<p>Bakgrund: Förr var det ofta kvinnan som hade till uppgift att ta hand om hemmet, medan mannen var familjeförsörjare. Idag arbetar kvinnor och män i princip lika mycket utanför hemmet, men de befinner sig på olika delar av arbetsmarknaden. I tidigare forskning har man funnit att personer som är beredda att ta risker har en benägenhet att bli egenföretagare. Det finns flera undersökningar där forskare funnit könsskillnader när det handlar om risktagande. I vilken utsträckning dessa skillnader är bevis på att det verkligen finns allmänna könsskillnader i riskpreferens och att det inte bara beror på sociala och omvärldsfaktorer är ännu olöst.</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva och förklara om det finns något samband mellan finansiellt risktagande och kön.</p><p>Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till egenföretagare i Växjö kommun. Vi har endast inriktat oss på riskbenägenhet som har med respondenternas finansiella beslut i företaget att göra.</p><p>Metod: I uppsatsen har vi använt oss av ett positivistiskt synsätt och ett kvantitativt tillvägagångssätt. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av enkäter. Vi har sedan testat våra hypoteser och analyserat övriga variabler.</p><p>Slutsatser: I vissa beslutssituationer fann vi samband mellan kön och riskbenägenhet, och där visade det sig att kvinnorna tog mer risk än männen. Eftersom vi inte fann samband överallt beror riskbenägenhet snarare på beslutssituationen och hur beslutsfrågorna är formulerade än på kön.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka hur risktagandet ser ut i en bransch. Det skulle vara intressant att intervjua några kvinnliga och manliga egenföretagare om vad de har för syn på sitt risktagande i den specifika branschen.</p>

Bakgrund: Förr var det ofta kvinnan som hade till uppgift att ta hand om hemmet, medan mannen var familjeförsörjare. Idag arbetar kvinnor och män i princip lika mycket utanför hemmet, men de befinner sig på olika delar av arbetsmarknaden. I tidigare forskning har man funnit att personer som är beredda att ta risker har en benägenhet att bli egenföretagare. Det finns flera undersökningar där forskare funnit könsskillnader när det handlar om risktagande. I vilken utsträckning dessa skillnader är bevis på att det verkligen finns allmänna könsskillnader i riskpreferens och att det inte bara beror på sociala och omvärldsfaktorer är ännu olöst. Syfte: Syftet är att beskriva och förklara om det finns något samband mellan finansiellt risktagande och kön. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till egenföretagare i Växjö kommun. Vi har endast inriktat oss på riskbenägenhet som har med respondenternas finansiella beslut i företaget att göra. Metod: I uppsatsen har vi använt oss av ett positivistiskt synsätt och ett kvantitativt tillvägagångssätt. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av enkäter. Vi har sedan testat våra hypoteser och analyserat övriga variabler. Slutsatser: I vissa beslutssituationer fann vi samband mellan kön och riskbenägenhet, och där visade det sig att kvinnorna tog mer risk än männen. Eftersom vi inte fann samband överallt beror riskbenägenhet snarare på beslutssituationen och hur beslutsfrågorna är formulerade än på kön. Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka hur risktagandet ser ut i en bransch. Det skulle vara intressant att intervjua några kvinnliga och manliga egenföretagare om vad de har för syn på sitt risktagande i den specifika branschen.

