Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning. Tidigare forskning har även visat vilken betydelse professionaliseringen och feminiseringen av läraryrket har haft för yrkets ställning i samhället. Därför undersöks om dessa två företeelser berörs i de granskade lärarminnena. En internationell jämförelse, där granskningens resultat jämförs med situationen i Frankrike, England och Skottland under samma tidsepok, fördjupar studien. Slutsatser som kan dras från denna studie är att de faktorerna som har haft störst inflytande på läraryrkets ställning inom de olika strukturerna är lärarens lön, skolledningens beslut och lärarens arbetsförhållanden. Samma faktorer verkar ha påverkat lärarens status i Frankrike, England och Skottland, där även statliga beslut har haft en stor påverkan. Lärarnas minnesanteckningar ger oss dock väldigt lite information om både professionaliseringen och feminiseringen av yrket.

Syftet med studien är att skaffa kunskap om och bidra med en större förståelse om skägg som socialt fenomen i Sverige. Med fokus på skägg som utseendeattribut och manlighetssymbol se hur männen förhåller sig till dynamiken kring maskulinitets-och femininitetsprocesser. Hur påverkas männens identitetsskapande och vilken roll spelar skägget? Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där tio skäggiga män intervjuades. Det empiriska materialet visade att skägget förknippades med manlighet och var en stor del av männens identitet. Med hjälp av identitetsteorier, maskulinitetsteori och begreppet kommodifiering analyserades empirin. Skägget kan ses som ett sätt för männen att hantera samhällets feminisering av manlighet. Skägget utgör en betydande roll i skapande av männens identitet, där skägget framställs som en del av deras personlighet och den de anser sig vilja vara.

Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkåren återspeglas på Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en feminisering av den svenska journalistkåren. Med hjälp av en enkät har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade på utbildningens sista termin. Denna studie är en del av ett större projekt på journalistikavdelningen på Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. Därmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid två tidigare tillfällen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat använda i denna uppsats. Vi har, med fokus på differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter såsom hur stor andel av männen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anställningsform de har, samt hur lönesättningen ser ut. Vi har även frågat om alumnerna själva anser sig dra någon fördel eller nackdel av sitt kön och vad de tror om sin framtid på den journalistiska arbetsmarknaden. Vi har i denna undersökning kunnat konstatera olika faktum. Den svenska journalistkåren tycks idag , sett till antal yrkesverksamma kvinnor och män, vara jämställd. Bland de nyexaminerade alumnerna från Södertörns högskola är det dock kvinnorna som får flest jobb, mer heltidstjänster och arbetsuppgifter med större ansvar. De är också mer positiva till sin framtid. Trots detta tycks det finnas vissa könsstrukturer kvar inom yrket, inte minst vad gäller vilken sorts journalistik kvinnorna respektive männen producerar. Exempelvis är sportjournalistik fortfarande dominerad av män. Genom alumnerna går det dock att tala om en feminisering vad gäller kvinnornas position på arbetsmarknaden. Men vad gäller vilken sorts journalistik de bedriver verkar det vara en bit kvar innan total jämställdhet inom kåren är ett faktum.

Sociala modeller är idag dominerande som förklaringsmodell för könsskillnaderna över elevers förstahandsval till gymnasiet. Den slutsats sociala modeller ofta landar i är att berörda gymnasieprogram är otillräckligt jämställda. Detta leder till åtgärder som uppfattas "feminisera" den svenska skolan och gå ut över pojkarnas betyg. När könsskillnaderna istället förklaras genom biologiska modeller försvinner imperativet att ytterligare feminisera. I detta examensarbete undersöks därför om de sociala modellerna verkligen bör ha tolkningsföreträde, genom att undersöka statistik och genom två litteratursökningar. Resultaten visar att biologiska modeller presenterar en trovärdig alternativ tolkning genom en modell som heter dynamiska system. Examensarbetet avslutar med att argumentera för att fynd inom jämställdhetsforskningen bör tolkas både utifrån sociala och biologiska modeller.

The aim of this bachelor’s thesis is to investigate what role the public library in Sweden may have when it comes to gender equality issues. The questions at issue that were asked, in order to give an answer to the aim, was how the librarians defined and saw work with equality, how much the steering documents for the library impact and what they are doing in their practice to weaken the dichotomies between the sexes. The theoretical starting point used for this study is three concepts, the gender system, the stereotypes and the gender contract described by the Swedish historian Yvonne Hirdman. The purpose of the three concepts is that gender is a social construction which produces gender stereotypes and a gender order in society, which the library is a part of. The investigation was made on one public library in Sweden where an equality project has been carried out. The method used for gathering data is qualitative interviews with three librarians at one main public library with its branches. The conclusions drawn from this study is that the librarians thought equality issues are important for the library to work with, the steering documents are weak in these questions but usable if you have carried out an equality project and finally there are many things a library can do in its practice to weaken the dichotomies e.g. deny certain books, clarify steering documents etc.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / S. 216-229: Bibliografi.

