arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med fem förskollärare vid fyra olika förskolor i norra Sverige genomfördes. Det sammanställda resultatet visade att flerspråkiga barn saknar modersmålsstöd och modersmålsundervisning i förskolan. Istället får barnen mer stöd att utveckla det svenska språket. Vidare visar studien att förskollärares förhållningssätt och bemötande har stor betydelse för att kunna skapa en bra språkutveckling för de flerspråkiga barnen i förskolan.

The purpose of this study is to investigate what five primary teachers in five different schools with many second language students have for an idea about inclusion, language development, practices and environment of the multilingual classrooms. In my study I discusses teachers 'views on the multilingual classroom, inclusion, development of language in a language developing classroom environment and the importance of language skills has for multilingual pupils' language development and learning of the Swedish language. The method used was unstructured interviews using a digital recording device. The results showed that for these five teachers, meeting second language learners was in there everyday teaching, while it is a challenge to motivate and support them on their level. The teachers work diligently to find a balance and a working classroom environment for the multilingual classroom where all students, regardless of conditions, background, experience, knowledge and language could be offered an equal opportunity to education.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare främjar utvecklingen för barn med annat modersmål än svenska så att de ska få möjlighet att utveckla flerspråkighet. Studien utgår från den sociokulturella teorin på barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollärare har intervjuats i två kommuner. Resultatet visar att det är en brist på modersmålslärare vilket gör att alla barn inte har tillgång till modersmålstöd i form av en lärare. De modersmålslärare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom området. Studien visar att barn lättare kan utveckla ett andraspråk om de får redskap för att behärska sin flerspråkighet. Förskollärare använder sig av varierande metoder och material för att främja barns språkutveckling och det är förskollärares förhållningsätt som avgör hur barn uppmärksammar och värdesätter kunskap och lärande. Svenska är det språk som dominerar och studiens resultat pekar dels på att varje barn borde ha rätt till modersmålstöd för att få ett mer integrerat  språklärande i förskolans vardag. Dels på att förskollärare får finna olika vägar för kommunikation som kan främja barns flerspråkighet. Förskollärare i studien lägger vikt vid att barn inte ska tränas i  språk i förskolan utan i stället använda leken för att skapa naturliga situationer för lärande. Förskollärares förhållningsätt kan även påverka hur barn tar till sig kunskap tillsammans med andra.

Syftet med vår undersökning är att få bredare kunskap och förståelse om hur barns olika modersmål stimuleras och tas tillvara på i förskoleverksamheterna. Med hjälp av intervjuer har data samlats in och sammanställts, där resultatet visar på att barnens modersmål stimuleras med hjälp av förutsättningar som skapas utifrån pedagogernas kreativitet och de hjälpmedel som finns tillgängliga i de olika förskolorna. Slutsatsen av genomförd undersökning tydliggör att föräldrarna utgör en betydelsefull kunskapskälla och samarbetspartners gentemot pedagogerna och förskoleverksamheterna, samt att avsaknaden av modersmålstöd begränsar förutsättningarna för att kunna stimulera barnens olika modersmål.

Elever med annat modersmål än svenska fick generellt lägre resultatän övriga elever i 2014 års nationella ämnesprov i matematik förårskurs 6. Forskning visar att bristande språkfärdigheter kan påverkaelevers resultat i skolämnet matematik. Litteraturstudiens syfte var attgranska forskning som undersöker i vilka situationerundervisningsspråket kan bli ett hinder i matematikundervisningen förelever med annat modersmål än undervisningsspråket. Både svenskaoch internationella studier innefattas. Litteraturstudien visar att detkan finnas risk för att matematikuppgifter med onödigt komplextspråk och/eller okänd kontext testar elevers språkfärdigheter iställetför matematikkunskaper. Det framgår även att komplext språkoch/eller okänd kontext försvårar förståelsen av uppgifterna för elevermed annat modersmål än undervisningsspråket. I litteraturstudienlyfts också att en bristande språkligfärdighet kan påverka elever medannat modersmål än undervisningsspråkets möjlighet att ta del avundervisningen fullt ut. Slutsatsen var att lärare bör ha en medvetenhetom vad bristande språkfärdigheter i undervisningsspråket kan få förkonsekvenser för matematikkunskapen. Denna medvetenhet behövsför att kunna ge elever med annat modersmål än utbildningsspråketmöjlighet att utveckla sina matematikkunskaper till fullo och erbjudadem en rättvis bedömning.

Modern forskning lyfter fram modersmålets betydelse för inlärningen och därför är det intressant att undersöka vilken insats modersmålslärarna kan göra för att stödja elevers matematiklärande. Syftet med arbetet är att utifrån några verksamma modersmålslärares perspektiv studera minoritetselevers lärande i matematik i den svenska skolan. Studien bygger på intervjuer med fyra modersmålslärare med lång erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen på modersmål karaktäriseras av elever som känner sig trygga, som talar mycket matematik i små grupper där de växlar mellan båda sina språk.

My questions in this study have been: In what ways are other languages ​​than Swedish and English used in the classroom? Do the teachers see the students' native language as an asset or as a problem for the individual? What attitudes to the language contained in the class appear among the surveyed teachers? I interviewed six primary school teachers in grades 1-3 about their attitude and approach to different language presence in educational practice. The result of my study shows that teachers know a lot about what research says about the importance of a student’s mother tongue but lack of time and that they do not understand all the students' native language was given as the biggest excuse for their choice not to practice their knowledge.

