Drones or Remotely Piloted Aircraft Systems (RPAS) were first developed for military use in the start of the twentieth century and were part of a major push toward “airpower”. Nowadays they are available for the public, smaller and easier to fly. This comes with countless opportunities but also security risks. This essay aims to study military risk-taking in a context where this type of threat is prominent. To understand how future military commanders will act upon these threats, a quantitative study with hypothesis will form the basis for answering the question of which mechanism has effect on the level of risk-taking when the subject is faced with the threat of RPAS. The study shows that the support of the squad, self-experienced knowledge about the threat and previous experience of international service has an impact, but no statistical significance to support their effect on the degree of risk-taking in these survey-based scenarios. Surprisingly, age is one of the most significant results of increased risk-taking which forms new questions about risk, experience, and modern threats.

Det senaste decenniet har användandet av sociala medier exploderat och blivit en plattformdär information och tips om aktier och investeringar delas ut. Unga personer är de störstaanvändarna av sociala medier, och tidigare studier visar att denna åldersgrupp uppvisar ettmer riskfyllt beteende på aktiemarknaden. Syftet med denna studie var således att undersökahuruvida det finns ett samband mellan aktivitet på sociala medier och riskbenägenhet. Vidareundersöktes om tre variabler - överdrivet självförtroende, ångeraversion och kognitivdissonans - hade en medierande effekt i sambandet mellan aktivitet på sociala medier ochriskbenägenhet. En kvantitativ metod med en enkätstudie användes för studiensdatainsamling. Statistiska mått, däribland regressionsanalys och medieringsanalys, användesför att besvara forskningsfrågan. Resultaten visade att sociala medier har en statistisktsignifikant effekt på riskbenägenhet på aktiemarknaden, och att överdrivet självförtroende haren statistiskt signifikant medierande effekt på relationen. Det fanns inga belägg ellerindikationer på att kognitiv dissonans och ångeraversion har en medierande effekt.Sammanfattningsvis visade studien att aktivitet på sociala medier i investeringssyfte kanbidra till ökad riskbenägenhet, och att överdrivet självförtroende har en viktig roll sommedierande variabel i förhållandet. / The last decade, the use of social media has escalated and become a platform whereinformation and tips about stocks and investments are shared. Young individuals aregenerally the most frequent users of social media, and studies also show that the same agegroup displays a more risk-prone behavior in financial markets. Therefore, the purpose of thisstudy was to examine the potential effect of social media activity on risk propensity on thestock market. Furthermore, the study investigated whether the three variables -overconfidence, regret aversion, and cognitive dissonance - could be classified as a mediatingvariable between social media activity and risk propensity. The study was conducted using aquantitative method, employing a survey, where 130 people responded. Statistical measuressuch as regression analysis and mediation analysis were used to answer the research question.The results showed that social media has a statistically significant effect on risk propensity onthe stock market, and that overconfidence has a statistically significant mediating effect onthe relationship. There was no evidence or indication that cognitive dissonance or regretaversion has a mediating effect. In summary, the study demonstrated that use of social mediain investment purposes can increase risk willingness, and that overconfidence plays animportant role as a mediating variable in this relationship.

Generation Z har under sin korta tid som investerare på den finansiella marknaden varit med om en säregen börskrasch till följd av coronapandemin 2020. Börskraschen 2020 var unik i förhållande till tidigare börskrascher såsom IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008 eftersom marknaden återhämtade sig och nådde nya rekordnivåer inom ett halvår. Samtidigt stod svenska investerare under de första månaderna av 2022 inför ett nytt ras där den genomsnittliga aktien på Stockholmsbörsen sjunkit med ungefär 36% från dess högsta nivå under perioden 2020–2022 till följd av en hög inflationstakt samt Rysslands invasion av Ukraina. Forskningen kring den yngsta gruppen investerare, generation Z, som saknar erfarenhet av långvariga osäkra marknadsförhållanden är bristfällig och ger därmed upphov till en ny grupp investerare att studera. Studiens syfte är att studera hur riskbenägenhet samvarierar med börspsykologiska bias, kognitiv reflektionsförmåga och erfarenhet från tidigare finansiella kriser samt hur dessa faktorer skiljer sig mellan generation Z och tidigare generationer. Studien finner att generation Z till större del faller för samtliga börspsykologiska bias förutom överreaktion och visar på ett flertal signifikanta skillnader mellan generation Z och äldre generationer. Resultatet visar även att anchoring och konfirmeringsbiassamvarierar signifikant med riskbenägenhet och att den största skillnaden mellan generation Z och äldre generationer kan hänföras till börspsykologiska bias. / Generation Z has during their short time as investors experienced a market crash due to the covid-pandemic in 2020 but also a quick recovery in the same year where the market reached a new all-time high. The market crash in 2020 was unique compared to the crash following the burst of the Dot-com bubble in 2000 and the financial crisis in 2008 because of the quick recovery of the stock market that led to new all-time highs. However, during the first months of 2022, Swedish investors were once again experiencing a market crash where the average stock on the Stockholm stock exchange had lost more than 36% of its value since their peak between 2020-2022 due to high inflation and Russia’s invasion of Ukraine. The youngest group of investors, generation Z, lacks experience from long-lasting uncertainties in the stock market. Research regarding generation Z is insufficient which gives rise to a new group of investors to study. The purpose of the thesis is to study the relationship between risk tolerance and psychological biases, cognitive reflection and experience from previous stock market crashes and how these factors differ between generation Z and older generations. The thesis finds that generation Z is indicated to be more affected by every psychological bias except overreaction and finds several significant differences between generation Z and the older generations. The result also shows that confirmation bias and anchoring have a significant relationship to risk tolerance and that the largest differences between generation Z and older generations are derived from psychological biases.