Att arbeta inom ambulanssjukvård innebär att dagligen utsättas för påfrestandesituationer. Vissa utav situationerna kan beröra på ett särskilt sätt och inverka negativtpå hälsa och välbefinnande. Tidigare forskning har visat att ambulanspersonal kanuppvisa symtom som posttraumatisk stress och överdriven känslosamhet efter enpåfrestande situation. Ökad kunskap om hur ambulanspersonal upplever och hanterarpåfrestande situationer i efterhand kan främja upptäckt av tillvägagångssätt förbearbetning av situationerna. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ambulanspersonalupplever och hanterar påfrestande situationer i efterhand. En kvalitativ intervjustudiegenomfördes för att få svar på syftet. Åtta intervjuer med ambulanspersonal gjordes påtvå ambulansstationer i västra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades för attanalysera intervjutexterna. Det framkom i resultatet att ambulanspersonal upplevde ettillabefinnande efter en påfrestande situation. Det fanns behov av att hanteraillabefinnandet då det kunde finnas kvar och ge en livspåverkan. Ett av de viktigastetillvägagångssätten för att hantera en påfrestande situation var samtal med både kollegoroch professionella inom ambulanssjukvård. Samtalet gav en förståelse och på så viskunde händelsen bearbetas i efterhand. Vägen till välbefinnande hos ambulanspersonaltycks gå genom andra. Hanteringen bör ske genom samtal då ambulanspersonal uttrycktatt det är den huvudsakliga delen i bearbetningen. Det finns risk att personer som mårpsykiskt dåligt inte uppmärksammas efter en påfrestande situation. Det skulle kunnaförebyggas med hjälp av regelbundna uppföljningar av ambulanspersonalensvälmående, exempelvis i form av bestämda samtalsträffar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

SAMMANFATTNING Bakgrund: Akutsjukvården har genomgått stora förändringar de senaste decennierna vilket inneburit att kraven på sjuksköterskan höjts. Den kliniskt verksamma sjusköterskan inom akutsjukvård utsätts dagligen i sitt arbete för påfrestande händelser och stress. Vissa av dessa händelser kan upplevas som särskilt påfrestande och kan föranleda krisstöd i olika former. För att motverka stressrelaterade resttillstånd kan olika former av krisstöd nyttjas. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vad sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever som en särskilt påfrestande händelse, hur ofta det förekommer och vilken typ av krisstöd som erbjöds. Studien undersökte även om omvårdandsarbetet påverkades samt arbetsledningens inställning till krisstöd och om sjuksköterskorna ansåg att det kunde förbättras. Metod: En kvantitativ enkät med kvalitativa inslag valdes som datainsamlingsmetod.         198 enkäter skickades ut till sjuksköterskor vid ambulansen och två akutmottagningar i ett län i Mellansverige.100 enkäter kom in, svarsfrekvensen blev 51 %. En enklare form av innehållsanalys med deskriptivt anslag användes som analysmetod. Resultat: 55 % av sjuksköterskorna inom akutsjukvård har upplevt behov av krisstöd p.g.a. händelser relaterade till arbetet. Resultatet visar att ett flertal situationer upplevs som särskilt påfrestande händelser. De i särklass två mest angivna händelserna inkluderar situationer med barn och unga människor. Resultatet visar att behovet av krisstöd har starkt samband med antal yrkesverksamma år genom att behovet ökar beroende på hur länge personerna arbetet. Socialt stöd från kollegor s.k. kamratstöd var den stödform som respondenterna föredrog mest efter en påfrestande händelse. Slutsats: Särskilt påfrestande händelser hos sjuksköterskor inom akutsjukvård är vanligt förekommande, behovet av krisstöd är starkt sammankopplat med antal yrkesverksamma år. Ingen större skillnad mellan män och kvinnor förekom. Detta till trots förekom det sällan svårigheter att utföra omvårdnadsarbete efter en påfrestande händelse. Kollegialt stöd ansågs vara det bästa stödet. Nyckelord: Akutsjukvård, krisstöd, sjuksköterskor, särskilt påfrestande händelser, upplevelser. / ABSTRACT Background: Emergency medical care has undergone major changes in recent decades which have led to increased demands on nurses. The clinically active registered nurses in emergency care are daily exposed to stressful events and stress in their work. Some of these events can be experienced as particularly stressful and can lead to need for crisis support in various forms. To counteract stress related sequelae, various forms of emergency support is used. Objective: The aim of the study was to identify what nurses in emergency care experience as a particularly stressful event, how often it occurs and what type of crisis support that was offered. The study also examined whether the nursing practical was affected and the employer approach to crisis support and the nurses thought that it could be improved. Method: A quantitative survey with qualitative elements was chosen as a data collection method. 