Syftet med studien är att undersöka och belysa maskulinitetskulturen inom kockyrket. Ett mansdominerat yrke som har nära kopplingar till det obetalda hushållsarbetet traditionellt sett utfört av kvinnan. Materialet till studien utgörs utav semistrukturerade intervjuer med tre manliga och två kvinnliga kockar. Det insamlade datamaterialet har analyserats via tematisk metod med hjälp av genussystemet, hegemonisk maskulinitet, homosocialitet samt feminisering och könsmärkning. Resultatet visar att det existerar en maskulinitetskultur som främjar ilska och aggressivitet där våld är accepterat samtidigt som svaghet föraktas. Det framkommer även att det existerar en manlig gemenskap som systematiskt försvårar kvinnliga kockars intåg samt inflytande inom yrket. Slutligen tyder studiens resultat på att manliga kockar kan använda sig av dessa strategier för att motverka en feminisering av yrket och bevara dess maskulina karaktär.

Enligt Skolverkets rapport (2015) om grundskolan har det visat sig att flickor i större utsträckning får högre betyg än pojkar i skolämnen, och att detta visar sig extra tydligt inom bildämnet. Skolverket (2015) menar att intresset för bildämnet, uppfattningen att bild är ett roligt ämne och viljan att anstränga sig för att få ett bra betyg är mycket vanligare bland flickor. Tidigare forskning belyser ofta resultat omkring feminisering och genus i undervisningen i de högre åldrarna inom ämnet bild. Forskningen visar att bildämnet anses som feminint, till exempel att då det enligt läroplanen ska innefatta uttryck av känslor konnoterar det till det feminina (Wikberg, 2013). Det framkommer även att pojkar generellt sett inte har samma intresse för bildämnet som flickorna. Vår studie är inriktad mot de yngre åldrarna i grundskolan, närmare bestämt mellanstadiet. Vårt syfte är att bidra med kunskap om bildlärares uppfattningar av betydelsen av genus i bildundervisningens årskurs 4–6. Vi har för att stödja studiens syfte valt att använda oss av en fenomenografisk ansat. Inom fenomenografi är det de subjektiva erfarenheterna och uppfattningar som studeras och tolkas och resultatet av analysen kallas här för utfallsrum (Dahlgren &amp; Johansson 2019). Studien är kvalitativ och vi har valt intervjuer som metod för att vi vill undersöka informanternas uppfattningar av betydelsen av genus i bildundervisningen. I resultatet har vi analyserat likheter, skillnader och variationer i det insamlade materialet, i enlighet med ett fenomenografiskt ramverk. Genom vår analys har vi identifierat fyra kategorier, dessa kategorier är: uppfattningar om lugna flickor och stökiga pojkar, elevplaceringar i bildsalen, genusanpassad undervisning och individbaserat engagemang. Vår studie visar att man som lärare bör har ett medvetet förhållningssätt, där både genusstrukturer och elevernas individuella utveckling är i fokus. Detta är viktigt inte minst för att kunna motverka de könsnormativa och stereotypa intryck som elever utsätts för i dag, där sociala medier och mediebilder överöser våra unga. / <p>2020-06-08</p>

I approach the subject of adult readers of young adult fiction through an analytical framework influenced by Cultural Studies, implicating that young adult fiction is caught up in a system of distinction between popular literature and high literature. I contrast this with theories that suggest that there has been a loosening of this hierarchy and that they now coexist, even borrowing features from one another. I also examine questions of ideology, namely the ideology of mass culture, the ironical attitude and the ideology of populism. I also use Andreas Huyssen’s theory of mass culture as a woman, seeing as popular literature often tends to be categorized with feminine traits. The empirical data is gathered through interviews and blogs, and the result gives us a complex image, where we can see both a quite strict hierarchy between high and low, as well as a loosening of this hierarchy. The informants all use the ideology of mass culture and the ideology of populism, which shows that seemingly opposing ideologies can coexist within the same individual. The informants also impose the characterization of young adult fiction as a woman, and many of them try to raise its low status. The result also shows that a discourse of age is working, a discourse that limits what is appropriate for an adult to read, and within this discourse there is little room for young adult fiction. But the main conclusion however is that the hierarchical system at least is beginning to lose its firm hold, which gives the individual greater potential to combine high and low.

The sex shop has existed as spatially Othered and ideologically transgressive. However, the last decades have witnessed both a literal and figurative move into a position of normalcy and legitimacy. Previous research conducted on this topic has covered this shift, and the importance of a “feminization” of the market for this to happen. While the previous research is extensive on the “new” sex shop, it has partly overlooked the hybridization of the traditional with the feminized. This essay has thus aimed to discern the trends of a “mixed-gender” sex shop, in order to both contribute to the understanding of the Swedish context as well as how class, gender, and past &amp; present work as distinctions within this. The results show that a stereotypical femininity and masculinity is visually used by the store as tropes of distinction. As abstract ideals they converge in a rhetoric of an aspirational class, that sees knowledge as well as consumption as vital to a “sexual health”. However, while the commodities on offer are partly marketed with such sophistication, they are equally advertised as realistic resemblances of genitalia or parts of the body. Thus, the sophisticated consumption is diversified with a realistic, at times vulgar, address. The conclusive observation here is hence that the traditional sexuality-related consumption can coexist with a feminized version within one and the same store. Consequently, this essay sees that a plurality of desires is a part of the market’s continual expansion.