Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser. Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän. Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull. Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut.

Det finns relativt omfattande internationell (främst amerikansk) litteratur som visat att militär internationell insats påverkar den anställde och dennes familj/nätverk, men få svenska studier. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om psykologiska belastningsfaktorer och stödbehov i samband med militär insats i utlandet med fokus på familjesituationen. Aktuella frågeställningar var: Hur upplevde veteranen/partnern ökad belastning, stressreaktioner eller annan påverkan på måendet? Hur upplevde veteranen/partnern/paret behov av stöd? Hur upplevde veteranen/partnern att PREP, ett pedagogiskt förebyggande program för par, varit till hjälp vid insats? Undersökningsgruppen bestod av fyra par som genomgått PREP där en i paret deltagit i en militär internationell insats i Afghanistan. Inför intervjuerna gjordes en intervjuguide på basis av inläst material. Det insamlade intervjumaterialet bearbetades utifrån tematisk analys. Resultat som framkom var ökad belastning på hemmavarande, (övergående) påverkan på måendet hos paret, betydelsen av mentala och praktiska förberedelse och en fungerande kommunikation liksom svårigheter att ta varandras perspektiv. Positiva effekter framkom som yrkesmässig utveckling, kamratskap under missionen och att paret klarat utmaningen. Specifika förutsättningar för anhörig till civilrekryterad personal beskrevs. Behov av stöd i olika former framkom liksom att PREP varit till hjälp. Slutsatser som drogs var betydelsen av delaktighet, vikten av att följa upp mental hälsa, att ett ”nätverkstänk” bör genomsyra hela (utbildnings)insatsen samt att bygga upp ”förstärkt PREP” eller andra anpassade former för par i behov av professionell behandling.

Resolution 1325 shows that the role of women in military organizations and in armed conflicts is an important resource. One of the reasons for this is that the legitimacy of peace agreements and peace building is increasing. Although it is 18 years since the adoption of this resolution, there is a very limited number of research studies indicating what motivates women to participate in international military operations. The purpose of this paper is to investigate what motivates Swedish women to participate on an international military operation. Using quantitative and qualitative methods of analysis, Swedish women's motivation has been examined in relation to Battistelli's theory, which defines three categories: paleo modern, modern and postmodern. Survey results indicate that Swedish women are most highly motivated by paleo modern motives, followed by postmodern and finally modern motives. An analysis was also conducted to determine whether levels of motivation varied in relation to the type of operation involved, for example, if the mandate was peacekeeping or peace enforcement. Findings indicated similar results for both types of operation, although modern motives had a stronger influence in the case of peace enforcement.

This thesis aims to answer the question of what differences in risk propensity may exist between Swedish Army Officers from different branches and those with or without experience from international deployments. Since different individuals can perceive risks in different ways a discrepancy can arise between how different decision makers act in different tactical situations. This can have consequences in combat through decision makers who expose themselves and others to unnecessarily large risks, or decision makers who fail to act through an excessive risk perception. The thesis aims to discover whether such differences exist within the Swedish Army, to avoid catastrophic outcomes in combat because units or individuals are acting in a way that is not advantageous to the task, and directly or indirectly creates an even more risky situation. The survey was conducted through a questionnaire survey, where the data was analysed to test two hypotheses, one relating to the different branches and the other regarding experience from international deployments. The analysis showed that the differences between groups were not statistically significant and that the hypotheses cannot be proven.

Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag från framför allt markstridskrafter men även med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlängning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under åren 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon är för marinen banbrytande. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse och insikt kring bakgrund och orsaker till beslutet. Bakomliggande orsaker till beslut om insats kan förklaras med hjälp av olika teorier och förklaringsmodeller. Denna uppsats använder sig av den amerikanske forskaren Graham Allissons modeller framtagna i boken ”Essence of decision: Explaining the Cuban Missile Crisis”. Två av tre modeller används för att anlysera beslutet, the Rational Actor och Organizational Behavior. Resultatet av analysen visar att det fanns en politisk enighet och uttalad målsättning att Sverige skulle bidra till en fredlig lösning i konflikten. Vidare framkommer att det vid tillfället för beslutet fanns få alternativ till det marina korvettförbandet, framför allt beroende på ekonomiska och personella förutsättningar i Försvarsmakten. Allisons modeller har fungerat som analysverktyg för att ge en ökad förståelse och insikt kring bakgrund och orsaker till beslutet. Modellerna ses som kompletterande till varandra då de belyser och framhäver olika aspekter och orsaker till det valda alternativet.