198 questionnaires were sent to nurses in the ambulance and two emergency departments in a county in Sweden.100 questionnaires were received, the response rate was 51%. A simpler form of content analysis with descriptive appropriation was used for data analysis. Results: 55% of nurses in emergency care have been in need of crisis support due to events related to the work. The result showed that several situations experienced as particularly stressful events. By far the two most mentioned events include situations with children and young people. The result shows that the need for crisis support was strongly associated with number of years worked, the need was greater the longer they worked. Social support from colleagues was the assistance that respondents preferred after a stressful event. Conclusion: Particularly stressful events for nurses in emergency care are common, the need for crisis support is strongly linked with number of years in the profession. No significant difference between men and women were present. It was rarely difficult to perform nursing work after a stressful event. Social support from colleagues was considered to be the best support. Keywords: Crisis support ,emergency care, nurses, experiences, stressfull events.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor utsätts dagligen för psykiskt påfrestande situationer som kan vara svåra att bearbeta utan ett adekvat stöd från arbetsplatsen. Tidigare forskning visar på att intensivvårdssjuksköterskor saknar stöd vid psykiskt påfrestande situationer, men det finns sparsamt med forskning på vilket stöd som kan förbättras. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av psykiskt påfrestande situationer, hur de hanterar dessa situationer och hur de upplever stödet och förslag på förbättringar på arbetsplatsen. Metod: Examensarbetet har en beskrivande design med en kvalitativ ansats.Semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades. Huvudresultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av psykiskt påfrestande situationer var subjektiva. Det kunde vara svåra situationer med patienter, men också personalrelaterade situationer. Majoriteten använder sig av problemfokuserad coping, de söker aktivt stöd från personer de har förtroende för. Det rådde delade meningar om stödet från kollegorna, cheferna och arbetsplatsen. De gav förslag på hur stödet kunde förbättras. Förslagen handlade om att både chefer och kollegor skulle bli mer uppmärksamma och lyhörda för varandras behov. Slutsats: Situationer som upplevdes som psykiskt påfrestande varierade för varje enskild individ. De flesta använder sig av problemfokuserad coping. Stödet som finns på arbetsplatsen och stödet från cheferna upplevs både som bra och mindre bra. Detta stöd kan förbättras genom att vara lyhörda mot kollegornas behov. Det kollegiala stödet upplevs bra, men att stödet kan förbättras ytterligare i form av en mer medmänsklighet för sina kollegor. / Background: Intensive care nurses are exposed daily to psychologically demanding situations that can be difficult to process without adequate support from the workplace. Previous research indicates that intensive care nurses lack support in these mentally challenging situations. However, there is also a lack in current research on how support can be improved. Purpose: The purposewas to describe the intensive care nurse's experiences of distressingsituations, how they handle these situations,how they experience the support and suggestions for improvements in the workplace. Method: This study has used a descriptive design along with a qualitative approach. Semi-structured interviews were held with 8 intensive care nurses and a content analysis was made. Result: The intensive care nurses experiences of mentally demanding situations were subjective. There could be difficult situations with patients, but also difficulties regarding personnel-related circumstances. The majority of intensive care nurses used problem-focused coping, were they actively sought out support from people they trusted. There were shared opinions regarding the support from colleagues, management and the workplace. Additionally, the intensive care nurses gave suggestions on how this support could be improved. The suggestions included that both the colleagues and the management could be more attentive and responsive to each others needs. Conclusion: Situations that are experienced as mentally demanding showed to vary from each individual. The support at the workplace and the support from management are experienced both as well and less well. The support can be improved by being responsive towards colleagues needs. The collegiate support was experienced as well. However, the support can be improved further by showing more compassion for one and another.