Det bedrägliga beteendet i kommuner har fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren, media har fokus på bedrägerier och nya skandaler avlöser varandra. En stark intern kontroll anses bidra till en mindre risk för att en organisation utsätts för bedrägligt beteende. En del studier motsäger detta och påvisar att tekniska kontroller och regler inte har så stor inverkan på det bedrägliga beteendet. I kommunallagen finns regleringar kring att kommuner ska arbeta med intern kontroll, samt vem som har det yttersta ansvaret för att det sköts på ett korrekt vis. Studiens syfte har varit att ge en förståelse till varför det bedrägliga beteendet finns trots att intern kontroll genomförs i kommuner, samt om det finns någon koppling till människans riskbenägenhet och beslutsfattande. Eftersom det finns relativt lite forskning inom detta område i Sverige är det väl lämpat att använda en explorativ forskningsstrategi. Studiens ansats är abduktiv och dess metod är av kvalitativ karaktär. Beroende på att uppsatsen har känsliga delar som behandlar bedrägligt beteende, har den empiriska delen samlats in via semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem kommuner. Studiens slutsatser har framkommit utifrån fyra områden som har betydelse för det bedrägliga beteendet. Den första slutsatsen är att samtliga kommuner i undersökningen har ett bra internt kontrollarbete, en medvetenhet samt riskhantering som ger goda chanser att säkerställa att rutiner fungerar. En slutsats för uppsatsens mjukare delar som behandlar etik och organisationskulturen är att det skiljer sig åt väsentligt mellan kommunerna. Det finns i dagsläget för lite utbildning inom intern kontroll och för att motverka bedrägligt beteende. Ett bedrägligt beteende upptäcks och motverkas enklare då medarbetarna har kunskap. Kommunerna tar en begränsad hänsyn till det mänskliga beteendet, då de hellre valt att göra tekniska kontroller. Detta anses vara för att det är känsligt att kontrollera personer och inte processer i verksamheten. I de bedrägerier som uppkommit i intervjumaterialet finns en tydlig koppling till att människan inte alltid är rationell utan fattar sina beslut utifrån sina egna erfarenheter och med hjälp av sannolikhetsbedömningar. / The deceitful behavior in municipalities has received more attention the last couple of years, media has focused on frauds and new scandals keep replacing each other. A strong, internal control is considered to contribute to less chance for an organization to be subject of fraudulent behavior. Some studies contradict this fact and indicate that technical controls and rules don’t affect this behavior in the extent that some people claim it to do. There are regulations in the local government law regarding how municipalities are supposed to work based on internal controls and who has the responsibility for everything to be done in a correct way. The purpose of the study is to provide an understanding of why the deceitful behavior exists despite the fact that internal controls are implemented in municipalities, and whether there is any connection to the human appetite for risk and decision making. Since there is not an excessive amount of research within this particular field in Sweden it is well suited for an exploratory research strategy. The study’s approach is abductive and the method is of a qualitative character. Due to the fact that this study is dealing with fraudulent behavior, the empirical part of the study has been collected through semi structured interviews with respondents from five different municipalities. The study's conclusions have emerged from four areas that are significant for the deceitful behavior. The first conclusion is that all five municipalities in the research has adequate internal control systems, an awareness regarding risk management which provides good conditions to ensure that the routines work effectively. Another conclusion for parts of the study which addresses ethics and the organizational culture is that these differentiate substantially between the municipalities. There’s a shortage of education within the field of internal controls and how to counter fraudulent behavior, which is easier discovered and dealt with if the employees are well educated in how to handle it. The municipalities take a limited consideration to human behavior, since they rather choose technical controls. This is considered to be favorable because controlling people is considered to be sensitive while controlling processes are not. There’s a clear connection of the frauds discovered in the interviews and the fact that people are not always rational, but rather base their actions on their own experience and probability assessments.

Byggbranschen anses vara en av de branscher i Sverige där flest olyckor sker. Trots att arbetet följer en väl utvecklad lagstiftning och att de flesta organisationer arbetar aktivt med säkerhet och arbetsmiljö, sker det ändå många olyckor på byggarbetsplatserna. Syftet med den här studien var att undersöka hur riskbenägenheten upplevs av en grupp byggnadsarbetare och deras uppfattningar om säkerhet och risker på arbetsplatsen. Data hämtades ur enskilda intervjuer med åtta byggnadsarbetare och de analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i olika teman. Resultatet visar att respondenterna upplever att stress, orsakad av tidspress, är en bidragande faktor till att de tar risker i arbetet. Gemensamma synsätt på säkerhet och risker inom arbetsgruppen samt personlighet upplevs också ha en viss påverkan på hur benägna enskilda individer är att ta risker. Vidare framgår det av resultatet att kompetens i form av erfarenhet påverkar respondenternas uppfattningar om säkerhet och hur säkert de arbetar. Det går att diskutera huruvida det kan vara så att en bakomliggande faktor till respondenternas riskbenägenhet kan vara kopplad till hur organisationsledningen och mellanchefer kommunicerar ut säkerhetsföreskrifter samt regler, detta benämns i uppsatsens diskussionsdel.

Problem and purpose: The investment environment is becoming more complex, while there is an increasing responsibility to save money for the future. This means that financial advisory has an important role in helping people with their savings. This study aims to examine whether financial advisory has an impact on individuals’ savings and how the demand differs from the variables gender, age, marital status, employment and geographic residence. The study also examines trust in financial advisory and whether there is a difference in risk propensity between men and women. Theory: The study’s theoretical framework deals with theories and models that consist of Gender perspectives, Behavioral Finance, Prospect Theory and Risk Preferences which all a linked to finance. The framework also consists of previous research that deals with the subject. Method: To answer the study’s purpose, triangulation was used where both quantitative and qualitative data were collected. The quantitative data consists of a survey with 500 respondents and the qualitative data consists of three interviews with licensed financial advisors. Eight hypotheses are tested using chi-2-test. Conclusions: Financial advice affects individual’s savings through more financial knowledge, but do not result in more risky savings. Four out of five examined variables affect the demand for financial advice, these are gender, marital status, employment and age. The variable that does not affect the demand is geographical residence. Individuals do not feel trust in financial advisory, while trust is an important factor contributing to financial knowledge. Finally, the study shows that men are more risk propensity than women, but that the difference is getting smaller and the younger generation of women begin to take more risks.

