This thesis aims to answer the question of what differences in risk propensity may exist between Swedish Army Officers from different branches and those with or without experience from international deployments. Since different individuals can perceive risks in different ways a discrepancy can arise between how different decision makers act in different tactical situations. This can have consequences in combat through decision makers who expose themselves and others to unnecessarily large risks, or decision makers who fail to act through an excessive risk perception. The thesis aims to discover whether such differences exist within the Swedish Army, to avoid catastrophic outcomes in combat because units or individuals are acting in a way that is not advantageous to the task, and directly or indirectly creates an even more risky situation. The survey was conducted through a questionnaire survey, where the data was analysed to test two hypotheses, one relating to the different branches and the other regarding experience from international deployments. The analysis showed that the differences between groups were not statistically significant and that the hypotheses cannot be proven.

Svenska Flygvapnet har under de senaste årtiondena lagt ned mycket resurser på att motverka den bistra haveristatistik som präglade 50 och 60 talen. Denna satsning har varit lyckosam och ökat flygsäkerheten. Detta har lett till inställningen att inget får hända och att flygsäkerheten prioriteras minst lika högt som verksamhetens mål. Flygvapnets huvuduppgift är att genomföra väpnad strid. Denna uppgifts natur medför att ett visst mått av risktagning är nödvändigt. Frågan är om ett alltför starkt flygsäkerhetsklimat med fokus på att regler är till för att följas, kan leda till att man inte är beredd att ta de risker som kan vara nödvändiga för att vara effektiv i strid. Är det bevingade ordspråket ”Train as you will fight” tillämpbart på Sveriges Flygvapen? Denna uppsats syftar till att undersöka och diskutera balansen mellan risktagning och flygsäkerhet i Flygvapnets stridsflygverksamhet.  Detta sker genom att följande frågeställningar undersöks: Vilken formell syn finns på flygsäkerhet och risktagning i Flygvapnet? Vilka uppfattningar finns om risktagning och flygsäkerhet inom Flygvapnet? Hur förhåller sig uppfattningarna om risktagning i relation till de formella kraven på risktagning? Genom metodtriangulering av följande tre metoder: textanalys av styrande verk, intervjuer med centrala beslutsfattare och enkätundersökning om stridspiloters och flygstridsledares uppfattningar nås ett resultat som visar på att Flygvapnet har ett klimat som präglas av inställningen att man inte bryter mot flygsäkerhetsregler och att dessa uppfattas ha högre prioritet än verksamhetsmål.  Då resultatet möter teoribildningen ger det slutsatsen att klimatet kan medföra effektivitetsproblem i situationer som reglerna inte är skapade för och då ett ökat risktagande är nödvändigt.

The recruitment of women to the Swedish Armed Forces (SAF) is increasing. The recruitment to the three-year long Military Acadcemy Karlberg has a higher percentage of women for each year that passes. At present (2020), 17,5% of the applications was made by women, and that is an increase of 3,8 percentage points since 2017. The stereotype is that women are more riskavert than men, so what will that mean to the SAF?  This work aims to collect data via a web-based survey linked to tactical decision-making and investigate whether it differs between men and women.

This thesis examines how risk taking and type of personality is connected. Using the HEXACO personality test to determine which type of person the respondents are. The thesis define risk taking from both civilian literature as well as military literature. The purpose for this thesis being to map the connection between risk taking and type of personality. In the long run the thesis aims to be able to discuss which individuals should serve in specific positions when their risk taking is accounted for.    Previous studies lack a clear military alignment towards a tactical level. These studies have studied risk in a military context but then connected with civilian research and not on a tactical, and more hands-on level. HEXACO and risk taking have been studied together in previous studies but in a civilian context. This thesis aims to tie these two areas of research together.   The result of the analysis gave no answer that was statistically significant. The factors from HEXACO analyzed was H, X, C and O. The E and A factor were not analyzed due to lack of research on which to build hypothesis. A correlation between the H-factor from HEXACO and risk taking can be observed but it was not statistically significant. The area needs more research which should mainly be aimed at the H-factor in relation to risk taking.

Risk är ett ämne som har studerats över lång tid. Från att ha betraktats som något konkret och beständigt till att bildas av mänsklig perception, kontext, attityder och värderingar. Ämnet har även beforskats tvärvetenskapligt inom olika discipliner. I den här uppsatsen studeras risktagning som en avgränsning av det vidare fenomenet risk. Studien syftar till att generera ny kunskap om hur taktiska arméofficerare förstår risktagning som begrepp. Förståelsen för vilka mekanismer som begränsar eller möjliggör för den taktiska officeren i den svenska armén att ta risker kan ökas genom en induktiv ansats där data från kvalitativa intervjuer med arméofficerare analyseras genom tematisk analys. Resultatet visar att risktagning kan förstås genom två teman: ogynnsamma aspekter respektive möjligheter och förutsättningar. Begränsningar för risktagning utgår från strukturella hinder som är inbyggda inom organisationen och som är svåra att förändra. Risktagning begränsas även ur ett individ- och grupperspektiv där karriär, förtroende och livsförändringar påverkar riskbenägenheten. Möjligheter för risktagning utgår från nationell kontext, det vill säga försvaret av Sverige, där risktagning är mer accepterat än vid internationella insatser. Ur ett individ- och grupperspektiv är förutsättningarna mod, erfarenhet, personlig mognad och förtroende faktorer som möjliggör risktagning. En ledningsfilosofi som styrs av en uppgift, syfte och där individen själv värderar risk mot uppgift förutsätter att det måste finnas acceptans för misslyckanden, som risktagning kan medföra, för att en risk ska tas.