Forskningsfältet som omfattar hur militärt indirekt ledarskap genomförs under påfrestande förhållanden och i extrema miljöer är mycket begränsat. Studiens syfte har därför varit att kartlägga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010. Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminär hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkätstudien som genomförts i tre nivåer, hög, mellanliggande och lägre organisatorisk nivå. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin. Resultatet av studien innebär att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstånd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet är aspekter som påverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet. Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militära professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som påverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext. Perspektiv som skulle kunna adresseras en liknande framtida militär insats.

Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvård har ett komplext arbete och stort ansvar, där vissa situationer kan påverka personalens psykiska mående negativt. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor inom ambulanssjukvården har en ökad risk för psykisk ohälsa. Studiens syfte var att kartlägga hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården hanterar dessa psykiskt påfrestande händelser och vilket stöd som sjuksköterskor är i behov av. Studien är en enkätundersökning med kvantitativ design. Enkätsvaren är insamlade via en anonym webbaserad enkät. Studien har riktat sig till totalt åtta ambulansstationer inom Västra Götalandsregionen (VGR), vilka var sex inom organisationen Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) och två inom organisationen Sjukhusen i Väster (SiV). I resultaten framkom att kvinnor i högre utsträckning har varit med om psykiskt påfrestande händelser (p=0,014). Det framkom även att de som arbetat >10 år upplevde att deras förmåga att hantera psykiskt påfrestande händelser hade förbättrats över tid jämfört med de som arbetat <11 år (p=0,010). Det framkom att nio av tio (89,7%) har upplevt debriefing som hjälpsamt i bearbetningen men enbart 58,1% har blivit erbjudna debriefing. Majoriteten ansåg att det oftast är räddningstjänsten som tar initiativ till både gruppsamtal och debriefing. Att det kollegiala stödet var starkt och hjälpsamt var genomgående i studien. Resultatet visade även att det finns många olika typer av stöd som behövs och 69,4% av sjuksköterskorna önskade någon form av ytterligare stöd. Sammanfattningsvis behövs stöd efter psykiskt påfrestande händelser oavsett kön eller arbetserfarenhet inom ambulanssjukvården. Slutsatsen av studien är att det behövs ett ökat psykosocialt stöd för sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården.

Akutsjukvården i Sverige är en samhällsviktig verksamhet i vardag, kris och i händelse av krig. Den operativa ledningen på akutmottagningar sköts av en sjuksköterska med ledningsansvar, vars uppdrag är att leda och fördela arbetet under ett skift. På akutmottagningar i Sverige arbetar såväl tillsvidareanställd ordinarie personal med olika erfarenhetsnivå, liksom bemanningsanställd personal under förhållanden som kan definieras som påfrestande. Syftet med denna studie har varit att bidra med förståelse av ledarskap i akutsjukvårdens kontext genom att undersöka upplevelser av ledarskap av tillfälliga grupper under påfrestande förhållanden i rollen som ledningssjuksköterska. Med en kvalitativ ansats genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med ledningssjuksköterskor från olika akutmottagningar i Region Stockholm. Resultatet analyserades genom en tematisk analys där en i Sverige etablerad ledarskapsmodell användes. Analysen genererade fyra teman som beskriver rollen och sammanhanget ledningssjuksköterskor verkar i, vad som kännetecknar påfrestande förhållanden i akutsjukvården och vilka omgivnings- och ledarfaktorer som påverkar ledarskapet hos ledningssjuksköterskor. Ett resultat av studien är en empirisk tillämpning av generell ledarskapsteori i akutsjukvårdens kontext. Studiens viktigaste bidrag är att ledningssjuksköterskor anpassar sitt ledarskap efter graden av påfrestning och personalgruppens kompetens, erfarenhet och behov av stöd. Resultatet indikerar också att kännedom om personalgruppens kompetens kan vara av särskilt betydelse under påfrestande förhållanden med tidsbrist, osäkerhet och psykiska påfrestningar som följd. / Emergency healthcare in Sweden holds a vital societal function in ordinary circumstances, crisis situations, and in the event of war. The operational management within emergency departments is lead by a nurse in charge, tasked with the