<p>Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki där det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer är den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar är tänkbara insatser väsensskilda från invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nämnda slaget. Jag har genom litteraturstudie tagit fram på vilket sätt DLuftO anger att flygstridskrafter skall nyttjas. Jag har intervjuat ledningen på SE 01 och SE 02 för att undersöka doktrinens roll i verksamheten. Därefter har jag genomfört en komparativ analys mellan verkligheten och doktrinen. Genom analysen har jag kunnat dra slutsatsen att DLuftO till begränsad del erbjuder stöd för divisionsledning i det moderna insatsförsvaret.</p> / <p>The Swedish armed forces has created a doctrine which, on a conceptual level, regulates how the Armed Forces carry out operations. “Doctrine for air operations” (DLuftO) is Air Force specific and forms apart of the overall doctrine of the Swedish Armed Forces. In the Swedish Air Force the focus has shifted from national defence to international operations. This has created new tasks and demands, which has led to the creation of a new type of unit. This unit will have to be prepared to meet the demands of a combined mission in international operations. One of these units is the SE unit (SE =Fighter Unit), a JAS 39 squadron with air-to-air, air-to-ground and reconnaissance capabilities. In this essay, I intend to investigate whether the doctrine offers support, conceptually or practically, to the commanding officers of a fighter unit of this kind. I have investigated in what way DLuftO dictates how air power is intended to be used. I have interviewed commanding officers on SE 01 and SE 02 to investigate how the doctrine is used. This has then formed the basis for a comparative analysis between reality and the doctrine. I have been able to conclude that DLuftO offers a limited amount of support for commanding officers on a fighter squadron in a combined military operation.</p>

<p>In addition to all our soldiers and officers who do military services abroad there are a lot of people who are affected by their choice to contribute, namely their next of kin. This report deals only with those who are next of kin to those who perform service abroad. The purpose of this study is to investigate the relatives' need for emotional and social support as well as practical and economical support. The main question is What kind of practical/economical and emotional/social support do close relatives require when a relative does military service abroad? The method used in this paper is a qualitative research interview. Interviews have been made with four women, who are next of kin to soldiers and officers who are or have been abroad for military services during the last two years. The result of this study is that all respondents have a need for emotional / social support linked to their partner’s deployment abroad; however, people require different types of support. Regarding practical / financial support the informants' needs differ, this is due to their different living situations.</p>

Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki där det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer är den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar är tänkbara insatser väsensskilda från invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nämnda slaget. Jag har genom litteraturstudie tagit fram på vilket sätt DLuftO anger att flygstridskrafter skall nyttjas. Jag har intervjuat ledningen på SE 01 och SE 02 för att undersöka doktrinens roll i verksamheten. Därefter har jag genomfört en komparativ analys mellan verkligheten och doktrinen. Genom analysen har jag kunnat dra slutsatsen att DLuftO till begränsad del erbjuder stöd för divisionsledning i det moderna insatsförsvaret. / The Swedish armed forces has created a doctrine which, on a conceptual level, regulates how the Armed Forces carry out operations. “Doctrine for air operations” (DLuftO) is Air Force specific and forms apart of the overall doctrine of the Swedish Armed Forces. In the Swedish Air Force the focus has shifted from national defence to international operations. This has created new tasks and demands, which has led to the creation of a new type of unit. This unit will have to be prepared to meet the demands of a combined mission in international operations. One of these units is the SE unit (SE =Fighter Unit), a JAS 39 squadron with air-to-air, air-to-ground and reconnaissance capabilities. In this essay, I intend to investigate whether the doctrine offers support, conceptually or practically, to the commanding officers of a fighter unit of this kind. I have investigated in what way DLuftO dictates how air power is intended to be used. I have interviewed commanding officers on SE 01 and SE 02 to investigate how the doctrine is used. This has then formed the basis for a comparative analysis between reality and the doctrine. I have been able to conclude that DLuftO offers a limited amount of support for commanding officers on a fighter squadron in a combined military operation.

In addition to all our soldiers and officers who do military services abroad there are a lot of people who are affected by their choice to contribute, namely their next of kin. This report deals only with those who are next of kin to those who perform service abroad. The purpose of this study is to investigate the relatives' need for emotional and social support as well as practical and economical support. The main question is What kind of practical/economical and emotional/social support do close relatives require when a relative does military service abroad? The method used in this paper is a qualitative research interview. Interviews have been made with four women, who are next of kin to soldiers and officers who are or have been abroad for military services during the last two years. The result of this study is that all respondents have a need for emotional / social support linked to their partner’s deployment abroad; however, people require different types of support. Regarding practical / financial support the informants' needs differ, this is due to their different living situations.

Forskningsfältet som omfattar hur militärt indirekt ledarskap genomförs under påfrestande förhållanden och i extrema miljöer är mycket begränsat. Studiens syfte har därför varit att kartlägga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010. Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminär hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkätstudien som genomförts i tre nivåer, hög, mellanliggande och lägre organisatorisk nivå. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin. Resultatet av studien innebär att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstånd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet är aspekter som påverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet. Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militära professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som påverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext. Perspektiv som skulle kunna adresseras en liknande framtida militär insats.