Arbetets syfte var att undersöka hur de olika aktörerna; förskollärare, rektorer och huvudmän, ser på begreppen risk och riskfylld lek och vilka pedagogiska konsekvenser deras syn har på barns möjlighet till riskfylld lek på förkolans utegård. Kvalitativa intervjuer har gjorts i en kommun, på två förskoleenheter där frågor om risker och säkerhet i förskolans ställts. För att analysera svaren användes det sociokonstruktionistiska perspektivet för att få fram hur aktörernas syn på begreppen skapar en gemensam kunskapssyn som sedan blir rådande i verksamheten. Resultatet visar att begreppen risk och riskfylld lek är relativt oreflekterat och att det associeras med fara och skador men även utveckling och utmaning. Framkommer gör även en ambivalens i att hålla barnen säkra samtidigt som de ska få utmanas och utvecklas. Resultaten visar också att de pedagogiska konsekvenserna av det säkerhetstänk som finns inom förskolans verksamhet är stora, bland annat genom mycket borttaget material och ständiga riskbedömningar.

Drones or unmanned aerial vehicles (UAVs) have become increasingly important in recent years. They are essential in many areas, such as crop monitoring and delivering critical medicine to hard-to-reach areas. This thesis delves into the often-overlooked aspect of failures within the multidisciplinary Human Drone Interactions (HDI) field. Specifically, it examines how these failures correlate with two dependent variables: trust and risk-taking. Despite the importance of understanding failures in HDI for its wider acceptance and integration, there is an evident gap in research on this topic, highlighting the importance of this work. Previous studies indicate that trust in emerging technologies is pivotal in their adoption. To investigate the correlations in question, a user study was conducted in which participants operated a drone within a confined space, navigating an obstacle course for a monetary reward. The experiment was divided into two trial blocks. Specific failures were simulated during one of the trial blocks, the failure trial block. The nonfailure trial block included no simulated failures. Participants were subject to both trial blocks in randomized orders. Subsequently, participants were surveyed on trust and risk aversion. Our findings revealed a statistically significant correlation between HDI failures and diminished trust. However, no discernible connection between HDI failures and risk-taking was observed. The results are interesting as they suggest that failures could cause lower trust in drones. / Drönare har blivit allt mer framträdande under de senaste åren. De är väsentliga inom flertalet områden, bland annat inom övervakning av jordbruksfält och medicinleveranser till svåråtkomliga platser. Detta examensarbete behandlar ämnet misslyckanden inom det tvärvetenskapliga området människodrönarinteraktioner. I detta examensarbete undersöks om misslyckanden inom människodrönarinteraktioner korrelerar med tillit och risktagande. Tidigare studier indikerar att tillit för nya tekniker kan vara avgörande för deras acceptans. För att undersöka misslyckanden inom människodrönarinteraktioner genomfördes en användarstudie där deltagarna manövrerade en drönare inom ett avgränsat utrymme, och navigerade genom en hinderbana där deltagarna kunde vinna en monetär belöning. Experimentet delades in i två provblock. Specifika misslyckanden simulerades under ett av provblocken, som var felprovblocket. Icke-felprovblocket innehöll inga simulerade fel. Deltagarna utsattes för båda provblocken i slumpmässig ordning. Därefter tillfrågades deltagarna om tillit och riskaversion i enkäter. Våra resultat visade en statistisk signifikans på korrelation mellan misslyckanden och minskat förtroende. Det observerades ingen korrelation mellan misslyckanden och risktagande. Resultaten är intressanta eftersom de antyder att misslyckanden kan orsaka lägre förtroende för drönare.

Drones or Remotely Piloted Aircraft Systems (RPAS) were first developed for military use in the start of the twentieth century and were part of a major push toward “airpower”. Nowadays they are available for the public, smaller and easier to fly. This comes with countless opportunities but also security risks. This essay aims to study military risk-taking in a context where this type of threat is prominent. To understand how future military commanders will act upon these threats, a quantitative study with hypothesis will form the basis for answering the question of which mechanism has effect on the level of risk-taking when the subject is faced with the threat of RPAS. The study shows that the support of the squad, self-experienced knowledge about the threat and previous experience of international service has an impact, but no statistical significance to support their effect on the degree of risk-taking in these survey-based scenarios. Surprisingly, age is one of the most significant results of increased risk-taking which forms new questions about risk, experience, and modern threats.