responsibility of leading and allocating work during a shift. Within Swedish emergency departments there is a mix of permanently employed regular staff with varying levels of experience and temporary staff working under conditions that can be defined as demanding. The aim of this study has been to contribute to an understanding of leadership within the context of emergency healthcare by examining experiences of leadership of temporary groups during demanding conditions in the role of a charge nurse. A qualitative study involved conducting six semi-structured interviews with charge nurses from various emergency departments in the Stockholm Region. The results were analyzed using a thematic analysis utilizing a well-established leadership model in Sweden. This analysis generated four themes describing the role and context in which chargenurses operate, what characterizes demanding conditions in emergency healthcare, and which environmental and leadership factors affect the leadership of charge nurses. An outcome of the study involves the empirical application of general leadership theory. The primary contribution of this study is that charge nurses adapt their leadership based on levels of adversity and the competence, experience and support needs of the staff group. The results also suggest that awareness of the staff group’s competence can be particularly significant under demanding conditions, including time constraints, uncertainty and stress.

The purpose of this thesis is to reach a deeper understanding of how boundary spanners are bridging boundaries between uniformed bureaucratic organisations and their environment, characterised by demanding conditions. The main part of this thesis is based upon empirical data gathered through 71 interviews with Swedish civil and military informants from several uniformed organisations. Four articles have been included in this thesis in order to address the overarching aim. The results show that boundary spanners are crucial to the adaption of uniformed organisations to demanding conditions. A number of aspects that are included in the process of organisational adaption have been identified. One of the tasks is to balance between structuring and improvisation where much is at stake. The other task is to create confidence among the involved actors and contribute in different ways to create a sense of symmetry between partners. Finally, the third task for boundary spanners is to recognise improvised roles such as spontaneous links in order to maintain stressful conditions and bridge a gap in the bureaucratic organisation.  The present thesis contributes to sociological theory of emotions, disaster management and military studies through a common denominator, namely the demanding context. Taken together, the findings increase awareness of how organisations act towards their environments and how individuals, especially boundary spanners, adapt the organisation to its environment. For leaders and managers, it is important to make decisions, provide mandates and authorisation, as well as invest confidence in boundary spanners. The hierarchical chain may remain in existence, but it can be made shorter and more transparent through this kind of knowledge. / BAKSIDESTEXT: Organisational adaption to the environment is a complex area of research, necessitating enquiry into how such adaption may take place. The purpose of this thesis is to reach a deeper understanding of how boundary spanners are bridging boundaries between uniformed bureaucratic organisations and their environment, characterised by demanding conditions such as disasters and war. The main body of the thesis is based upon interviews with Swedish civil and military informants. The results show that boundary spanners are crucial to the adaption of uniformed organisations to demanding conditions. Their tasks involve balancing between structuring and improvisation, creating confidence among the involved actors and recognising improvised roles such as spontaneous links in order to maintain stressful conditions and bridge a gap in the bureaucratic organisation.  Taken together, the findings increase awareness of how organisations act towards their environments and how individuals, especially boundary spanners, adapt the organisation to its environment. For leaders and managers, it is important to make decisions, provide mandates and authorisation, as well as invest confidence in boundary spanners. The hierarchical chain may remain in existence, but it can be made shorter and more transparent through this kind of knowledge. The present thesis contributes to sociological theory of emotions, disaster management and military studies through a common denominator, namely the demanding context.