Abstract Syfte med mitt självständiga arbete är tredelat och är dels att undersöka vilket utbud av svenska bilderböcker som finns tillgängligt på arabiska inom ett kommunalt biblioteken som består utav flera filialer inom kategorin hcf (skönlitteratur för små barn) med fokus på bilderböcker för barn i åldern 3-5 år i en kommun i mellan Sverige. För det andra vilken svensk kultur som förmedlas men även hur andra kulturer gestaltas i fyra av de mest utlånande bilderböckerna och för det tredje hur väl det utbudet och bilderböckerna svarar mot bibliotekets och förskolans gemensamma mål med att utveckla barns intresse för böcker. För att få en inblick i hur urvalet av bilderböcker görs på biblioteket, så använde jag mig utav metoden semistrukturerad intervju. Där intervjuade jag en barnbibliotekarie som är anställd på ett bibliotek inom den kommunen som jag har undersökt. Genom att använda mig utav biblioteksdatabasen så har jag inventerat och analyserat utbudet av bilderböcker på arabiska som helhet, för att få syn på vilket slags utbud som finns. Jag undersökte även vilka generella genrer som finns och vilka teman man kan se i bland bilderböckerna. Mitt syfte med inventeringen var också att ta reda på vad som förmedlas medvetet eller omedvetet av den svenska kulturen och synen på andra kulturer genom bilderböckerna. Jag valde sedan att göra en innehållsanalys över de fyra mest utlånade bilderböckerna på arabiska för att få syn på om och på vilket sätt mångfald och om olika kulturer blir synliga i dem. Resultaten av undersökningen visar att bibliotekens utbuds styrs utav bibliotekstjänsts utbud av bilderböcker på andra språk. Utbudet som finns tillgängligt på biblioteket styrs även av ekonomiska, tidsmässiga och kunskapsmässiga faktorer. Inventeringen av utbudet av bilderböcker på arabiska visar att det finns ett varierande utbud av bilderböcker inom olika genrer. Det finns inga ABC, räkneböcker eller historiska berättelser. Bilderböckerna speglar i första hand den svenska kulturen. I innehållsanalysen utav fyra bilderböcker så har författaren valt att fokusera mer på barn och vuxenkulturen och relationen dem emellan än på olika kulturer. Mångfald och olika kulturer synliggörs till viss del, ofta speglat genom ett barn ögon. Olika kulturer och mångfald synliggörs inte tydligt, i de fall man kan avläsa flera olika kulturer så framstår det som spännande och positivt men ibland problematiskt

Syftet med studien är att undersöka och beskriva förskollärares uppfattningar om och erfarenheter av att skapa språkstimulerande miljöer för barn med annat modersmål än svenska, och på vilket sätt de anser att det kan få betydelse för dessa barns språkutveckling och lärande. För att samla in datamaterial används intervju som metod och studien bygger på åtta förskollärares uppfattningar, sett från ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar av uppdraget är att skapa en trygg miljö med rikliga kommunikationsmöjligheter i samspel med andra och att de förstår att deras förhållningssätt och ageranden får betydelse i samspelet mellan barnets hemkultur och förskolans nya kultur. Resultatet visar även att förskollärarna upplever en brist på kunskap när det gäller att synliggöra barns språkliga utveckling. Denna studie har som ambition att öka medvetenheten kring förskollärares kunskaper och strategier för att kunna möta barn med annat modersmål än svenska.

Syftet med studien var att få kunskap om svenskspråkig förskolepersonals uttryckta tankar och erfarenheter av kommunikation och samverkan med föräldrar med andra modersmål. Me-toden som användes för insamling av data var enskilda intervjuer med fem informanter. Mate-rialet har tolkats och analyserats med inspiration av det sociokulturella perspektivet. Förskolepersonalen beskriver olika tillvägagångssätt i samtal med föräldrar som anpassat tal, engelska, kroppsspråk, bilder, film, och genom att konkret visa. Olika översättningsverktyg i lärplattor används men de anses inte tillförlitliga eftersom översättningar inte alltid stämmer. Innehållet i dagliga samtal med föräldrar som saknar eller endast har lite kunskaper i svenska uppges främst handla om enkla praktiska saker runt barnen och verksamheten. I samtal med tolk informerar personalen om verksamheten samt läroplanens innehåll och mål i relation till barnen. Film och foton används också i de tolkade samtalen för att skapa förstå-else enligt personalens beskrivningar. Förskolepersonalen belyser vikten av barns och föräld-rars trygghet i förskolan i relation till samverkan. Trygghet anses uppnås genom att föräldrar görs delaktiga i vad barnen gör i verksamheten. Olika samverkansformer förekommer enligt personalen och utvecklingssamtalet är den form som alla föräldrar deltar i. Sociala samverkansformer som exempelvis drop-in fika och soaré är också uppskattade. Däremot uppges föräldramöten inte locka lika många föräldrar. Samtlig personal uppger att föräldrar är välkomna att vara med i förskolan men föräldrars brist på tid ses som hinder för deltagande. Ett öppet och tillmötesgående förhållningssätt hos personalen möjliggör föräldrars inflytande enligt personalens beskrivningar.