Financial investments entail a certain risk which individuals can base their decision upon. Participation in the financial market varies amongst individuals. It is documented in statistical surveys in Sweden that men tend to have larger holdings of financial assets, more specifically shares, than women, which has created the question of what this might be due to. Through time, men and women have not always had the same conditions, and much has been justified with biology as a reason for it. The previous international research on risk propensity amongst the different genders have mainly based their questions on the biological factor and investigates how that factor plays a roll regarding risk. The purpose of this study was to investigate whether there are differences in Sweden between men and women regarding financial risk propensity and to further investigate the impact of gender, financial knowledge, income, self-esteem and age on risk. With a quantitative approach, this has been investigated among 698 respondents. The data collected has been processed using statistical tests in the form of a chi-two square test to find possible relationships between the variables. The most prominent of the results is that the financial and self-esteem variables mitigates the effect on gender when it comes to risk propensity regarding financial decisions. The other variables showed an impact on risk propensity where men and women had different opinions about the role of the variable. / Finansiella investeringar kan medföra en varierande grad av risk i vissa fall, somliga mer än andra, där individen baserar sitt beslut beroende på hur riskbenägen denne är. Finansiella investeringar är ett medel för att generera mer pengar och skapa en ekonomisk tryggare framtid men deltagandet på den finansiella marknaden varierar individs mässigt. Det är dokumenterat i statistiska undersökningar i Sverige att män har en tendens att ha större innehav av finansiella tillgångar, mer specifikt aktier, än vad kvinnor har vilket har skapat frågan om vad detta kan bero på. Män och kvinnor har inte alltid haft samma förutsättningar gällande det mesta genom tiderna och mycket har rättfärdigas med biologin som en anledning till det. Stora delar av den tidigare internationella forskningen kring könens riskbenägenhet har baserat sina frågeställningar på specifikt den biologiska faktorn och utreder ett sådant förhållande till risk. Denna studie har haft som syfte att undersöka om det förekommer skillnader i Sverige mellan män och kvinnor gällande riskbenägenhet vid finansiella investeringar och att utreda vidare den inverkan variablerna kön, finansiell kunskap, inkomst, självförtroende samt ålder har på riskbenägenhet. Med ett kvantitativt tillvägagångssätt bestående av enkäter, fördelat på olika sociala medier och börsforum, har detta undersökts bland 698 respondenter som har fått svara på noggrant utformade frågor som rör deras riskbenägenhet. Den insamlade datan har bearbetats med hjälp av statistiska tester i form av chi-två kvadrat test för att finna eventuella samband mellan variablerna. Nollhypoteser och mothypoteser utformades som därefter kunde antingen avvisas eller accepteras baserad på vad chi-två kvadrat testet visade. Resultaten har haft varierande grader av överensstämmande med den tidigare internationella forskningen och det mest framstående av resultatet är att variablerna finansiell kunskap samt självförtroende har en dämpande effekt på kön när det kommer till riskbenägenhet ur ett finansiellt perspektiv. De övriga undersökta variablerna uppvisar en inverkan på riskbenägenhet där män och kvinnor hade skilda åsikter om variabelns roll i deras benägenhet till risk.

Årligen drunknar i Sverige ett trettiotal människor genom fritidsbåtolyckor. I snitt är 80% av drunkningsoffren män mellan 50 och 90 år, och hela 90 % saknar flytväst när de hittas. Syftet med studien var att undersöka varför män i denna åldersgrupp så ofta väljer att inte bära flytväst när de åker ut på sjön, och vad som eventuellt skulle kunna få dem att börja bära en. Två metoder användes: djupintervjuer med manliga besökare på båtmässorna i Göteborg och Stockholm, samt en elektronisk enkät som besvarades av män som är medlemmar i en webbpanel. Resultatet visar att de män som deltog i studien i hög grad känner sig erfarna och säkra på sjön och därmed inte anser att de behöver flytväst, men även faktorer såsom gammal vana och självsäkerhet gällande sin egen förmåga att klara sig om de skulle hamna i vattnet spelar in för deras (mot)vilja att använda flytväst. Ytterligare en viktig faktor var hur männen upplever de flytvästar de känner till, där det dessutom visade sig att deras kännedom om mer moderna och bekvämare flytvästar i flera fall var begränsad. Med resultaten som underlag föreslår jag flera åtgärder som skulle kunna få män att börja använda flytväst, såsom en mer tillgänglig e-handel för flytvästar, fler återförsäljare runtom i landet utanför storstadsregionerna, tydligare samhällsinformation om den egna förmågan att klara sig i vattnet vid hög ålder samt mer information om vad som händer rent juridiskt och ekonomiskt med delade tillgångar när man försvinner på sjön.