Syftet med denna studie var att studera sjukvårdsledares upplevelser av beslutsfattande under påfrestande förhållanden inom den prehospitala särskilda sjukvårdsledningen. Frågeställningarna bestod av vilka aspekter sjukvårdsledare upplevde som ogynnsamma respektive gynnsamma för beslutsfattande under påfrestande förhållanden. Totalt har 13 sjukvårdsledare intervjuats semistrukturerat med stöd av Critial Decision Method. Intervjumaterialet har databearbetats genom tematisk analys. Detta resulterade i två huvudteman samt sju subteman som redogör ogynnsamma samt gynnsamma aspekter för sjukvårdsledares beslutsfattande under påfrestande förhållanden. Den huvudsakliga slutsatsen i denna studie är att erfarenhet är gynnsamt för beslutsfattande under påfrestande förhållanden. De andra ogynnsamma och gynnsamma aspekterna står i kontrast gentemot varandra. / The purpose of this study was to study medical incident commanders experiences of decision-making under demanding conditions within the special major incident medical management- and support team. The research questions consisted of which aspects medical incident commanders experienced as unfavorable and favorable for decision-making under demanding conditions. A total of 13 medical incident commanders were interviewed semi-structured with the support of the Critial Decision Method. The interview material has been data processed through a thematic analysis. This resulted in two main themes with seven subthemes that describe unfavorable and favorable aspects of medical incident commanders decision-making under demanding conditions. The main conclusion of this study is that experience is beneficial for decision making under demanding conditions. The other unfavorable and favorable aspects stand in contrast to each other.

De senaste åren har flera fall av skolattacker och grova våldsdåd i skolan inträffat i Sverige. Dödligt skolvåld utgör en särskild problematik för skolan eftersom elevers och personalens liv och hälsa hotas. Det ställer därmed stora krav på ledarskapet att hantera en sådan påfrestande situation, både under och efter händelsen. Trots detta saknas i stor utsträckning forskning på området, både i en internationell och skandinavisk kontext. Den här studien bidrar till ökad kunskap inom det här forskningsfältet. Syftet med den här studien var att undersöka ledarskapsrelaterade krav och utmaningar som lärare och skolledare har upplevt vid dödligt skolvåld i Sverige. En kvalitativ forskningsmetod användes, där datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med en tematisk analys. Genom att ha intervjuat fem skolledare och en lärare har fyra olika teman identifierats som belyser ledarskapsrelaterade krav och utmaningar vid dödligt skolvåld. Dessa teman är organisering av krisarbete, kommunikation, anpassa ledarskapet samt hantera konsekvenserna. Slutsatser från studien är att många av de krav och utmaningar som ställs på ledarskapet återfinns i tidigare forskning om ledarskap under påfrestande förhållanden. Den tidigare forskningen fokuserar dock på ordinarie krishanteringsaktörer som polis och räddningstjänst. Till skillnad från ordinarie krishanteringsaktörer saknar dock många skolledare och lärare övning och utbildning i krishantering, samt upplever bristande organisatoriska förutsättningar och otydliga ansvarsförhållanden. Andra utmärkande aspekter av ledarskap vid dödligt skolvåld är att media upplevs som en stor utmaning att hantera och att efterarbetet kan pågå i flera år efter den aktuella händelsen. / In recent years, Sweden has experienced several incidents of lethal school violence. However, there exist a knowledge gap in the research literature concerning leadership in stressful and demanding situations in relation to a severe school crisis. This study contributes to fill this gap by examine leadership demands and challenges that teachers and school leaders have experienced during and after an incident of lethal school violence in Sweden. A qualitative method has been used in the study. Data collection was made through semi-structured interviews and analyzed using a thematic analysis method. By interviewing five school leaders in management positions (e.g. principal) and one teacher, four different themes has been identified; organization of crisis management, communication, adapt the leadership and handle the consequences. The result of the study indicates that many of the leadership demands and challenges that teachers and school leaders experience in situations of lethal school violence are similar to those that have already been identified in previous studies regarding leadership in stressful and demanding situations. However, most of the previous research have been focusing on ordinary crisis management actors such as the police. An important difference in relation to ordinary crisis management actors is that many school leaders and teacher do not have the prerequisites to handle such a demanding crisis due to a lack of practice and training. Organizational conditions and unclear responsibilities are other challenges. Additionally, many interviewees found the media coverage and handling of it very demanding. Noteworthy is also the aspect of time, where the consequences of the crisis can take years to recover from.