This thesis aims to answer the question of what differences in risk propensity may exist between Swedish Army Officers from different branches and those with or without experience from international deployments. Since different individuals can perceive risks in different ways a discrepancy can arise between how different decision makers act in different tactical situations. This can have consequences in combat through decision makers who expose themselves and others to unnecessarily large risks, or decision makers who fail to act through an excessive risk perception. The thesis aims to discover whether such differences exist within the Swedish Army, to avoid catastrophic outcomes in combat because units or individuals are acting in a way that is not advantageous to the task, and directly or indirectly creates an even more risky situation. The survey was conducted through a questionnaire survey, where the data was analysed to test two hypotheses, one relating to the different branches and the other regarding experience from international deployments. The analysis showed that the differences between groups were not statistically significant and that the hypotheses cannot be proven.

Produktutveckling anses vara en riskfylld bransch där det dagligen fattas beslut på begränsad information. Skillnader i individers riskvillighet kan därav vara av stor betydelse för de beslut som fattas. Forskning påvisar skillnader i riskvillighet mellan könen vilket har väckt intresse för att undersöka om skillnaderna framträder i denna riskfyllda bransch. I detta arbete har en studie utförts för att undersöka individens riskhantering vid tidiga beslut i produktutvecklingsprocessen. Studien innefattar även en jämförelse mellan kvinnor och mäns riskvillighet. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie för grundläggande förståelse om olika teorier som berör risker, dess konsekvenser och genus kopplat till riskhantering. För djupare kunskap inom ämnet kompletterades litteraturstudien med en förstudie. Denna bestod av intervjuer med tre forskare inom riskhantering, projektpsykologi och genus där risker och riskhantering diskuterades utifrån de olika forskningsperspektiven. Vidare utfördes en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda inom produktutvecklingsbranschen. Dessa syftade till att undersöka hur risker definieras inom produktutveckling samt hur individer förhåller sig till riskfyllda beslut. Vidare användes resultatet från den kvalitativa undersökningen för analys mot litteraturen och förstudien samt för att jämföra riskvillighet mellan kvinnor och män. Denna studie visade på att risker inom produktutveckling definieras som alla faktorer som kan påverka tid, kostnad och kvalitet i ett projekt. Hur man förhåller sig till dessa risker skiljer sig mellan individer och studien påvisar även att det finns skillnader i riskbenägenhet mellan kvinnor och män.

The purpose is to investigate whether there are any significant differences in risk                                                             tolerance in equity investments between the genders. Further, the study intends to                                                        investigate wether independent factors such as age, income, education and                                                                  confidence effects the risk tolerance of an individual.Method: The study has adapted a combination of qualitative and quantitative methods. The                                                      primary data has been collected through surveys and semi-structured interviews.                                                           The adopted research approach  is deductive and the study population consists of                                                                men and women in Sweden, which are or have been active equity investors. Theory: Describes the concept of risk tolerance in financial decisions. The theory further                                                             explains an individual’s descisionprocess in relation to risk, with its overvaluation                                                         to a positive probability and its undervaluation to a negative risk. Further, a                                                     several factors are explained and discussed that influence an individual’s risk                                                        tolerance. Conclusion: Differences in risktolerance between the genders has been proved. Furthermore,                                                             the influence of the factors age, income and education are statistically proved.                                                                Finally the impact of self confidence were proven through qualitative data. / Syfte: Syftet är att undersöka om det finns några signifikanta skillnader i riskbenägenhet                                                        vid aktieplacering mellan könen. Vidare ämnar studien undersöka om oberoende                                                           faktorer som ålder, inkomst, utbildning och självförtroende påverkar                                                                        riskbenägenheten hos en individ. Metod: Studien har antagit en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod.                                                                         Primärdata har således samlats in via enkätundersökningar samt delvis                                                                           strukturerade intervjuer. Studiens sekundärdata består av tidigare forskning.                                            Forskningsansatsen som antagits är deduktiv och studiens population utgörs av                                                  män och kvinnor i Sverige, vilka är eller någon gång har varit aktiva                                                                         aktieplacerare. Teori: Beskriver begreppet riskbenägenhet vid finansiella beslut. Även teori som                                                                         förklarar en individs beslutsprocess i förhållande till risk, med dess                                                                                   övervärderingar till en positiv sannolikhet och dess undervärdering till en negativ                                                          risk. Vidare förklaras och diskuteras ett flertal faktorer som påverkar en individs                                                           riskbenägenhet. Slutsats: Skillnad i riskbenägenhet mellan könen har påvisats. Vidare har påverkan från                                                                faktorerna ålder, inkomst och utbildning statistiskt bevisats. Avslutningsvis                                             bevisades självförtroendes påverkan genom kvalitativ data.